Swedbank Economic Outlook: Ljusglimtar i tunneln - tillväxten tillbaka

Swedbanks ekonomiska sekretariat presenterar idag ”Swedbank Economic Outlook”, vårens konjunkturrapport med fokus på Sveriges och de baltiska ländernas ekonomiska utsikter. Rapporten har utarbetats av bankens ekonomer i Sverige och Baltikum.

I rapporten konstateras att världen, Sverige och de baltiska länderna gått från kris till återhämtning. Världsekonomin väntas växa med 3,9 % i år och 3,6 % nästa år. Men den globala ekonomin är tudelad. - Även om de globala tillväxtutsikterna förbättrats för 2010 och 2011, är det ett problem för Sverige och Baltikum att våra viktigaste exportmarknader i Europa halkar efter, säger Cecilia Hermansson, bankens chefekonom. Utöver inverkan på våra exportutsikter finns också risk för turbulens på finansmarknaderna när industriländerna ska konsolidera sina budgetar. I och med att Sveriges BNP oväntat krympte fjärde kvartalet ifjol, revideras BNP-tillväxten för innevarande år ned från 2,0 % i januari till 1,8 %. Nästa år förutses BNP växa med 2,4 %, vilket är en revidering från tidigare 2,6 % och beror främst på svagare tillväxtutsikter i Europa. Däremot utvecklas tillväxten i den privata konsumtionen starkare, enligt den nya prognosen, och orsakerna är främst den fortsatt expansiva penning- och finanspolitiken, samt en begynnande förbättring på svensk arbetsmarknad. Emellertid riskerar arbetslösheten bita sig fast på höga nivåer. Med ett fortsatt lågt inflationstryck kommer Riksbankens styrränta kunna höjas långsammare än Riksbanken förväntar, så att den når upp till 1,75 % i slutet av nästa år. Finanspolitiken kan och bör också göras mer expansiv. - De offentliga finanserna var överraskande starka ifjol. Med tanke på att tillväxtutsikterna är fortsatt svaga finns både behov och utrymme att ytterligare stimulera ekonomin med finanspolitiken, säger Swedbanks ekonom Magnus Alvesson. Den bör inriktas på att förbättra möjligheterna för arbetssökande, men också på åtgärder som stärker företagsklimatet och ökar efterfrågan på arbetskraft. Estlands ekonomi utvecklades starkt i slutet av förra året och bedöms växa med 1,5 % i år och 4,5 % nästa år. I och med att Estland väntas bli den 17:e EMU-medlemmen 2011 har tillförsikten stärkts i landet, och den inhemska efterfrågan förutses växa i en mer robust takt från och med nästa år. Även i Lettland och Litauen förbättras tillväxtförutsättningarna under 2011 då BNP väntas öka med 4 % respektive 3 %, efter att ha uppvisat negativ tillväxt även under 2010. Dock kvarstår stora utmaningarna för de baltiska länderna i ett lite längre perspektiv. För Lettland och Litauen är det av stor betydelse att budgetkonsolideringen fortsätter så att tillväxtvillkoren förbättras och ländernas mål att bli EMU-medlemmar från och med 2014 kan uppfyllas. Därtill krävs strukturreformer som bidrar till att regionen kan fortsätta att konvergera mot övriga EU-länder. - Främst Lettland har arbetat hårt med kostnadsanpassningar, men det gäller för alla tre länder att fortsätta vässa konkurrenskraften, säger Cecilia Hermansson. Vi ser att perioden med lönesänkningar inom något år kommer att avslutas, så i allt större utsträckning blir en starkare produktivitetsutveckling avgörande för de baltiska tillväxtutsikterna. Läs hela rapporten i bifogat pdf-dokument eller på www.swedbank.se/samhallsekonomi. För ytterligare information: Cecilia Hermansson, chefekonom, Swedbank, tfn 08-5859 1588 Magnus Alvesson, ekonom, Swedbank, tfn 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, ekonom, Swedbank, tfn 08-5859 1478