Personcentrerad vård - men vad händer när patient och vårdgivare inte är överens?

Report this content

Personcentrerad vård innebär dilemman för vårdgivaren då hen inte kommer överens med patienten om vilken behandling som behövs. Sådana konfliker är inte ovanliga i vården.Tandvårdsskadeförbundet har skrivit till Myndigheten för vårdanalys och föreslår att detta utreds för att ge läkare, tandläkare och andra vårdgivare verktyg att bättre hantera sådana konflikter. Vårdgivarens befogenheter behöver också utredas om patienten önskar behandling som går utöver det som Socialstyrelsen anser vara vetenskap och beprövad erfarenhet. 

Tandvårdsskadeförbundet önskar en personcentrerad vård. Men samma konflikter som nu kommer att uppstå då patient och vårdgivare har skilda åsikter om vilken behandling som ger resultat. 

Exempelvis gäller det patienter som oroar sig för att dentala material eller infektioner i käkbenet orsakar extrem trötthet, värk och/eller onormal oro och ångest. Likaså gäller det patienter som via nätet hittat nya behandlingar eller mediciner som ännu inte etableras i Sverige eller de som önskar behandlingar som i dag inte ryms inom den konventionella hälso- och sjukvården.

En mer personcentrerad vård än i dag kommer att stärka patientens bestämmanderätt om vilken behandling som ska ges. Vårdgivaren kommer då ännu tydligare än i dag att ställas inför etiska, professionella och ekonomiska dilemman. Verktyg för hur vårdgivaren hanterar sådana problem behöver därför utvecklas. Frågor som behöver ställas är:

  • Hur uppfattar patienten vårdgivaren om hen vägrar ge den behandling patienten önskar och tror på?
  • Hur uppfattar vårdgivaren i en konflikt sin professionella situation om patientens behandlingsidéer får genomslag?
  • Hur långt kan vårdgivaren tillmötesgå patientens önskemål?
  • Hur uppfattar tillsynsmyndigheten eventuell behandling som ännu inte anses som ”vetenskap och beprövad erfarenhet”?
  • Var går gränsen för att tillmötesgå patientens krav och när kan vårdgivaren riskera att legitimationen återkallas?
  • Hur förhåller sig vårdgivaren till Socialstyrelsens riktlinjer om patientens önskemål går en annan väg?
  • Kan behandlingar som inte är accepterade i skolmedicinen (dvs av Socialstyrelsen) ges om detta är patientens absoluta önskan?
  • Vem ska betala läkemedel eller andra behandlingar som vårdgivaren tillsammans med patienten beslutar om? (Det kan handla om nya läkemedel och behandlingar som ännu inte nått Sverige eller så kallade alternativa behandlingar som inte är godkända av Socialstyrelsen)

En personcentrerad vård är angelägen, men om den verkligen ska bli trovärdig och få ett brett genomslag måste frågan om vad som gäller när patient och vårdgivare är oense analyseras. Så har inte skett i rapporten ”Från mottagare till medskapare” (Vårdanalys) coh därför har Tandvårdsskadeförbundet skrivit till myndigheten för att den i sitt fortsatta arbete ska ta upp även dessa aspekter. 

Taggar: