”Alla måste jobba tillsammans för att utveckla vården”

SLUTREPLIK DN Debatt 8/1. Värdebaserad vård definieras inte av kostnader utan av ökad fokus på kvalitet. Således behöver VBV inte vara kopplat till ersättningssystem, skriver Stefan Larsson och Johan Öberg, BCG.

Värdebaserad vård (VBV) har länge funnits som begrepp inom svensk sjukvård, men det är först på senare tid som en debatt inletts kring vad det innebär. Det är ett viktigt steg mot en bred diskussion om hur vården ska organiseras i framtiden. 

Vi håller med fd. överläkare Magnus Lind i hans kritik av New Public Management. Problemen i svensk sjukvård har inget med personalens engagemang att göra, utan ligger i dagens verksamhetsmodell.

Dagens vårdindustriella modell har förminskat vårdpersonal till producenter, patienter till brickor och sjukhus till produktionsenheter. Ett växande berg av administration och kontrollrutiner från stat och landsting, begränsar vårdpersonalens tid med patienterna. Detta bidrar till den växande stressen, ohälsan och personalomsättningen i vården. Borde inte debatten handla om hur den utvecklingen kan vändas? Att tillfälligt kasta in mer pengar eller öka pressen på medarbetarna är inte långsiktiga lösningar.

Byråkratin måste minska och kvalitet sättas framför kvantitet, genom att styra mot det som är viktigast för patienterna – deras hälsa och välmående. Vi delar Prof Stefan Lindgrens uppfattning att den svenska hälso- och sjukvårdens behovs- och solidaritetsprinciper måste värnas. Eftersom behoven rimligtvis är bättre hälsa, behöver vi dock mäta och jämföra resultaten som uppnåtts. Först då sitter professionen och patienterna tillsammans i förarsätet när vården utvecklas.

Transparens och samarbete utgör framgångskriterier för att kunna ställa om och anpassa sig till en allt mer specialiserad, komplex och teknologikrävande sjukvård. Sakliga och väl underbyggda argument är en nödvändig del i en omställnings- och utvecklingsprocess. Att kasta tvivel i vid bemärkelse är inte hjälpsamt i en utveckling som har stor strategisk betydelse för vårt samhälle och välfärd.

Ett exempel som använts i detta sammanhang är att ifrågasätta evidensen för VBV.

Det finns inte vetenskaplig evidens för några organisations- eller styrmodeller, inte heller dagens. Det vetenskapen däremot visar är att de svenska kvalitetsregistren väsentligt förbättrat vården för specifika patientgrupper genom att mäta uppnådda resultat. Den som drabbas av hjärtinfarkt i Sverige får sammanhållen vård från ambulans till rehabilitering. Detta har resulterat i stora värden för patienterna, då dödligheten i hjärtinfarkt visat sig vara 37 procent högre i Storbritannien än i Sverige. Men så styrs bara viss sjukvård idag. Varför ska vi fortsätta att räkna besök istället för att mäta om mormor blev frisk?

VBV definieras inte av kostnader utan av ökat fokus på kvalitet. Således behöver VBV inte vara kopplat till ersättningssystem och är inte det på Karolinska. Vi har själva varnat för riskerna med resultatbaserad ersättning. Istället har vi lyft fram de svenska kvalitetsregistren och bl.a. Martini-kliniken i Tyskland som exempel på hur transparens kan bidra till utmärkt kvalitet utan extra betalning. I VBV mäts vårdens kvalitet och kostnader separat för varje patientgrupp för att stimulera förbättring av vården för dessa. Detta innebär inte en omfördelning av sjukvårdens resurser mellan olika medborgar- eller patientgrupper. Precis som idag måste det vara en medicinsk och ibland politisk fråga.

Det är ett stort steg att gå från dagens pinnräknande till ett lagarbete mot mål som utvecklar vården och betyder något för både vårdpersonal och patienter. I den omställningen måste alla jobba tillsammans, även när förändringen är stor och delvis smärtsam. 

Det är inte genom konfrontation utan genom klokt ledarskap, en saklig debatt och samverkan som utvecklingen kan vändas. Det är särskilt viktigt ett valår.

Vem tänker visa det ledarskapet?

Stefan Larsson
Leg. Läkare och Docent vid Karolinska Institutet
Senior Partner, Boston Consulting Group

Johan Öberg
Senior Partner och Sverigechef, Boston Consulting Group

Taggar:

Om oss

The Boston Consulting Group (BCG) är ett globalt managementkonsultföretag och världens ledande rådgivare på affärsstrategi. Vi samarbetar med kunder inom alla sektorer och regioner för att identifiera deras bästa möjligheter att skapa värde, möta deras mest kritiska utmaningar och omvandla sina företag. Vår skräddarsydda metod kombinerar djup insikt i dynamiken hos företag och marknader med nära samarbete på alla nivåer i kundens organisation. Detta garanterar att våra kunder uppnår varaktiga konkurrensfördelar, bygger mer kapabla organisationer och säkrar bestående resultat. BCG grundades 1963 och är ett privat företag med 82 kontor i 46 länder. Ytterligare information finns tillgänglig på www.bcg.com.

Prenumerera

Dokument & länkar