BCG: Svensk styrmodell bromsar sjukvårdens utveckling

Svensk hälso- och sjukvård utvecklas svagare avseende vårdresultat och patientens ställning relativt jämförbara länder. En viktig förklaring är att den svenska styrmodellen hanterat sjukvårdens växande komplexitet och kostnader med ökad ekonomi- och detaljstyrning. Det har försämrat vårdpersonalens produktivitet och motivation, bidragit till stora skillnader i vårdkvalitet över landet, samt trängt undan forskning och innovation. Det visar BCGs senaste rapport Lever svensk hälso- och sjukvård på lånad tid? som presenteras idag. Rapporten pekar också på fem strategiska prioriteringar för att vända utvecklingen.

BCGs analys visar att Sveriges vårdresultat utvecklats sämre än flera jämförbara länder de senaste decennierna. Vidare pekar rapporten på att svensk vård underpresterar när det gäller patientnöjdhet och att medborgarnas förtroende för vården försämras.

”Sveriges position som föregångsland inom hälso- och sjukvård försvagas och vi har hamnat i en ond spiral. För att säkerställa att sektorn, som idag står för 12 procent av samhällsekonomin, levererar värde till individer och samhälle i form av bättre hälsa och mer innovationer krävs ett helhetsgrepp på systemnivå och en strategisk plan för Sveriges hälso- och sjukvård”, säger Stefan Larsson, senior partner på BCG.

Rapportförfattarna pekar på att den svenska styrmodellen bromsar sjukvårdens utveckling. Alla världens sjukvårdssystem brottas med en accelererande medicinsk utveckling som driver upp kostnaderna och ökar sjukvårdens specialisering, komplexitet och fragmentering. I Sverige har denna utveckling mötts av ökad ekonomi- och detaljstyrning, vilket begränsar nödvändig samordning, samarbete och kunskapsutveckling för att förbättra vården.

BCG belyser i rapporten tre effekter av dagens styrning som har negativ påverkan på sjukvårdens utveckling:

1. Vårdpersonalens arbetsförutsättningar försämras. Vårdpersonalens produktivitet minskar samtidigt som stress och ohälsa ökar. Exempelvis har Sverige en unikt hög och växande läkartäthet men svenska läkare har färre patientbesök och upplever större stress än sina internationella kollegor. En stor del av läkarnas tid läggs på administration, varav uppemot 70 procent uppskattas vara dubbeldokumentation. Sjukfallen hos svensk vård- och omsorgspersonal är 66 procent högre än det svenska snittet och utgjorde 2014 en femtedel av alla sjukfall.

1. Helhetssyn och kunskapsutveckling begränsas. Analys av tillgängliga data visar på stora skillnader i vårdkvalitet mellan Sveriges landsting. En bidragande orsak är att dagens system inte motiverar helhetssyn, samarbete och kunskapsutveckling där arbetssätten som ligger bakom de bästa resultaten bara undantagsvis sprids vidare till andra landsting.

1. Forskning och innovation trängs undan. Andelen läkare som har disputerat har sjunkit från 23 till 15 procent mellan 1995 och 2015. Prognoser visar att andelen förväntas fortsätta att sjunka. Samtidigt faller de statliga anslagen till medicinsk forskning i relation till sjukvårdens kostnader.

”Vi har idag hamnat i en situation där vårdresultaten stagnerat. Där vårdpersonalen har mindre patientkontakt och är allt mer stressade. Där arbetssätt inte sprids effektivt vilket gör att utfallet påverkas mycket av var patienten bor. Och där en allt mindre andel av personalen har forskningskompetens i en tid när kunskapen växer explosionsartat. Dagens system har nått vägs ände. Vi måste röra oss från ett system som räknar pinnar och jagar effektivitetsvinster till en patientcentrerad vårdmodell där samarbete för bästa patientresultat är överordnat strukturen”, säger Adina Welander, projektledare på BCG och medförfattare till rapporten.

För att vända utvecklingen menar BCG att det krävs ett paradigmskifte i styrningen av hälso- och sjukvården, från en produktions- till en patientcentrerad styrmodell. Författarna beskriver detta som en av det kommande decenniets viktigaste politiska frågor. I rapporten presenteras fem strategiska prioriteringar för att möjliggöra detta skifte.

1. Populationsbaserad uppföljning av hälsoutfall och kostnader. Hälso- och sjukvårdens styrning bör fokusera mer på uppnådda resultat för patienterna för att minska detaljstyrning, stimulera förbättringar och innovationer, samt öka tillit och autonomi för vårdens professioner
2. Fördjupat samarbete längs vårdkedjorna. En personcentrerad vårdmodell bör etableras så att det blir rationellt för olika kompetenser och discipliner att samarbeta för att kontinuerligt förbättra vårdkedjorna. Vårdens struktur måste underordnas patienternas behov
3. Ersättningsmodeller som stimulerar förbättrad vårdkvalitet. Ersättningsmodeller bör ses över för att underlätta samarbete och prioritera rätt åtgärder, på rätt plats och av hög kvalitet
4. Vårdinformatik och datastöd med stark nationell samordning. En stark nationell samordning av vårdinformatik och datastöd krävs för att digitaliseringens positiva effekter skall kunna realiseras
5. Stimulera innovation och industriell utveckling. Genom att utnyttja det ökade intresset från innovatörer och bolag kan vi förstärka sjukvårdens arbete med förbättrade patientresultat

Ladda ner rapporten här: http://image-src.bcg.com/Images/Deliver-Swedish-healthcare-on-borrowed-time_tcm22-185175.pdf