Kapacitetsbrister kan inte byggas bort

De största och snabbaste vinsterna för ökad kapacitet i transportsystemet finns i befintligt system. Vi behöver utnyttja systemet på ett smartare och effektivare sätt. Det konstaterar Trafikverket i remissutgåvan av Kapacitetsutredningen som går ut idag.

Det finns kapacitetsbrister i delar av transportsystemet, framför allt inom järnvägen är det mycket stora brister. Men att enbart bygga nytt löser inte kapacitetsproblemen i dag och är inte heller ekonomiskt försvarbart. Paketlösningar med styrmedel, kontinuerligt underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder ska ge ett effektivt, robust och hållbart transportsystem. Nya investeringar kommer att behövas för att utveckla transportsystemet men grunden är att infrastrukturen används och underhålls på ett effektivt och hållbart sätt.

– Fördelen för Sverige är att vi inte har kapacitetsbrist i alla trafikslag. Inom sjöfarten finns till exempel en stor potential, säger Trafikverkets ställföreträdande generaldirektör Lena Erixon, ansvarig för Kapacitetsutredningen.

Utredningen ska visa vad som kan förbättras i det befintliga systemet, vad som kan utvecklas på kortare sikt till år 2025, och vilka möjligheter som finns på längre sikt till år 2050. Prognoserna mot år 2050 visar på en kraftig tillväxt av trafiken.

Kapacitetsvinster kan göras genom överflyttningar mellan trafikslag dit ledig kapacitet redan finns. Inom godstrafiken finns potentialer att gå över till sjöfart, inom persontrafik kan till exempel kompletteringar med buss i tvärgående stråk ge smidiga och billiga lösningar. Att utforma styrmedel som ger rätt utnyttjande mellan trafikslagen och samtidigt är konkurrensneutrala krävs för att få rätt effekt.

– Det är främst inom järnvägen som vi ser kapacitets- och effektivitetsbrister, men ekonomiska och administrativa styrmedel kan användas för att stötta och styra person- och godstrafiken mot en effektivare användning av transportsystemet, inom och mellan trafikslag, säger Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm, som också betonar vikten av drift och underhåll – vi ska vårda det vi har.

Sammanfattningsvis föreslår Trafikverket att detta prioriteras:

• styrmedel för effektivare och mer hållbara resor och transporter
• åtgärder inom drift, underhåll, och reinvesteringar
• paketlösningar där bristerna är som störst, dvs storstadsregionerna samt starkt trafikerade vägar och järnvägar
• ett strategiskt nät med utpekade vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och kombiterminaler för godstrafiken. För persontrafiken har stråk pekats ut både inom regionala och långväga resor

Trafikverket föreslår att det nuvarande anslaget för åren 2012-2021 utökas med 3,6 miljarder per år för underhåll och reinvesteringar, samt 0,5 miljarder årligen för trimningsåtgärder. Efter genomförda förslag blir det anslag Trafikverket har för drift och underhåll för den återstående perioden fram till 2021 19,8 miljarder per år. För perioden 2022-2025 föreslår Trafikverket en utökning från 19,8 miljarder till 20,4 per år. Trafikverket föreslår också alternativa nivåer för investeringar.

Kapacitetsutredningen går nu ut på remiss och remissvaren ska vara inne senast den 31 mars 2012. Trafikverket kommer under mars att genomföra regionala hearingar på sex orter i landet. Kapacitetsutredningen i sin helhet ska redovisas för regeringen senast den 30 april.

Remissutgåvan av Kapacitetsutredningen återfinns här:
www.trafikverket.se/remisskapacitet

Kontakt:
Lena Erixon, stf generaldirektör Trafikverket och ansvarig för Kapacitetsutredningen, 070-658 93 64

För kontakt med generaldirektör Gunnar Malm:
Sök pressekreterare Thomas Andersson, 070-693 68 70

Trafikverkets pressjour, 0771-31 15 00

Trafikverket ansvarar för statliga vägar och järnvägar samt långsiktig planering av det samlade transportsystemet.
www.trafikverket.se