Skiftarbetare har nytta av läkemedelsfri behandling av sömnlöshet
Arbetshälsoinstitutet informerar, Pressmeddelande 35/2018, fritt för publicering 3.10.2018, kl. 10
Sömnstörningar är vanliga hos skiftarbetare, och i cirka 40 procent av fallen handlar det om betydande symtom. Den vanligaste sömnstörningen är sömnlöshet. Långvarig sömnlöshet medför risk för fysisk och psykisk sjukdom och nedsatt arbetsförmåga. I ett samarbetsprojekt mellan Arbetshälsoinstitutet och enheter inom företagshälsovården undersöktes effekten av psykologiska behandlingsmetoder på sömnlöshet hos skiftarbetare. Efter behandlingen minskade svårighetsgraden hos skiftarbetarnas sömnlöshetssymtom och vakenheten förbättrades.
– Långvarig sömnlöshet kan bero på både individuella faktorer och miljörelaterade faktorer. Arbetsskift som infaller under normal sovtid påverkar sömn och vakenhet i negativ riktning, men sömnen påverkas även av individuella faktorer såsom livsstil, sovvanor och nedvarvningsmetoder, berättar specialpsykolog Heli Järnefelt vid Arbetshälsoinstitutet.
Kognitiv beteendeterapi har visats vara bra för behandling av sömnlöshet. Terapimetoderna har effekt på tillstånd av överspändhet, sovvanor och tankemodeller. Hittills har det varit oklart om metoderna lämpar sig också för skiftarbetare, som av arbetstidsskäl inte kan följa den regelbundna sömnrytm som har en central plats i behandlingen av sömnlöshet.
Bättre vakenhet och livskvalitet
I undersökningen utredde man hur sömnlösheten påverkas av läkemedelsfria metoder såsom gruppbaserad behandling, egenvård och individuell handledning i sömnbehandling.
– Skiftarbetare har nytta av läkemedelsfria behandlingsmetoder som påverkar individuella faktorer. Metoderna främjar sömnen och vakenheten och kan förbättra uthålligheten i skiftarbetet, konstaterar Järnefelt.
Hos deltagarna i undersökningen minskade utmattningssymtomen och sömnlöshetssymtomens svårighetsgrad efter behandlingen. Dessutom förbättrades livskvaliteten och vakenheten. Resultaten kvarstod vid uppföljningen ett halvt år senare. Mest nytta av behandlingen hade de som hade fått gruppbaserad behandling. Hos dem som hade fått gruppbaserad behandling och egenvård hade också sinnesstämningen förbättrats mer. De upplevde också förbättringseffekten som större än de som hade fått kortvarig handledning i sömnbehandling. Ungefär en tredjedel av de medverkande hade ingen nytta av behandlingen.
Sömnlöshet kan behandlas inom företagshälsovården
Behandlingen av sömnlöshet hos skiftarbetare sköttes av arbetshälsopsykologer och företagshälsovårdare, som hade utbildning i behandling av sömnlöshet. Företagshälsovården är en naturlig instans, när det gäller att bedöma och behandla sömnstörningar hos skiftarbetare.
Det lönar sig att erbjuda skiftarbetare läkemedelsfri behandling av sömnlöshet, men i behandlingen bör man beakta skiftarbetsperspektivet.
– Planeringen och utvärderingen av behandlingen bör ske individuellt. Om möjligt bör man även utreda vad det finns för möjligheter att förbättra skiftarbetarens sömn och vakenhet med arbetstidsrelaterade åtgärder, påpekar Järnefelt.
– Eftersom det ofta är svårt för skiftarbetare att delta i regelbundna gruppsammankomster, fungerar det troligen bäst med egenvårdsmetoder i kombination med handledning och stöd från företagshälsovården.
Projektet "Stödjande av skiftarbetares sömn och vakenhet inom ramen för företagshälsovården" finansierades av Arbetarskyddsfonden. Projektet är en del av del av det NordForsk-finansierade projektet "Arbetstider, hälsa, arbetsvälbefinnande och arbetslivsdeltagande".
Mer information:
Heli Järnefelt, specialpsykolog, Arbetshälsoinstiutet, heli.jarnefelt@ttl.fi, tfn 050 5627 905.
Publikationer:
https://www.ttl.fi/tutkimushanke/vuorotyontekijoiden-unen-vireyden-tukeminen-tyoterveyshuollossa/
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, expert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
