Barn till högutbildade går ofta vidare till forskarutbildning

Snedrekryteringen till forskarutbildningen är stor. Bland studenterna med lågutbildade föräldrar väljer ungefär fyra procent att gå vidare till forskarstudier. Om föräldrarna däremot själva är forskarutbildade är andelen betydligt högre, 16 procent. Det visar en ny rapport från Högskoleverket.

Bland de 198 000 studenter som examinerades från högskolan under 1999– 2004 har ungefär sex procent, eller 12 000, gått vidare till forskarutbildning. Skillnaden när det gäller den sociala bakgrunden bland dessa studenter är stor. Om föräldrarna har en förgymnasial eller gymnasial utbildning som högsta utbildning är det bara fyra procent som går vidare till forskarutbildning. Om föräldrarna har en eftergymnasial utbildning, men inte forskarutbildning, är andelen sju procent. Bland studenterna med föräldrar som själva har doktorerat, är siffran betydligt högre, 16 procent. – Ju högre utbildning föräldrarna har, särskilt forskarutbildning, desto mer troligt är det alltså att barnen börjar doktorera. De som växer upp i en akademisk miljö har en klar fördel – steget till forskarutbildningen blir inte lika stort. Att bryta det här mönstret och bredda rekryteringen är komplext, och det krävs insatser redan i grundskolan, säger Per Gillström, utredare på Högskoleverket. Högst övergång inom medicin och naturvetenskap Andelen som påbörjar forskarutbildning varierar mellan olika ämnesområden. Det är få som går vidare från utbildningar inom undervisning, samhällsvetenskap, vård och omsorg och juridik samt från konstnärliga utbildningar. Där ligger andelen mellan en och fyra procent. Inom teknik, lant- och skogsbruk samt humaniora och teologi är andelen något högre, mellan åtta och nio procent. Medicin och odontologi samt naturvetenskap står för de största andelarna, 16 respektive 30 procent. Inom samtliga områden är andelen klart högre för dem med forskarutbildade föräldrar. Hela analysen finns på www.hsv.se.