Utbildningsdepartementets satsningar i vårbudgeten
En halv miljard i en ny jämlikhetspeng, 150 miljoner kronor för att stärka introduktionsprogrammen vid utsatta gymnasieskolor. Det är några av satsningarna som föreslås i vårändringsbudgeten för 2017 som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Detta kompletterar regeringens pågående insatser för att höja läraryrkets attraktivitet.
Jämlikhetspeng
De svenska kunskapsresultaten har under lång tid försvagats. I den senaste PISA-mätningen bröts den negativa trenden, men samtidigt ökar ojämlikheten. Sådant som hur många böcker man har i bokhyllan hemma och om man har en egen vrå att läsa läxan i påverkar resultaten allt mer. Ska kunskaperna fortsätta öka måste vi bryta ojämlikheten i skolsystemet.
Regeringen inför nu en särskild jämlikhetspeng som kommer fördelas till grundskolor med lägst andel behöriga elever till ett nationellt program i gymnasieskolan för insatser efter huvudmannens behov. För år 2017 uppgår jämlikhetspengen till en halv miljard kronor. Regeringen anser att ytterligare åtgärder behövs inom detta område och avser att återkomma i denna fråga i budgetpropositionen för 2018.
– Inget land har kunnat ha stadigt förbättrade resultat samtidigt som skolsystemet dras isär. För att svenska barns kunskaper ska fortsätta öka måste ojämlikheten brytas. Din framtid ska avgöras av din ansträngning i skolan och inte av hur många böcker som står i bokhyllan där hemma. Jämlikhetspengen innebär att skolor som har det tufft får statligt stöd i syfte att höja resultaten, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Introduktionsprogram vid utsatta gymnasieskolor stärks
I vårändringsbudgeten föreslås att 150 miljoner kronor avsätts för att stärka introduktionsprogrammen vid utsatta gymnasieskolor. Utgångspunkten för satsningen är att medlen fördelas utifrån de behov som finns hos skolhuvudmännen. Det kan handla om anställning av olika personalkategorier, samverkan med det civila samhället eller insatser för ökad kontakt med vårdnadshavare.
– En gymnasieexamen har blivit en vattendelare på den svenska arbetsmarknaden och för många en förutsättning för att komma i jobb. Introduktionsprogrammen har växt de sista åren och för att öka andelen elever som blir behöriga till ett nationellt program inom gymnasieskolan tillför regeringen i samarbete med Vänsterpartiet 150 miljoner kronor för att stärka utbildningarna, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.
Lärare är nyckeln till en bättre skola
Lärarna är nyckeln till att höja kunskapsresultaten i skolan. Efter många år av minskat intresse för lärarutbildningen har söktrycket ökat de senaste åren, men bristen på legitimerade och behöriga lärare är fortfarande ett stort problem. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder. Bland annat har en utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna påbörjats. Insatser genomförs också för att underlätta vidareutbildning så att lärare utan lärarexamen, nyanlända lärare och akademiker som vill bli lärare kan bli behöriga lärare.
För att öka yrkets attraktivitet investerar regeringen 3 miljarder per år via Lärarlönelyftet till en stimulans för höjda lärarlöner. Dessa har nu resulterat i att drygt 65 000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger i genomsnitt har fått 2 600 kronor per månad i höjd lön.
– Jag är glad över att Lärarlönelyftet gett 65 000 lärare och pedagoger en löneökning på flera tusen kronor varje månad. Det är en nödvändig satsning för att fler ska vilja bli och förbli lärare. Alla barn förtjänar att möta behöriga och kompetenta lärare, säger Helene Hellmark Knutsson minister för högre utbildning och forskning.
Kontakt
Emma Stark, pressekreterare hos Gustav Fridolin, 072-551 16 05
Helena Paues, pressekreterare hos Anna Ekström, 072-209 45 20
Jens Petersen, pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, 070-293 69 35