Delårsrapport Kvartal 2 2016 Varbergs Sparbank AB (publ)

Under andra kvartalet 2016 gör Varbergs Sparbank ett resultat på 106,0 mkr jämfört med 22,4 mkr under kvartal 1. I resultatet för kvartal 2 ingår utdelning på bankens innehav av Swedbank aktier med 81,1 mkr. Under 2015 påverkade utdelningen resultatet för första kvartalet istället för andra. Bortsett från utdelningen beror resultat förändringen mellan kvartal 1 och 2 under 2016 till stor del på ett ökat räntenetto, 42,9 mkr jämfört med 40,0 mkr. På kostnadssidan är ökningen koppad till framför allt den pågående renoveringen av bankens huvudkontor. 

Balansräkningen ökar under perioden med 1 049,3 mkr vilket motsvarar en tillväxt på 8,0%. En mycket stark kredittillväxt och en minskad förmedling till Swedbank Hypotek har gjort att bankens tillgångssida vuxit. Under kvartalet har även inlåningstillväxten varit mycket god med en ökning på 479,9 mkr. Samtidigt har banken genomfört sin andra emission av seniora obligationer. Emissionen gjordes i slutet av april på en volym om 500 kr. 

Bankens samlade affärsvolym inkl. förmedlade volymer har vuxit med 1 320 mkr mellan 31/3-16 och 30/6-16 och är totalt 39 956 mkr. Tillväxten har varit mycket god både avseende inlåning och utlåning från allmänheten. Förändringen i fondvolymer är marginell, +72 mkr.

OMVÄRLDSUTVECKLING

Den helt dominerande frågan i omvärlden och särskilt Europa un­der andra kvartalet har varit Storbritanniens omröstning om fortsatt medlemska i EU. Utfallet blev som bekant en knapp vinst för Brexit-sidan. Ett utfall som till stor del överraskade prognosmakare och politiker. Den omedelbara effekten har bland annat innefattat ett kraftigt försvagat pund, sjunkande börskurser och fallande lång­räntor.

Vad effekterna blir på lång sikt och hur ett utträde ur EU kommer att se ut går bara att spekulera kring men bankens bedömning är att den ökade osäkerheten som Brexit inneburit kommer att dämpa ekonomisk tillväxt i det korta loppet.

På andra sidan atlanten har fokus varit kampanjandet för att få fram nya presidentkandidater till valet i höst. Det verkar nu klart att Do­nald Trump blir republikanernas första val och sannolikt kommer Hillary Clinton att bli demokraternas kandidat.

I en något mer politiskt osäker omvärld har den amerikanska cen­tralbanken valt att avvakta med räntehöjningar och istället börjat ”prata ner” kurvan. ECB kommunicerar en stor beredskap att ta till de åtgärder som behövs. Något som även den svenska riksbanken meddelar. Banken bedömer att för svensk del så är det mest troliga att kommande räntehöjningar skjuts längre fram och att räntekur­van därmed planar ut än mer. Någon ytterligare sänkning av repo­räntan bedöms inte som sannolik idag.

EKONOMISK UTVECKLING

Resultat

Under andra kvartalet ökar bankens intäkter med 117% motsvaran­de 87,7 mkr. Den markanta ökningen beror till stor del på att intäkter från utdelningar gått från 0 mkr under Q1 till 81,1 mkr under Q2. Ut­delningen kommer från bankens aktieinnehav i Swedbank AB. Vad som är mycket positivt under andra kvartalet är att även om vi bort­ser från utdelningar så finns det en tydlig ökningstakt på intäktssidan på hela 9%. Ett starkt ökat räntenetto på +7% eller 2,9 mkr utgör en stor del av förklaringen. Nettoresultat av finansiella transaktioner, vilket till stor del rör orealiserade värdeförändringar, ökar intäkterna med 3,4 mkr jämfört med Q1 samtidigt som provisionsnettot går från 29,3 mkr under första kvartalet till 30,2 under andra.

En djupare analys av orsakerna till det stigande räntenettot ger vid handen att det finns fyra faktorer som under andra kvartalet påver­kat utvecklingen. Den mycket starka kredittillväxten som varit under perioden har ökat ränteintäkterna med 1,7 mkr (+4%). Samtidigt har räntekostnaderna för inlåning från allmänheten minskat med 39% motsvarande -2,3 mkr. En del i de minskade räntekostnaderna för inlåning är det faktum att uttaget av resolutionsavgift under 2016 är halverad i och med att retroaktiv betalning av stabilitetsavgiften för 2015 även betalas under året. Kostnaden för stablitetsavgiften avse­ende 2015 är dock redan reserverad i bokslutet för 2015 varför rän­tekostnaden minskar som en effekt av detta. Ytterligare en faktorn som påverkar räntenettot är den upplåning banken tagit in genom emission av obligationslån. Emission av obligationslån är sedan 2015 en del i bankens finansieringsstrategi och under andra kvar­talet har banken gjort en emission om 500 mkr. Kostnaden för emit­terade obligationer belastar räntenettot med 0,8 mkr under andra kvartalet vilket är en ökning med 0,4 mkr jämfört med Q1. Den sista faktorn som påverkar räntenettot är det faktum att bankens avista likviditet nu kostar pengar. Under perioden har räntan i genomsnitt varit -0,5% på rörliglikviditet. Då banken inte har negativ ränta mot de egna insättarna blir konsekvensen bl.a. att ökad inlåning som inte kan omvandlas till utlåning istället minskar bankens resultat.

Provisionsnettot ökar även det under andra kvartalet och det är två kategorier av provisioner som driver utvecklingen, hypoteksprovisio­ner och inlåningsprovisioner. Hypoteksprovisionerna ökar till stor del på grund av ändrade avtalsförhållanden mellan banken och Swed­bank Hypotek men även till viss del på grund av ökad marginal i de förmedlade affärerna. Ökningen av inlåningsprovisioner under Q2 kommer till största del från ökade provisioner för betal- och kredit­kort. Det handlar dels om tillväxt i antalet kunder med betal- och kreditkort och dels om att banken har ett nytt avtal med Entercard dit betal- och kreditkorten förmedlas.

Nettoresultat av finanseilla transaktioner har fortsatt att utveckalts positivit under andra kvartalet och höjer kvartalsresultatet med 8,3 mkr. Det handlar till största del om orealiserade värdeökningar på bankens likviditetsreserv och placeringsportfölj. Värdeökningen är störst för posten Räntebärande värdepapper, 6,0 mkr under Q2 och 10,7 mkr ackumulerat för 2016. Bland Övriga finansiella instrument återfinns derivat, fonder och diskretionärt förvaltade medel. Värde­förändringen på bankens aktieinnehav i Swedbank regleras via öv­rigt totalresultat in i eget kapital.

Totalt ökar kostnaderna i banken med 8% motsvarande 3,8 mkr un­der andra kvartalet. Det är personalkostnader, kostnader för renove­ring samt marknadsföringskostnader som ökar under kvartalet.

Personalkostnaderna ökar med 1% motsvarande 0,1 mkr jämfört med kvartal 1 och ackumulerat för 2016 är ökningstakten på per­sonalkostnader nu 4% eller 1,8 mkr. De största orsakerna är årets lönerevision på ca. 2,5% samt en utbildningsinsats för alla anställda som möter kund som kostat 0,9 mkr ackumulerat.

Kostnaderna för renoveringen av bankens huvudkontor från 1898 har under perioden belastat resultatet med 9,2 mkr och utgör både fastighetskostnader och konsultkostnader. Ackumulerat har renove­ringen kostat banken 16,4 mkr under 2016. Renoveringen av huvud­kontoret beräknas vara färdig under 2016.

Marknadsföringskostnaderna ökar på dels för att banken under pe­rioden gett ut ”Varbergs Pengar” en tidning till alla invånare i kom­munen och dels på grund av inköp av presentartiklar.

En kostnadspost som inte förändrar sig så mycket mellan kvartal ett och två är IT-kostnaderna. Ackumulerat ökar den dock med 7% jäm­fört med samma period föregående år. Bankens syn på IT-kostnader är att de förväntas utgöra en större del av bankens totala kostnads­massa över de kommande åren.

Kreditförlusterna för kvartal två slutar på +0,3 mkr vilket innebär att banken återför mer från tidigare reserveringar än vad som reserve­ras för nya. Totalt för 2016 har banken också ett positivt netto om 0,4 mkr.

Finansiell struktur

Balansräkningen växer med 1 049 mkr under andra kvartalet vil­ket motsvarar +8%. På tillgångssidan så ökar framförallt utlåning till allmänheten, +706 mkr, och utlåning till kreditinstitut, +314 mkr. När det gäller bankens skulder ökar inlåningen från allmänheten med 480 mkr och emitterade värdepapper med 500 mkr. Perio­dens vinst ökar eget kapital med 106 mkr samtidigt som värde­förändringar på Swedbank aktierna ökar eget kapital med 6 mkr. Ackumulerat för året har balansräkningen vuxit med 947 mkr vilket motsvarar 7%.

Tillväxten av utlåning till allmänheten fortsätter att utvecklas i linje med den strategi banken har om att öka lönsamheten på boende­krediter genom att låta dem ta plats i balansräkningen istället för att förmedla dem till Swedbank Hypotek. Av den anledningen fort­sätter kredittillväxten att vara större ifrån hushållssektorn än från företagssektorn. En total kredittillväxt hittills för året på 12% eller 1 142 mkr är mycket stark även om bankens verksamhetsområde haft en betydligt starkare utveckling än riket som helhet även tidi­gare år. En bidragande orsak till vårens kredittillväxt bedöms vara amorteringskravet som trädde i kraft 1:e juni.

Inlåningstillväxten har följt det mönster banken haft under lång tid där kvartal två har ett starkt inflöde av inlåning. Även här är det hushållssektorn som står för den stora tillväxten medan offentlig sektor minskar sin inlåning totalt sett.

För att finansiera gapet mellan utlånings- och inlåningstillväxt har banken under kvartal två emitterat ett obligationslån på 500 mkr med en löptid på tre år. Emissionen i kombination med den ökade inlåningen har gjort att bankens likviditet har ökat under kvartalet med 980.

Ökningen av utlåning till kreditinstitut är en effekt av att inlåningen samt emitterade värdepapper ökat mer än utlåningen gjort.

Bankens likviditetsreserv och placeringsportfölj har inte förändrats i storlek under andra kvartalet. Bankens inriktning fortsätter att vara att först upprätt hålla en god nivå på likviditetstäckningskvo­ten vilket har lett till att förfall under perioden har omplacerats i tillgångar som kan tillgodoräknas i nivå 1 i likviditetsreserven enligt regelverket för likviditetstäckningskvot.

Banken har inte köpt eller sålt några aktier under perioden. Vär­deförändringen på aktier i Swedbank AB har varit + 6 mkr under perioden. Bankens hela affärsvolym, definierad som av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer såväl i bankens egna produkter som i förmedlade produkter, uppgick per 30/6-16 till 39,3 mdr sek vilket är en ökning med 1 474 mkr sedan årsskiftet. Tillväxten på kreditsi­dan har varit 1 074 mkr medan placeringssidan ökat med 400 mkr.

Likviditet

Bankens likviditetsreserv bestående av kassa, placeringar i annan bank, statsobligationer, kommunobligationer och säkerställda bo­stadsobligationer uppgick till 1 719 mkr vilket motsvarar en ökning med 345 mkr under andra kvartalet. Att likviditetsreserven ökar mellan kvartal ett och kvartal två beror på att banken under andra kvartalet emitterat ett obligationslån på 500 mkr samtidigt som inlå­ningstillväxten varit mycket god. Strategin är att använda likviditeten från emitterade värdepapper till kredittillväxt i egen balansräkning vilket också har gjorts under hela 2016.

Likviditetstäckningsgraden är per 30/6 208% vilket är på betryggan­de avstånd från de legala kravet. Likviditetstäckningsgraden testar hur banken skulle klara en period om 30 dagar med svårt stressade marknadsförhållanden.

Bankens långsiktiga likviditetsförmåga mäts i måttet Stabil finansie­ring. I detta mått matchas tillgångar och skulder ur ett längre per­spektiv med avsikt att förhindra att banken finansierar utlåning med långa löptider genom inlåning eller upplåning med korta löptider. Bankens grad av stabil finansiering var 151% per 30/6.

Kapital

Bankens Eget kapital uppgick per 30/6-16 till 2 922 mkr vilket gav en soliditet på 20,7%. Detta gör banken till en av de solidaste i landet.

Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens mot­ståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas skall täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verk­samheten i enlighet bankens interna utvärdering av kapital och lik­viditet (IKLU).

I arbetet med kapitalplanering gör banken med andra ord både be­räkningar av risker enligt bankens tolkning av CRR (Capital Requi­rement Regulation) och CRDIV (Capital Requirement Directive)och kompletteringar av övriga bedömda risker. Arbetet sker löpande och befästs bland annat i styrelsens beslut av bankens IKLU och i de kvartalsvisa rapporteringarna till Finansinspektionen.

Bankens kapitalbas, d.v.s. Eget kapital justerat för avdrag enligt gäl­lande regelverk, var 1 849 mkr. Den största justeringen mellan Eget kapital och bankens kapitalbas är avdraget för bankens innehav av Swedbankaktier med 1 041 mkr. I kapitalbasberäkningen per 30/6 2016 har årets vinst med avdrag för förväntad utdelning räknats med. Det ökar kapitalbasen med 102 mkr. Banken använder sig av schablonmetoden för beräkning av kreditrisk. Kreditriskerna per 30/6-16 var 7 965 mkr och tillsammans med övriga risker var det totala riskvägda exponeringarna 8 621 mkr.

Bankens kapitalrelation var 21,44 % jämfört med 21,65 % vid års­skiftet och 21,07 % vid halvårsskiftet 2015. Hela bankens kapitalbas består av kärnprimärkapital. Att bankens kapitalrelation sjunker med 0,21 % beror på en mycket stark kredittillväxt under hela första halv­året 2016.

EKONOMISK INFORMATION AVSEENDE 2016

Banken publicerar rapporter avseende 2016 vid följande tillfällen:

22 april 2016 Delårsrapport för första kvartalet

24 augusti 2016 Delårsrapport för andra kvartalet

21 oktober 2016 Delårsrapport för tredje kvartalet

24 februari 2017 Bokslutskommuniké

 Per Richardsson, Verkställande direktör
Varbergs Sparbank AB (publ)
Besök: Bäckgatan 16-18 , Varberg
Post: Box 74, 432 22 Varberg
Direkt 46 340 666150, Mobil 46 70 816 68 27, Vxl 46 340 666000
per.richardsson@varbergssparbank.se 

www.varbergssparbank.se

Varbergs Sparbank AB (publ),

Besöksadress huvuddkontoret: Bäckgatan 16-18 i Varberg
Postadress: Box 74, 432 22 Varberg
kundservice@varbergssparbank.se, Växel 46 340 666000, Fax 0340 66 60 08