Varbergs Sparbank AB (publ) - Bokslutskommuniké 2016-12-31
Året som gått har, precis som vanligt, varit mycket händelserikt. Ett antal trender med stor påverkan på banken har fördjupats under 2016. Samtidigt har den globala arenan kännetecknats mer av oväntade resultat än av väntade trender.
I banken har fokus under året som gått framförallt varit tre områden; förändringen av vår kontorsstruktur, arbetet med att öka lönsamheten i bankrörelsen samt arbetet med regelverk och intern styrning och kontroll.
Förändringen av bankens kontorsstruktur som handlat om nedläggning av de tre minsta kontoren och införlivandet av deras verksamhet i övriga kontor har pågått hela året. Vårt kontor i Skällinge stängde vid halvårsskiftet och de andra två i Träslövsläge och Bua den 30:e september. Syftet bakom förändringen är att skapa större kontor i Veddige och Tvååker som skall kunna ge en mer heltäckande service till våra kunder och vara mindre känsliga i frågor om kompetens och bemanning. Själva stängningen av kontoren har gått bra och vi har haft en god dialog med de berörda orterna. Jag tycker det känns bra att kunna satsa och utveckla våra befintliga kontor.
Vi gick in i 2016 med en negativ styrränta på -0,35% och redan under februari valde Riksbanken att ytterligare söka stimulera ekonomin och inflationen genom att sänka till -0,50%. För oss som sparbank innebär en negativ styrränta en stor ekonomisk påfrestning. Anledningen är att vår affärsmodell i grunden bygger på att finansiera utlåning till allmänheten med inlåning från allmänheten och samt eget kapital. Inlåningen från våra kunder har vi inte tagit betalt för utan fortsatt att ge lite ränta på vilket leder till en räntekostnad. Samtidigt har räntan på delar av bankens utlåning sjunkit med styrräntan.
För att motverka den negativa effekten av minusräntor har banken arbetat aktivt under större delarna av 2016 med att utnyttja befintlig likviditet till att ta mer bolån i egen balansräkning istället för att förmedla dem till Swedbank Hypotek. När banken förmedlar bolån till Swedbank Hypotek belastar vi ej vår balansräkning eller eget kapital, dock med en lägre intjäning. När banken istället lägger krediten i egen balansräkning tillfaller hela räntenettot banken eftersom banken tar på sig hela risken. Detta arbete har på ett framgångsrikt sätt drivit fram ett förbättrat räntenetto istället för ett försämrat dito.
Ett sista tema för året har varit arbetet kring regelverk och intern styrning och kontroll. Förutom det löpande arbetet i verksamheten samt riskkontroll och compliance funktionerna så har banken haft två besök av Finans-inspektionen under 2016. Det första besöket under maj månad var en del i den ordinarie utvärderingsprocessen för institut som står under tillsyn. Finansinspektionen granskade då bankens bolagsstyrning, strategier, intern styrning och kontroll samt bankens interna kapital och likviditets-utvärdering (IKLU). Det andra besökt under november månad var en del av Finans-inspektionens granskning kring arbetet mot penningtvätt och terroristfinansiering bland medelstora institut. Granskningen berörde bland annat bankens riskanalys, styrdokument, kundkännedom och prioriteringar i hur vi motverkar penningtvätt och terrorist-finansiering. Granskningarna har inneburit mycket förberedande arbete och jag tycker att det varit positivt på så vis att det lyfter fokus på frågorna internt i vår organisation. När det gäller arbetet mot penningtvätt och terrorist finansiering har vi identifierat ett antal förbättringsområden som vi kommer att arbeta med under 2017.
En tanke som jag alltid bär med mig är hur nöjda våra kunder är. När årets resultat av kundnöjdhet, mätt av Svenskt Kvalitetsindex (SKI), släpptes var det en störtdykning för hela bankbranschen vilket kändes tungt. Vi fick förvisso betydligt bättre resultat än många andra. Bland våra företagskunder var förändringen inte alls så stor som för branschen i övrigt. Riktningen är ändå fel och vi vill uppnå vårt mål om att ha mycket nöjda kunder i hela banken. Vi gör också en kompletterande kundundersökning vartannat år. Den visar glädjande nog en positivare bild och framför allt är de kunder som vi träffar och gör affärer med mycket nöjda med vad vi kan leverera. Av detta drar jag slutsatsen att vi behöver fortsätta att träffa våra kunder ansikte mot ansikte i en värld där mer och mer sköts via smarta telefoner. I kundmöten finns en av våra verkliga chanser att vara unika.
Till sist vill jag bara som vanligt tacka alla våra kunder för ett gott år tillsammans och alla medarbetare för de goda insatser som gjorts under 2016.
Varberg i februari 2017
Per Richardsson
Verkställande direktör
Omvärldsutveckling
Världen och de finansiella marknaderna har under året som gått präglats av oväntade resultat i politiska val, penningpolitiska stimulanser ett oljepris som gått ner för att sedan gå upp och en fortsatt uppgång för många börser.
De två stora politiska händelserna under 2016 har onekligen varit folkomröstningen i Storbritannien med utgången att lämna det europeiska samarbetet och amerikanarnas val av Donald Trump som president. Båda händelserna hade omedelbara konsekvenser. I fallet med Brexit såg vi exempelvis mycket kraftfulla svängningar på världens börser och en markant försvagning av pundet. När det gäller det amerikanska presidentvalet har det handlat om stigande marknader och stigande långräntor som en konsekvens av löften om finanspolitisk stimulans. Effekterna på längre sikt är som vanligt svårare att förutse. Banken ser en potentiell risk i att den tilltagande tillväxten kan påverkas negativt om Storbritanniens utträde bromsar internationell handel och ser också en risk för att inflationen ökar om USA väljer att stimulera sin ekonomi i ett skede då tilllväxten redan är god.
När det gäller penningpolitiska stimulanser så har vi haft trender i två skilda riktningar. Dels har Europa, Sverige och exempelvis Japan förstärkt sina stimulanser i form av ytterligare lägre, och negativa, styrräntor och även i form av tillgängsköp. Tillgångsköpen sker iform av att centralbankerna har köpt obligationer på den öppna marknaden och avsikten har varit att sänka räntekurvan för längre räntor. USA å andra sidan genomförde precis innan året skulle börja sin första räntehöjning på mycket lång tid. De finansiella marknaderna var oförberedda på detta vilket gjorde och många makroekonomiska parametrar vek därför nedåt och nästa räntehöjning dröjde därför ett år. Signalerna från den amerikanska centralbanken inför 2017 är att de kommer att fortsätta med ytterligare tre höjningar av räntan, dock med passusen att den nya administrationen i Vita huset kan föra en ekonomisk politik som ändrar på den prognosen.
I Sverige började året med en sänkning av styrräntan från -0,35% ner till -0,50% dessutom påbörjades ett program för köp av obligationer på den öppna marknaden. Det var ett tydligt tecken från Riksbanken att deras målsättning ytterst är att få upp inflationen. Utvecklingen under året har sedan också varit sådan att inflationen ökat. Ett bekymmer för Riksbanken bedömer vi vara kronkursen, där penningpolitiken ibland blir fångad i exempelvis den europeiska centralbankens räntebeslut. En potentiell fara med de låga räntorna som pekats på under många år nu är den påverkan det har på kreditgivning och då i synnerhet bolåne-marknaden. I bankens verksamhetsområde råder fortsatt en bostadsbrist och i kombination med de låga räntorna skapas förutsättningar för markanta prisuppgångar på bostäder. Det är därför ett prioriterat område i kreditgivningen i Varbergs Sparbank att säkerställa en rimlig nivå på skuldsättningen i relation till fastighetens värde. Vilket vi ser att vi lyckats göra även under 2016.
Alla penningpolitiska stimulanser i kombination med högt sparande har under året som gått fortsatt att se till att hålla börserna på höga nivåer. Låga räntor på sparande har kunnat göra att även en högt värderad börs kunnat stiga. Som svenskt index kunde OMX S30 summera en uppgång på 4,8% under föregående år. Banken bedömer att det finns potential för ytterligare uppgång men att de börjar bli mer begränsade.
Sammanfattning fjärde kvartalet
Varbergs Sparbank visar ett resultat på 17,7 mkr för fjärde kvartalet jämfört med 28,6 mkr under kvartal tre. Rörelseintäkter ökar med 1% vilket motsvarar 0,5 mkr. Räntenettot fortsätter att öka och gör så med 6% under kvartalet vilket motsvarar 2,6 mkr. Provisionsnettot ökar med +17% eller 5,0 mkr. Det som drar ner intäktssidan är Nettoresultat finansiella transaktioner som går från 6,6 mkr under kvartal tre till -0,4 mkr i kvartal fyra. Det är positivt att förbättringarna som sker på intäktssidan är knutna till bankens kundaffär och löpande intjäning istället för marknadsvärdet på finansiella tillgångar. Kostnaderna ökar under årets sista kvartal jämfört med förevarande. Den enskilt största orsaken är ökade reserveringar för kreditförluster, -8,5 mkr jämfört med -1,3 mkr under kvartal tre. Ökningen av personalkostnader under kvartal fyra är kopplad till ökad upparbetad semesterskuld och en årlig värdering av beräknad pensionsskuld. Övriga allmänna administrationskostnader ökar under kvartal fyra med 1,6 mkr. Ökningen drivs både av högre IT-kostnader och kostnader för renoveringen av huvudkontoret.
Tillväxten i balansräkningen var under fjärde kvartalet 2,8%. Tillväxten under kvartal fyra har skett genom ökad inlåning från allmänheten och utlåning till kreditinstitut. Samtidigt har bankens aktieinnehav ökat i värde med 142 mkr. Bankens samlade affärsvolym inkl. förmedlade volymer har under kvartalet vuxit med 0,9 mdr och var totalt 42,2 mdr vid utgången av december 2016.
Ekonomisk utveckling
Rörelseresultatet minskar 40% jämfört med kvartal tre. Förändringen mot föregående kvartal beror på ökade kreditreserveringar och lägre orealiserade värdeförändringar. Samtidigt utvecklas det underliggande resultatet från bankrörelasen mycket väl med ökade intäkter både i räntenetto och provisionsnetto samtidigt som kostnaderna minskar.
Kredittillväxten fortsätter att vara stark även under den avslutande delen av 2016 och det leder till att ränteintäkterna från utlåning till allmänheten ökar även under kvartal fyra. Bankens rörelselikviditet i form av utlåning till kreditinstitut var inför kvartal fyra relativt låg och minskade inledningsvis under perioden. En konsekvens av detta är minskade kostnader i form av negativ inlåningsränta som belastar räntenettot. Ytterligare en effekt som minskar belastningen på ränteintäkterna under kvartalet är det faktum att antalet derivat för räntesäkring minskat genom förfall. De derivat som förfallit har varit sådana där banken haft en högre ränta att betala än att erhålla vilket i tidigare perioder belastat räntenettot.
Förändringarna i räntekostnader är i övrigt liten med endast marginella skillnader i kostnad för inlåning från allmänheten och upplåning via bankens obligationsprogram.
Under årets sista kvartal sker en stark ökning av provisionsnettot. Ökningen är störst för; utlåningsprovisioner, värdepappers-provisoiner och övriga provisioner. Utlåningsprovisionerna kommer huvudsakligen från bankens förmedling av boendekrediter till Swedbank Hypotek. Under perioden har banken gått från att lägga boendekrediter i egen balansräkning till att förmedla de flesta sådana krediter till Swedbank Hypotek vilket ökat provisonsflöldet. Samtidigt har en förhandling med Swedbank avslutats där banken erhåller en retroaktiv provisionsutbetalning från Hypoteket i storleksordningen 2,1 mkr. Förhandlingen gav också framgent banken en större del av marginalen i de förmedlade krediterna.
De ökade värdepappersprovisionerna kommer från ökade volymer i Robur. De ökade volymerna beror i sin tur på värdetillväxt i fonderna. När det gäller ökningen av Övriga provisioner kommer de delvis från en ökad aktivitet på bankens juridiska-avdelning. En annan bidragande orsak är det långsiktiga arbetet med att öka försäljningen av sak- och personförsäkringar i banken som ökar.
De ökade provisionskostnaderna beror bland annat på ett ökat antal depåer bland våra kunder.
En av de stora förändringarna mellan kvartal tre och fyra är skillnaden i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Posten gav ett stort plus till resultatet under Q3 (+6,6 mkr) medan effekten i kvartal fyra istället är negativ med -0,4 mkr.
Under fjärde kvartalet ökar kostnaderna, främst kopplat till personalkostnader. Samtidigt reserverar banken 8,5 mkr för befarade kreditförluster vilket i sin tur minskar resultatet.
De ökade personalkostnaderna under kvartal fyra har tre orsaker. Dels ökar semesterskulden jämfört med föregående kvartal. Det är ett normalt och återkommande mönster. Dels ökar bankens pensionskostnader då SPK, det pensionsinstitut där banken försäkrat sitt pensionsåtagande, gör en årlig avstämning och justerar vissa premier. Den justeringen gav under sista kvartalet upphov till extra kostnader om 0,6 mkr. Sen gör banken också en årlig beräkning av om extra pensionspremier kommer att behöva betalas in i framtiden och bokar upp dessa som skuld i balansräkningen. Effekten av årets beräkning belastar resultatet i kvartal fyra med 0,8 mkr. Till sist har bankens styrelse beslutat att öka utbetalningen av resultatandelar vilket ökade den avsättningen med 1,3 mkr.
När det gäller övriga allmänna administrationskostnader ökar de främst genom att renoveringen av bankens huvudkontor går in i slutfasen under sista kvartalet 2016 samtidigt som IT-kostnaderna för utvecklingsprojekt i bankens system ökar. Till skillnad från renoveringskostnaderna så bedömer banken inte att IT-kostnaderna kommer att minska inom överblickbar tid.
Kreditförlusterna under fjärde kvartalet är kopplade till ett få tal engagemang i bankens utlåningsportfölj. Periodens netto består av återförda tidigare reserverade kreditförluster på 1,6 mkr och nya reserveringar på 10,1 mkr. Ökningen mot tidigare kvartal är markant men sett till bankens utlåningsportfölj bedöms nivån på ackumulerade kreditförluster fortfarande som låg.
Finansiell struktur
Under fjärde kvartalet växer balansräkningen med 406 mkr motsvarande 2,8%. Det som utmärker förändringen i balansräkningen under Q4 är en förstärkt likviditet genom att inlåning från allmänheten vuxit mer än utlåning till allmänheten.
Under föregående kvartal såg banken en krympande likviditet, främst i form av lägre utlåning till kreditinstitut. Den krympande likviditeten var en effekt av att banken under knappt ett år valt att lägga alla nya bostadslån i egen balansräkning istället för att förmedla dem till Swedbank Hypotek. Genom förhandlingar med Swedbank försäkrades under kvartal tre en ny överenskommelse rörande marginaldelning och tidigt under fjärde kvartalet beslöt banken därmed att åter förmedla bostadskrediter till Swedbank Hypotek. Effekten är att utlåning till allmänheten de facto backar något under sista kvartalet 2016. Samtidigt hade inlåningen en mycket stark utveckling under Q4 med en tillväxten på 2,7% motsvarande 274 mkr. Den ökade inlåningen har tillfälligt ökat utlåningen till kreditinstitut.
Under kvartal fyra har banken även gjort några justeringar i räntebärande värdepapper och belåningsbara statsskuldväxlar i syfte att realisera vinstnivåer och samtidigt öka bankens likviditetstäckningsgrad.
En sista större förändring i balansräkningen under årets sista kvartal är värdeförändringen på aktier och andelar. Det är bankens innehav av aktier i Swedbank som ökar i värde med 141 mkr, en effekt som redovisas i övrigt totalresultat.
Sammanfattning helår 2016
Viktiga händelser under året
Den viktigaste händelsen under första kvartalet är Riksbankens sänkning av reporäntan från -0,35% till -0,50%. Banken beslutar att inte ta ut några negativa inlåningsräntor och sänker därför inte heller alla delar av utlåningsportföljen. Detta i kombination med att i stort sett alla nya bolån placeras i egen balansräkning bidrar till att faktiskt höja räntenettot. Trycket ner på långräntorna gör att nettoresultatet av finansiella transaktioner börjar öka.
Andra kvartalet präglas av en stark kredittillväxt vilket bidrar till det ökande räntenettot. På intäktssidan återfinns också utdelning på bankens innehav av Swedbank aktier med 81 mkr. Banken emitterar sitt andra obligationslån. Lånet är nominellt på 500 mkr. Obligationslånet i kombination med en stark inlåningstillväxt skapar en stark likviditet vid slutet av perioden. Banken firar 180-år under kvartal två och satsningen på Skolprojektet drar igång på allvar. Skolprojektet är en insats där banken i samarrangemang med skolor och lärare möter barn och unga för att skapa en god kunskap om vardagsekonomi.
Tredje kvartalet inleds med kunskapen om att Storbritannien kommer att förhandla sig ur EU och ovissheten om vem som skall bli USAs nästa president. Den politiska osäkerheten påverkar inte de lokala förutsättningarna att bedriva bank under kvartalet. Kredittillväxten är fortsatt god och intjäningen i banken, exkluderat utdelning på aktieinnehav, ökar.
Banken beslutade under årets sista kvartal att återuppta förmedlingen av boendekrediter till Swedbank Hypotek vilket fick en positiv inverkan på likviditeten. Kredittillväxten i egen balansräkning är till och med något negativ då ett stort antal krediter istället förmedlats. Under Q4 granskade Finansinspektionen bankens arbete mot pennintvätt och terroristfinansiering. På regelverksfronten var det också stort fokus på det kommande bolånedirektivet. Utbildningsinsatser och systemuppgraderingar har skett under perioden.
Ekonomisk utveckling 2016
Intäkter
Under 2016 har bankens intäkter ökat med 13% motsvarande 46 mkr. Intäktsökningen återfinns såväl i ett bättre räntenetto (+16 mkr) som i ökade provisionsintäkter (+11 mkr) men även i ett stort positivt bidrag från nettoresultat finansiella transaktioner (+19 mkr).
Ränteintäkterna ökar genom ökade kreditvolymer under året. Utlåning till allmänheten ökar med 5% motsvarande 10 mkr. Samtidigt belastas ränteintäkterna av negativ inlåningsränta på bankens rörliga likviditet (utlåning till kreditinstitut). Till sist minskar även avkastningen på bankens obligationsportfölj. Den minskade avkastningen är dels en följd av sjunkande korta marknadsräntor under inledningen av året och dels en följd av förfall av obligationer med fast ränta där räntan varit högre än vad återinvesteringen kunnat ge.
En starkt bidragande orsak till det ökade räntenettot är de lägre räntekostnaderna. I och med räntesänkningen av reporäntan under årets första kvartal beslutade banken att inte ta betalt för inlåning i form av negativa inlåningsräntor mot kund men sänkte många utav kontoslagen till nollränta eller nära noll. Detta har lett till att räntekostnader från inlåning från allmänheten är 43% lägre än under föregående år motsvarande 13 mkr. En post som ökar räntekostnaderna är den upplåning som banken gjort via sitt obligationsprogram. Posten är i stort sett ny för året i och med att den första emissionen gjordes sent under 2015 och kostnaden för perioden var 3 mkr. Förändrad lagstiftning kring det som tidigare kallades stabilitetsavgiften, numera resolutionsavgiften, med en halvering av avgiften under införande året 2016 gör att räntekostnaderna minskar med 2 mkr.
Posten erhållna utdelningar krymper 1% mellan 2015 och 2016. Det är utdelningen på bankens innehav i Swedbank aktier som står bakom förändringen. Utdelningen per aktie sjönk från från 11,35 kr till 10,70 kr samtidigt har banken utökat innehavet av antalet aktier vilket gör att den totala utdelningen i kronor inte minskar i samma utsträckning.
Provisionsintäkterna ökar under året med 9% motsvarande11 mkr. Samtidigt som förändringen på provisionskostnader är en minskning med 8% eller 1 mkr. Det är tre poster inom provisionsintäkter som förändrar sig markant under året; utlåningsprovisioner, inlåningsprovisioner och värdepappersprovisioner.
Utlåningsprovisioner ökar främst på grund av en ökad marginal på boendekrediter, en fortsatt stark volymtillväxt i samma kreditsegment och en justering i avtalet mellan banken och Swedbank Hypotek. Marginal-mässigt följer banken med marknaden i den förändring som varit under året med en ökad marginal främst som en följd av fallande finansieringskostnader genom säkerställda obligationer. Tillväxten är stor på boende krediter i bankens marknadsområde vilket syntes vara en tydlig anledning till det ökade räntenettot. Samtidigt har banken mot slutet av året förmedlat merparten av boendekrediter till Swedbank Hypotek vilket bidragit till ökade provisioner. Till sist bidrar en ny överenskommelse med Swedbank Hypotek till det ökade intäkterna. Förändringen gäller främst hur delningen skall ske mellan banken och Swedbank Hypotek och permanenterar den modell som gällde på begränsad tid vid början av verksamhetsåret. Dessutom betalas en retroaktiv kompensation ut om 2 mkr.
Inlåningsprovisionerna ökar dels fortsättningsvis på grund av fler konceptkunder och därmed en migrering av intäkter från betalningsförmedling till inlåningsprovisioner. Men ökningens största bidragande faktor är ökade intäkter från kortinlösen. Intäkterna från kortinlösen ökar både tillföljd av en långsiktig trend om ökade volymer och antal korttransaktioner men också på grund av enskilda större kundaffärer.
Värdepappersprovisionerna minskar under året med 11% motsvarande 5 mkr. Minskningen beror dels på lägre intjäning på förmedlade fondaffärer. En annan orsak är att bankens kunder haft ett mindre behov av att hantera ränterisk genom att teckna räntederivat under den perioden.
En av de stora förändringarna mellan 2015 och 2016 är posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. I bankens resultaträkning innehåller denna post värdeförändringar på bankens obligationsportfölj, derivat och utgivna obligationslån. Det är framförallt förändringen av räntekurvan som givit upphov till värdeförändringarna och den post som påverkats mest positivt är bankens obligationsportfölj (belåningsbara statsskuldsförbindelser och ränte-bärande värdepapper). Totalt bidrar dessa realiserade och orealiserade värdeförändringar med 19 mkr i 2016 års resultat jämfört med 1 mkr året innan.
Kostnader
Bankens kostnader före kreditförluster ökar under 2016 med 7% motsvarande 12 mkr. Kostnadsökningarna återfinns inom personalkostnader, IT-kostnader, konsultkostnader och ökade avskrivningar.
De ökade personalkostnaderna är främst kopplade till ökade utbildningskostnader och ökade pensionskostnader. Utbildningskostnaderna är ett initiativ som banken beslutade inför 2016. Satsningen gäller att ge bankens rådgivare ännu bättre struktur och kompetens i rådgivningsmötet med kund. Bankens beräkning av avsättning för otillräckliga pensionspremier gav under året upphov till kostnader om 1 mkr. Avsättningen regleras mot övriga personalkostnader.
När det gäller IT-kostnader så samarbetar banken med övriga sparbanker och Swedbank i en till stora delar gemensam IT-miljö. Ökningen av årets IT-kostnader är kopplat till ett antal större utvecklingsprojekt. Dels projekt rörande anpassning och införlivande av nya regelverk och dels projekt rörande utveckligen av gränssnittet mot kund. I banken ser vi att de ökade satsningarna på gränssnittet mot kund uppskattas då en stor del av våra kunder är ansluta till tjänsterna och ökningstakten är markant.
Ökade konsultkostnader är dels kopplade till renoveringen av bankens fastigheter där projektering och projektledning utgör den största anledningen till kostnadsökningen. Banken har även under året gjort kundundersökningar utöver den årligt återkommande SKI-undersökningen vilket ökat konsultkostnaderna.
Ökade avskrivningar är en effekt av investeringar i bankens fastigheter och inredning av de samma som gjorts under de senaste åren.
Kreditförluster
Under de senaste åren har kreditförlusterna i banken varit näst intill obefintliga. Under 2016 sker något fler reserveringar för befarade kreditförluster. Totalt handlar det om 16 mkr i nya reserveringar och 7 mkr i återförda, tidigare reserverade, engagemang. Kreditförlustnivån i relation till utlåningsportföljen är -0,1% vilket banken bedömer som lågt och i linje med bankens riskprofil.
Skatter
Skattekostnaden i banken ökar från 21 mkr 2015 till 27 mkr 2016. Ökningen är en effekt av det högre rörelseresultatet. De relativt stora orealiserade värdeförändringarna som ingår i Nettoresultat av finansiella transaktioner är orsaken till ökad uppskjuten skatt.
Finansiell struktur
Förändringen i bankens balansräkning kännetecknas under 2016 av en mycket stark tillväxt i utlåningen till allmänheten som finansierats med inlåningstillväxt, emission av värdepapper samt en minskad utlåning till kreditinstitut. Utveckligen är i linje med den strategi banken lagt för året och har också gett många av de önskade effekterna. Totalt ökar balansräkningen med 12% under 2016.
Tillgångar
Den största förändringen på tillgångssidan sker i form av en ökning av utlåning till allmänheten om 16% vilket motsvarar 1 560 mkr. Av dessa står hushållssektorn för 2/3-delar, 1 023 mkr, och företagssidan för 525 mkr. Att utlåningen i bankens balansräkning ökar med så pass stor andel hushållsutlåning har inte varit fallet under de senaste åren då istället företagssektorn stått för merparten av tillväxten. Bakom förändringen i år ligger beslutet att placera nya boendekrediter i bankens balansräkning istället för att förmedla dem till Swedbank Hypotek. Ett beslut som togs i slutet av 2015. Marginalen på bolån hade en trendmässigt riktning uppåt inför 2016 och då lånen drar relativt sett mindre kapital än företagsutlåning erbjöd strategin en god riskjusterad avkastning.
En konsekvens av strategin med bolån är att banken haft ett relativt stort finansieringsbehov under året. Det syns dels i minskningen av Utlåning till kreditinstitut, -313 mkr. Utlåning till kreditinstitut utgörs av bankens rörliga likviditet på konto i Swedbank. Vid ingången av året hade banken en ovanligt stor volym på denna post, kopplat till bankens första emission av obligationslån i november 2015. Under året har saldot varierat ganska markant men totalt slutar det alltså 30% lägre än vid starten av 2016.
Två andra förändringar på tillgångssidan rör bankens innehav av räntebärande värdepapper och av aktier.
När det gäller det förstnämnda så har banken under andra halvan av året haft en strategi om att utöka bankens likviditetsreserv så som den definieras i CRR. Det innebär att banken har ökat sitt innehav i säkerställda bostadsobligationer. Totalt handlar det om en ökning på 171 mkr i svenska bostadsinstitut vilket inkluderar en del interna omplaceringar i portföljen.
Posten aktier och andelar ökar med 267 mkr under året. Merparten, 252 mkr, av förändringen är orealiserade värdeförändringar på bankens innehav av Swedbank aktier (redovisas i övrigt totalresultat). Resterande förändring utgörs av köp av 75 000 aktier i Swedbank och en försäljning av en liten post aktier i Sparbankernas Försäkrings AB.
Skulder
Inlåning från allmänheten och emitterade värdepapper är de två poster på skuldsidan som står för tillväxten under året.
Inlåningen växer med 720 mkr trots en minskning i inlåning från offentlig sektor på -413 mkr. Förändringen i inlåning från offentlig sektor är ofta beroende på investeringsbeslut, upplåning och genomförande av projekt vilket gör att den posten varierar relativt mycket. Inlåning från hushåll tenderar att vara betydligt mindre volatil och största bidragande sektor är också hushållssektorn med +690 mkr. Företagssektorn växer mest procentuellt sett med +25% motsvarande 464 mkr. Det är positivt för banken att sparandet bland kunderna och befolkningen överlag är relativt stort under året som gått.
Under slutet av april gjorde banken sin andra emission av obligationslån på kapitalmarknaden. Lånet var på 500 mkr och löper på 3 år med en rörlig ränta. I och med detta andra lån har banken utnyttjat 800 mkr av ramen på 2 500 mkr i befintligt MTN-program. Bankens avsikt är att vara aktiv på kapitalmarknaden även om det naturligtvis är behoven i balansräkningen som avgör i vilken utsträckning.
Eget kapital
Eget kapital ökar under året med 14% motsvarande 397 mkr. 252 mkr av dessa är kopplade till värdeökning av bankens innehav i Swedbank aktier. Årets resultat ökar eget kapital med 175 mkr. Soliditet i banken är 22,4% vid utgången av 2016.
Affärsvolymer
Bankens hela affärsvolym, definierad som, av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer, såväl i bankens egna produkter som av banken förmedlade produkter uppgick vid årsskiftet till 42 220 mkr, en förändring med 10%.
Placeringsvolymerna, som innefattar inlåning, fonder samt medel i försäkringar och depåer, ökade totalt med 1 748 mkr motsvarande 9%. Inlåningen ökar med 720 mkr. Tillväxten på inlåning fördelar sig så att 690 mkr kommer från hushållens nettosparande, 464 mkr kommer från företagens ökade likviditet samtidigt som offentlig sektor minskar sin inlåning med 413 mkr. Sparandet i fond- och försäkringslösningar ökar med 900 mkr varav 22 mkr är nettosparande och 878 mkr är värdeförändring.
Utlåningsvolymerna, som innefattar utlåning i bankens balansräkning, förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek, Swedbank Finans och Entercard samt beviljade ej utnyttjade krediter och garantier, ökade med 11% motsvarande 2 025 mkr. Bankens strategi under perioden om att placera boendekrediter i egen balansräkning istället för att förmedla dem till Swedbank Hypotek har gjort att tillväxten i egen balansräkning blev hela 1 564 mkr medan förmedlade krediter till Swedbank Hypotek landade på 413 mkr.
Kapitaltäckning
Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas ska täcka såväl de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och kapitalbuffertar, som ytterligare tillkommande beräknat kapitalbehov för identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapital- och likviditets utvärdering (IKLU).
Från och med 2014 regleras upplysningar om kapitaltäckningen främst i Förordning (EU) 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag (CRR). Kompletterande regler har införts i svensk lag och i föreskrifter från Finansinspektionen.
Bankens kapitalrelation uppgick per 2016- 12-31 till 21,13% jämfört med 21,65% per 2015-12-31. Bankens kärnprimärkapitalrelation översteg med god marginal det lagstadgade kravet för banken 12,00%. Minskningen i kapitalrelation under 2016 kommer sig av att banken haft en mycket god kredittillväxt vilket också innebär att riskvägda tillgångar växer. I genomsnitt har riksvägda tillgångar för kreditrisk vuxit med 13% medan kapitalbasen vuxit med 10%.
Banken använder sig av schablonmetoden för beräkning av kreditrisker. Det är den metod som föreskrivs i regelverket CRR från EBA om institutet inte självt väljer att konstruera ett eget system för beräkning av kapitalrisker. Schablonmetoden ger högre kapitalkrav för delar av utlåningsstocken än vad som troligen hade varit fallet om banken använt en egen beräkningsmodell. Att jämföra bankens kapitalsituation på basis av kärnprimärkapitalrelation mot exempelvis någon av affärsbankerna är därmed inte en rättvisande jämförelse då metoderna för riskberäkning är olika.
Per Richardsson, Verkställande direktör
Varbergs Sparbank AB (publ)
Besök: Bäckgatan 16-18 , Varberg
Post: Box 74, 432 22 Varberg
Direkt 46 340 666150, Mobil 46 70 816 68 27, Vxl 46 340 666000
per.richardsson@varbergssparbank.se
Varbergs Sparbank AB (publ),
Besöksadress huvuddkontoret: Bäckgatan 16-18 i Varberg
Postadress: Box 74, 432 22 Varberg
kundservice@varbergssparbank.se, Växel 46 340 666000, Fax 0340 66 60 08