Akut brist på röntgensjuksköterskor drabbar patienter över hela landet – Vårdförbundets förtroendevalda skyddsombud varnar för skyddsstopp och IVO-anmälningar

Vårdförbundet har under oktober låtit Novus undersöka arbetssituationen för röntgensjuksköterskor i landet. Nära 90 procent upplever att arbetsbelastningen varit hög det senaste året och 41 procent har tvingats avstå från att göra undersökningar och behandlingar på grund av brist på personal med rätt kompetens – en ökning med 12 procentenheter på ett år. Samtidigt visar siffror från Socialstyrelsen att antalet röntgensjuksköterskor i regionerna minskar kraftigt på ett år och Vårdförbundet får signaler om att regionerna ”fuskar” med icke röntgenutbildad personal som använder avancerad röntgenutrustning. Förbundets förtroendevalda skyddsombud flaggar nu för att anmälningar till Arbetsmiljöverket om skyddsstopp och IVO-anmälningar kan bli aktuella, för att skydda patienter och personal från strål- och brännskador.

Enligt Socialstyrelsens senaste statistik uppger nu samtliga landets 21 regioner att de har brist på röntgensjuksköterskor och att det har blivit värre över tid. Vårdförbundets nya Novus-undersökning bekräftar och förstärker den bilden. Extra tufft är det för de som varit 2-5 år i yrket, där 37 procent upplever att arbetsbelastningen inte är hanterbar. Trötthet, värk, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter har ökat sedan undersökningen gjordes förra året och likaså ökar även kvalitetsbristerna.  

- Bristen på legitimerade röntgensjuksköterskor är nu akut och detta drabbar patienterna eftersom förseningarna och köerna ökar risken för att livshotande sjukdomar, så som cancer, inte upptäcks i tid. Men detta syns inte i vårdskadestatistiken eftersom vårdgarantin inte omfattar väntetider för röntgen. Det är ett stort svek mot patienterna som får vänta orimligt länge på undersökning, behandling och i värsta fall förvärras skadan och någon dör, säger Madelene Meramveliotaki, legitimerad röntgensjuksköterska och vice ordförande, Vårdförbundet.

Vårdförbundet slår larm om att vårdens arbetsgivare börjat använda icke kvalificerad personal, som undersköterskor eller studenter till att genomföra röntgenundersökningar. Detta i brist på legitimerade röntgensjuksköterskor. Röntgen, alltså bild- och funktionsdiagnostik, är en grundläggande och central funktion inom vården och då går det inte att ”fuska” med icke röntgenutbildad personal, det är farligt för både patienter och personal.

- Vi ser att regionerna börjat låta icke kvalificerad personal utföra vissa röntgenundersökningar och det är oacceptabelt, invånarna ska inte få patientosäker vård för att regionerna inte klarat att bemanna med rätt antal röntgensjuksköterskor. Det är bara en tidsfråga innan vi ser olyckor eller vårdskador och Vårdförbundet varnar för att skyddsombuden kan komma att behöva göra anmälningar till Arbetsmiljöverket och IVO på flera platser i landet, säger Madelene Meramveliotaki.

- Jag tror inte att någon patient skulle acceptera att exempelvis mammografi utförs av icke legitimerad personal utan adekvat utbildning, om de visste om att så var fallet. Den här typen av nödlösningar med personal utan rätt utbildning påverkar patientsäkerheten negativt. Vi röntgensjuksköterskor arbetar med avancerad teknologi som kräver många års utbildning och som i fel händer kommer resultera i bränn- och strålskador på patient eller personal, säger Madelene Meramveliotaki.

Vårdförbundets granskning av Socialstyrelsens statistik ”Nationella planeringsstödet 2022” visar att antalet röntgensjuksköterskor per 100 000 invånare i regionerna har backat kraftigt sedan 2021 (se bifogad ranking/lista). För ett år sedan var snittet 37 röntgensjuksköterskor per 100 000 invånare, nu är genomsnittet 23. Det är fortsatt mycket stora skillnader mellan regionerna vad gäller antalet röntgensjuksköterskor/100 000 invånare. Västerbotten ligger bäst till med sina 50 röntgensjuksköterskor/100 000 invånare, medan Gotland ligger sämst till med 10/100 000.

- Vi röntgensjuksköterskor älskar våra jobb! Vi ser stora utvecklingsmöjligheter inom precisionsbehandling mot exempelvis cancer och inom AI som kommer revolutionera vår yrkesroll i framtiden, det kommer hända massor. Vi använder avancerad högteknologisk utrustning, hela 85 procent anser att deras arbetsplats har modern teknik, vilket är positivt. Men det behövs ju människor med rätt kompetens för att använda den nya tekniken.

- Vi måste få fler kollegor, vårdens tapp av röntgensjuksköterskor måste hejdas! Regioner och privata vårdföretag bör säkerställa goda och säkra arbetsvillkor för att både rekrytera och behålla fler till yrket. Röntgensjuksköterskorna är för få idag och har för dålig löneutveckling, regionerna behöver investera i humankapitalet och inte bara i den senaste röntgenutrustningen, säger Madelene Meramveliotaki.

Om undersökningen:

• Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Vårdförbundet. Syftet är att undersöka röntgensjuksköterskors inställning till sin arbetssituation vad gäller villkor, arbetsmiljö och utveckling av professionen. Resultaten är representativa för målgruppen.
• Antal intervjuer: 770
• Svarsfrekvens: 36 procent
• Undersökningsperiod: 14-31 oktober 2022

Resultat i korthet (se bifogad PDF-rapport för alla siffror inkl. regionala nedbrytningar)

• Nära nio av tio (88 procent) upplever att arbetsbelastningen har varit hög de senaste 12 månaderna. Sju av tio (72 procent) upplever att bemanningen på enheten idag är för låg.
   
• Tre av fyra (74 procent) uppger att de var för få röntgensjuksköterskor under sommaren.
   
• Hälften (53 procent) svarar att det förekommer att de behöver ha jour/beredskap i hemmet/på fritiden och av dessa svarar åtta av tio (79 procent) att arbetsbelastningen totalt sett har påverkats.
   
• Tre av tio (30 procent) har kollegor som inte är legitimerade röntgensjuksköterskor och av dessa svarar sex av tio (61 procent) att de har undersköterskor som arbetar på enheten.
   
• Sex av tio (62 procent) motiveras av arbetskamrater och hälften av löneutveckling (49 procent).
   
• Drygt åtta av tio (85 procent) anser att arbetsplatsen har modern teknik, men 27 procent tycker att de inte får tillräckligt med utbildning i den nya utrustningen.
• Tre av fyra (76 procent) anser att det ska finnas en nationellt reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor och de flesta vill specialisera sig inom MR/datortomografi och intervention.

Vårdförbundets krav/förslag på lösningar:

I samband med den internationella yrkesdagen för röntgensjuksköterskor, 8 november, föreslår Vårdförbundet;

• Regioner och privata vårdföretag måste säkerställa goda och säkra arbetsvillkor för att både behålla och locka fler till yrket. Röntgensjuksköterskorna är för få idag och har för dålig löneutveckling.

• Inför en nationellt reglerad och lagstadgad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. I takt med att vården utvecklas behöver personalens kompetenser utvecklas inom olika specialistområden och den personcentrerade vården likaså.

• Låt oss ta en nyckelroll inom digitalisering, mobilisering och teknikutveckling, så att vården moderniseras och flyttar närmare individen. Vi har unik kompetens om avancerad medicinsk teknik och digitalisering, och om hur det kan gynna både den nära vården och den högspecialiserade vården.

För ytterligare information, kontakta Vårdförbundets pressjour på tfn: 0703-10 30 09 (ej sms)

VÅRDFÖRBUNDET, Adolf Fredriks Kyrkogata 11, 103 65 Stockholm

Vårdförbundet är ett växande yrkesförbund som samlar över 114 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården, våra arbetsvillkor och våra professioner. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se