• news.cision.com/
  • Vårdförbundet/
  • Vårdförbundet: Bra med mer fakta om privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på den offentliga vården, men grundproblemet adresseras inte

Vårdförbundet: Bra med mer fakta om privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på den offentliga vården, men grundproblemet adresseras inte

Report this content

Idag överlämnade regeringens utredare slutbetänkandet i utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar till socialminister Lena Hallengren (s). Vårdförbundet anser att det är nödvändigt att utredningen genomförts och att det är bra att den föreslår åtgärder för att få fram mer fakta om ”behovsprincipen” – att patienten med störst behov ska få vård först – har åsidosatts på grund av de privata sjukvårdsförsäkringarna. Nu krävs att myndigheter och vårdens arbetsgivare tar sitt ansvar och bidrar till ökad insyn och kontroll enligt utredningens förslag.

Vårdförbundet anser att vården ska vara gemensamt finansierad med skattemedel och att prioriteringsordningen inom hälso- och sjukvården, som slår fast att den med störst behov ska få vård först, ska gälla i alla lägen. Förbundets inställning till privata vårdförsäkringar som fenomen är att det inte är problematiskt att det förekommer - så länge den privat utförda vården inte påverkar tillgängligheten i den offentligt utförda vården negativt.

- Att privata sjukvårdsförsäkringar förekommer är ju ett symptom på hälso- och sjukvårdens grundläggande problem i den skattefinansierade hälso- och sjukvården, det finns för få vårdplatser och vårdköerna är för långa. Om man som patient inte känner sig trygg i att man ska få rätt hjälp i rätt tid inom den offentligt finansierade vården, så framstår privata sjukvårdsförsäkringar som en alternativ, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Mot bakgrund av de senaste årens rapporter i media om att patienter med privat sjukvårdsförsäkring får gå före i vårdköer, det vill säga att behovsprincipen åsidosätts, så ser förbundet det är nödvändigt att utredningen genomförts.

- Vår tolkning är att utredningen inte kunnat fastställa att patienter med privat sjukvårdsförsäkring getts företräde på bekostnad av patienter med större vårdbehov. Och att man därför kommer med förslag om ökad rapportering från vårdgivarna till Socialstyrelsen och IVO, för att få fram ett faktaunderlag om behovsprincipen följs eller ej. Allt annat vore orimligt, självklart måste samhället skaffa sig koll på att rätt prioriteringar mellan patienter görs, i ett läge där cirka 690 000 personer tecknat privata försäkringar, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Vår syn är att om andelen privat vård blir hög så riskerar det att påverka tillgängligheten i hela eller delar av det offentligt finansierade sjukvårdssystemet, och här måste bättre fakta fram och myndigheter och arbetsgivare måste prioritera det så att det blir transparent, säger Sineva Ribeiro.

- Grundproblemet inom svensk hälso- och sjukvård kvarstår dock. Alla beslutsfattare vet att den offentliga vårdens tillgänglighet inte beror på att det saknas vårdplatser i form av sängar, operationssalar eller utrustning utan att det helt enkelt inte finns tillräckligt mycket personal med rätt kompetens i landets regioner och kommuner, säger Sineva Ribeiro.

- Titta på yrkesgruppen specialistsjuksköterskor, som 21 av 21 regioner rapporterar brist på år efter år, eller för den delen sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor där merparten av regionerna har brist år efter år, vilket skapar vårdköerna. Det är ett långsiktigt problem som utredningen inte tagit upp alls, och det blir elefanten i rummet: Hur ska den offentliga vården bemannas upp med rätt kompetens på rätt plats, så att befolkningens behov av vård bättre kan tillgodoses, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundet har valt att inte erbjuda medlemmarna privat sjukvårdsförsäkring.

Vårdförbundet deltar som remissinstans i utredningen och kommer att inkomma med synpunkter i remissyttranden de närmsta månaderna. Vårdförbundet är initialt positivt till utredningens förslag om:

  • Rapportering till Socialstyrelsens patientregister som kan öka kunskapen om privata sjukvårdsförsäkringar. Idag vet vi ju inte tillräckligt för kunna hävda att det verkligen är så att behovsprincipen åsidosätts. Ny kunskap skulle kunna bekräfta eller dementera detta.
  • Att vårdgivarregistret hos IVO ska innehålla uppgifter om finansieringsform så att IVO får ökade möjligheter till tillsyn av om behovsprincipen följs. Det krävs dock också att IVO prioriterar denna tillsyn.
  • Att det av avtalet mellan en region och en privat vårdgivare som har fler uppdragsgivare än regionen, ska framgå hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte påverkar de uppgifter som har lämnats över av regionen, dvs. att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte medför att regionens patienter får en sämre prioritering.
  • Att det ställs krav på att regionerna följer upp avtalen ovan.
  • Att det i hälso- och sjukvårdslagen förtydligas att behovsprincipen gäller också hos huvudmannens uppdragstagare.
  • Att förslagen om kvalitetsuppföljning i betänkandet bör genomföras för att möjliggöra för de privata vårdgivarna att, utan hinder av tystnadsplikt, lämna uppgifter till regionen i egenskap av huvudman.

Kontakt: Vårdförbundets pressjour 0703 10 30 09 (ej sms)

 VÅRDFÖRBUNDET, Segelbåtsvägen 15, Box 3260, 103 65 Stockholm

Vårdförbundet är ett växande yrkesförbund som samlar över 114 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården, våra arbetsvillkor och våra professioner. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se

Prenumerera

Media

Media