• news.cision.com/
  • Vårdförbundet/
  • Vårdförbundet: Nya Novus-undersökningar med nyblivna föräldrar och barnmorskor visar på fortsatt ansträngd förlossningsvård

Vårdförbundet: Nya Novus-undersökningar med nyblivna föräldrar och barnmorskor visar på fortsatt ansträngd förlossningsvård

Report this content

Den 5 maj firas internationella barnmorskedagen och inför den har Vårdförbundet låtit Novus göra uppföljande undersökningar med landets barnmorskor om deras arbetssituation, samt med personer som fött barn 2020 och 2021. De som fött barn är generellt nöjda med vården, men deras oro inför och under graviditeten har ökat och fler önskar närmare stöd från en ”egen” barnmorska. Resultaten visar också att bristen på barnmorskor förvärrats och att arbetsmiljön är ett större problem än för två år sedan - 45 procent av barnmorskorna funderar på att byta yrke, bland annat på grund av hög arbetsbelastning.

Undersökningarna från Novus finns bifogade som PDF-filer. Bifogat finns också en "ranking" över barnmorsketätheten i landets regioner.

Undersökningarna genomfördes under april och visar att de som fött barn generellt sett är nöjda med graviditets- och förlossningsvården i Sverige. Majoriteten födde vaginalt och på det sjukhus de önskat (i praktiken är dock det sjukhuset oftast det enda tillgängliga alternativet på orten/i regionen).

År 2020 gjorde Novus liknande undersökningar på uppdrag av Vårdförbundet. Nu anger 16 procent av de intervjuade att barnmorskan inte fanns närvarande i den utsträckning de önskat under förlossningen (12 procent år 2020). Vårdförbundets ser att detta är kopplat till barnmorskornas ökade arbetsbelastning och en konsekvens av att regionerna inte klarar kompetensförsörjningen av barnmorskor. Det syns också en stor ökning i andelen födande som skulle känna sig tryggare under förlossningen om barnmorskan som bistod dem var någon de haft kontakt med och lärt känna tidigare under graviditeten – från 51 procent 2020 till 63 procent i årets undersökning.

- Novus-undersökningen visar att 33 procent av de födande kände oro för att de inte skulle få plats på förlossningsavdelningen och lika många kände oro att personalen inte skulle ha tid att bistå under förlossningen. Det är naturligtvis inte bra, oro och rädsla leder till minskad utsöndring av hormonet oxytocin hos den födande, vilket kan påverka förlossningsförloppet negativt eftersom det hormonet är avgörande för en god förlossningsprogress, säger Åsa Mörner, leg. barnmorska och förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet. 

- Denna ökade oro är förmodligen kopplad till belastningen inom förlossningsvården och den brist på barnmorskor som rapporteras av landets samtliga 21 regioner. Men också för att det varit tuffare att vara gravid och att föda barn under pandemin, när det varit personalbortfall på grund av smittorisk, sjukfrånvaro och personalförflyttningar. Pandemin syns tydligt i resultaten: 33 procent av de födande kände oro för att bli smittade och 55 procent kände oro för att den andra föräldern eller närstående inte skulle få vara med under förlossningen, säger Marie-Charlotte Nilsson, leg. barnmorska och förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet. 

I Novus-undersökningarna framgår att andelen barnmorskor som anser att man har för få barnmorskekollegor arbetsplatsen ökat från 60 procent 2020 till 70 procent i årets rapport. Extra tufft är det för barnmorskor inom förlossning där 87 procent anser att man är för få, och inom BB/antenatal avdelning där hela 91 procent anser att man är för få. Socialstyrelsen redovisar att samtliga 21 regioner nu har brist på barnmorskor. Bristen råder inom hela kvinnovården på exempelvis barnmorskemottagningar och graviditetsvård och riskerar att bli än mer tydlig denna sommar. Flest barn föds numera i juli vilket sammanfaller med semesterperioder där det är svårt att bemanna med tillräckligt många barnmorskor över hela landet.

- Fast alla politiker och arbetsgivare vet att vår och sommar är den period då flest barn föds i Sverige, så är vården inte bemannad därefter. Flera regioner har uttryckt ambitionen att följa Vårdförbundets barnmorskors rekommendation om ”en barnmorska – en födande” men de lyckas helt enkelt inte rekrytera och behålla tillräckligt många barnmorskor för det arbetssättet, eller ens för en säker grundbemanning. De försöker lösa detta genom att stänga förlossningsrum eller försämra tillgängligheten på barnmorskemottagningar, men det är ju ingen lösning, barnen måste ju födas när de ska födas! Att stänga vårdplatser drabbar bara de födande och deras familjer, säger Åsa Mörner, leg. barnmorska och förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet. 

Novus-undersökningen visar att hela 45 procent av barnmorskorna har funderat på att byta yrke. Den största anledningen är den höga psykiska och fysiska arbetsbelastningen (64 respektive 41 procent) tätt följt av för låg värdering/lön (64 procent). 38 procent anger att svårigheter att få semester är anledningen till att de funderar på att lämna yrket.

- Nu går vi återigen mot en sommar där barnmorskorna larmar och många väljer att lämna förlossningsvården eller i värsta fall sluta som barnmorska helt och hållet. Att 45 procent av barnmorskorna överväger att byta yrke är illavarslande, vården har redan förlorat de 18 procent av barnmorskor i arbetsför ålder som valt bort yrket, säger Marie-Charlotte Nilsson, leg. barnmorska och förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet. 

Vårdförbundets arbetsmiljörapport visar att 60 procent av landets barnmorskor arbetar ”frivillig” deltid. Om arbetsmiljön var sundare så att alla skulle arbeta heltid skulle det motsvara hela 790 fler barnmorskor - så det är kanske inte brist på barnmorskor, utan snarare brist på goda arbetsvillkor. Vi efterlyser politiker som agerar utifrån de lösningar som faktiskt finns - i ett rikt och jämställt land som Sverige ska vi kunna så mycket bättre än såhär, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet. 

Vårdförbundets förslag på lösningar

Det finns inga genvägar för att lösa bristen på barnmorskor och Vårdförbundet har vid flera tillfällen lyft nedanstående förslag på åtgärder för att göra barnmorskeyrket attraktivt och få barnmorskor att stanna kvar i yrket. Regeringen satsar stora pengar på kvinnors hälsa, men dessa satsningar måste göras på rätt saker:

1. Organisera om kvinnovården till en personcentrerad vård där fler vårdmodeller, vårdmiljöer och vårdalternativ finns, som ”en barnmorska hela vägen” och barnmorskeledda enheter

2. Schyssta arbetsvillkor, bättre arbetsmiljö och lön som avspeglar den avancerade akademiska utbildningen, kunskapen, kompetensen och ansvaret

3. Rätt kompetens på rätt plats. Inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa är barnmorskan den rätta kompetensen och kan inte ersättas med andra

4. Se över arbetstidsförläggningen och ge förutsättningar till heltidsarbete, fredat privatliv, tillräcklig vila och återhämtning

5. Chefer/ledare med kompetens inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa och vård på alla nivåer

6. Inrätta en Chief midwifery officer på Socialstyrelsen som arbetar strategiskt nationellt och internationellt 

Om undersökningen med kvinnor

  • Undersökningen är genomförd via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel som ger representativa resultat
  • Antal intervjuer: 605 st.
  • Fältperiod: 11 – 25 april 2022
  • Deltagarfrekvens: 63 procent (representativ för målgruppen, kvinnor som fött barn 2020-2021. Resultatet är viktat på mammans ålder (tre åldersgrupper), barnets födelseår och NUTS 2 regioner. Data till viktningen är inhämtat från SCB)
     

Om undersökningen med barnmorskor

  •  Undersökningen är genomförd via webb-intervjuer i ett urval som levererades från Vårdförbundet
  • Antal intervjuer: 771 st.
  • Fältperiod: 15 – 25 april 2022
  • Deltagarfrekvens: 34 procent

Bakgrundsfakta, barnmorskor

  • Det krävs 4,5 års akademiska studier för att bli barnmorska och barnmorskor har dubbla legitimationer – de krävs både sjuksköterskeexamen och barnmorskeexamen för att bli legitimerad barnmorska
     
  • Detta har länge varit ett bristyrke och situationen ser ut att förvärras över tid. Samtliga 21 av 21 regioner rapporterar nu brist på barnmorskor i senaste Nationella planeringsstödet från Socialstyrelsen.
     
  • Vårdförbundets ranking av barnmorsketätheten i landet (se bifogade bilder) visar liksom tidigare år på stora skillnader mellan de 21 regionerna, där den region som har flest antal sysselsatta barnmorskor per 100 000 kvinnor i fertil ålder har 563, medan riket har 420 i genomsnitt, och den region som har lägst antal barnmorskor har 330. Gotland, Jämtland och Halland hamnar i topp med flest antal barnmorskor medan Skåne, Kronoberg och Östergötland är i bottenligan. Det här visar på hur olika regionerna prioriterar kvinnovården och hur olika de som arbetsgivare lyckas med att rekrytera och behålla barnmorskor.
     
  • I rapporten Kompetensförsörjning och patientsäkerhet från Socialstyrelsen 2018 konstateras bland annat att det var en ökad förekomst av multipla komplikationer och fosterskador vid de förlossningsavdelningar som hade sämre bemanning. Vidare skriver Socialstyrelsen ”Kompetensbrist är en större patientsäkerhetsbrist än personalbrist”.
     
  • IVO konstaterar efter sin genomgång av anmälningar gällande förlossningsvården att ”en återkommande orsak som bidrar till att det går fel under förlossningen är att det är hög arbetsbelastning på avdelningen. Det kan handla om att det exempelvis är fullt på avdelningen eller att det är många akuta och svåra ärenden som handläggs samtidigt. Bemanningen är helt enkelt inte anpassad utifrån den belastning av patienter som verksamheten har.”
     
  • Sverige har fler barnmorskor per 100 000 invånare än en del andra länder, men statistiken är olika och därmed svår att göra jämförelser mellan (barnmorskor har olika arbetsuppgifter i olika länder och räknas på olika sätt i olika länders statistik). Dessutom har barnmorskor i Sverige ett betydligt bredare uppdrag än barnmorskor i andra länder, vilket gör oss till ett föregångsland på området. Barnmorskor i Sverige arbetar inte bara inom förlossningsvården, utan också med sexuell och reproduktiv hälsa både inom slutenvården och öppenvården. Därtill utför barnmorskor i Sverige arbetsuppgifter som i andra länder utförs av läkare.

Kontakter för intervjuer

  • Riksläget: Åsa Mörner 0725806175 asa.morner@vardforbundet.se och Marie-Charlotte Nilsson 0725806173 marie-charlotte.nilsson@vardforbundet.se eller via presstjänsten 0703 10 30 09 (ej sms)
  • Regionalt/lokalt: Vårdförbundets 21 lokala avdelningar med förtroendevalda kan också kommentera regionala och lokala förhållanden och sätta media i kontakt med barnmorskor runt om i landet (i mån av tid och tillgänglighet). Nås via presstjänsten 0703 10 30 09 (ej sms)

Vårdförbundet är ett växande yrkesförbund som samlar över 114 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården, våra arbetsvillkor och våra professioner. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se