Vårdförbundet: Regionerna tappar biomedicinska analytiker – utvecklingen måste vändas

Report this content

Officiell statistik från databasen Kolada visar en oroande utveckling vad gäller Sveriges testkapacitet för covid-19: De senaste tio åren har antalet biomedicinska analytiker i regionerna minskat med 2,3 procent, eller 131 årsarbetare. Region Norrbotten (-43,5%), Södermanland (-41,6%) och Jämtland-Härjedalen (-31,7%) är de regioner som backat mest när det gäller antal årsarbetande* biomedicinska analytiker. Samtidigt som regionerna, som jämförelse, under samma period har anställt 31,1 procent eller 11 630 fler årsarbetare som är i ”administrationsarbete”.

Brist på biomedicinska analytiker i 19 av 21 regioner
Sveriges kapacitetsproblem i testandet av covid-19 beror inte främst på brist på utrustning eller instrument, utan på en långvarig brist på kvalificerad labbpersonal i form av legitimerade biomedicinska analytiker hos landets regioner. Det behövs tusentals fler legitimerade biomedicinska analytiker till landets laboratorier och 19 av 21 regioner rapporterar brist på yrkesgruppen enligt Socialstyrelsen.

- Sveriges bristande testkapacitet är en direkt konsekvens av decennier av otillräckliga satsningar på att utbilda och behålla fler i yrket som biomedicinsk analytiker. Det utexamineras för få per år för att täcka behovet och antalet anställda inom yrket minskar dessutom uppenbarligen i regionerna - samtidigt som patientbehoven ökar. När vi är ute på andra sidan coronakrisen vill Vårdförbundet se en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker och statliga satsningar för att säkra att fler utbildas till yrket, säger Michel Silvestri, legitimerad biomedicinsk analytiker, medicine doktor och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet.

Regionerna satsar mer på administration än test

Antalet regionanställda årsarbetare som är biomedicinska analytiker minskar över en tioårsperiod samtidigt som regionerna under samma tid har anställt ett stort antal medarbetare som är administratörer.

- Regionerna har ansvaret för kompetensförsörjningen av kvalificerad personal till laboratorierna och Vårdförbundet ifrågasätter deras strategiska vägval när det gäller vilka grupper man satsar på att rekrytera och behålla till vården. Hur görs prioriteringen när antalet biomedicinska analytiker går bakåt och 19 av 21 regioner rapporterar brist, samtidigt som regionerna exempelvis haft råd att anställa 31,1 procent eller 11 630 fler årsarbetare som gör ”administrationsarbete”? Är det verkligen vad vården och patienterna behöver mest, säger Michel Silvestri.

Samtliga regioners testkapacitet slog i höstas i taket och flera skickar tester utomlands för analys, vilket är behövligt för att snabbt få upp nödvändigt antal tester, men också för att avlasta den svenska labbpersonalen som arbetar under extrem belastning under pandemin.

Arbete dygnet runt i landets laboratorier

Sveriges tidigare målsättning var 100 000–150 000 coronatester i veckan, men Sverige var i november uppe i 250 000 tester i veckan enligt socialminister Lena Hallengren (S). Den enorma kapacitetsökningen beror framför allt på att landets biomedicinska analytiker har fått jobba för högtryck, och på flera håll är labben igång dygnet runt.

- Det här är inte en hållbar situation för personalen. Vi ser också oroande rapporter från medlemmar som ställs inför etiska problem när analys av ordinarie vårdprover tvingas läggas åt sidan och att exempelvis cancerbesked och påföljande behandling försenas, på grund av att coronatesterna måste gå före, säger Michel Silvestri.

Här finns jobben – men lönen är ett problem

Biomedicinska analytiker är ett av vårdens doldis-yrken eftersom de arbetar i kliniska laboratorier och inte har så mycket patientkontakt. Statistik från Universitets- och högskolerådet visar att rekordmånga sökte till höstens högskoleutbildning till biomedicinsk analytiker – det ökade med hela 22 procent. Om tre år när de är klara med utbildningen kommer dessa nya biomedicinska analytiker bidra i vården. De kommer att behöva kunniga kollegor som kan handleda dem, men de kommer också att jämföra den ingångslön och löneutveckling de kan se framför sig när de väljer arbetsgivare.

- Tyvärr är löneutvecklingen för dålig och här måste landets regioner bli betydligt bättre arbetsgivare för att rekrytera och behålla biomedicinska analytiker. De ”bäst” betalda biomedicinska analytikerna tjänar bara 39 000 kr i månaden efter en treårig avancerad högskoleutbildning och 30-40 år i yrket, säger Michel Silvestri.

 

Utveckling, antal årsanställda biomedicinska analytiker per region, 2010-2019, enligt Kolada:

  • Region Blekinge: -17,8 procent (och +30,4 procent administratörer)
  • Region Dalarna: -19,1 procent (och +20 procent administratörer)
  • Region Gotland: +10 procent (data saknas för administratörer)
  • Region Gävleborg: -21,5 procent (och + 30,2 procent administratörer)
  • Region Halland: +2,6 procent (och + 31,3 procent administratörer)
  • Region Jämtland Härjedalen: -31,7 procent (och +14 procent administratörer)
  • Region Jönköpings län: +6,0 (och +15,6 procent administratörer)
  • Region Kalmar: +1,6 procent (och +45,8 procent administratörer)
  • Region Kronoberg: +21,6 procent (och +45,2 procent administratörer)
  • Region Norrbotten: -43,5 procent (och +23,0 procent administratörer)
  • Region Skåne: +6,9 procent (och +29,9 procent administratörer)
  • Region Stockholm: -5,4 procent (och +33,3 procent administratörer)
  • Region Sörmland: -41,6 procent (och +38,6 procent administratörer)
  • Region Uppsala: +20,8 procent (och +64,5 procent administratörer)
  • Region Värmland: -6,2 procent (och +41,7 procent administratörer)
  • Region Västerbotten: +7,4 procent (och +21,3 procent administratörer)
  • Region Västernorrland: -10,3 procent (och +14,5 procent administratörer)
  • Region Västmanland: -6,6 procent (och + 40,3 procent administratörer)
  • Region Örebro län: +2,4 procent (och +55,0 procent administratörer)
  • Region Östergötland: -2,1 procent (och +26,7 procent administratörer)
  • Västra Götalandsregionen: -4,4 procent (och +23,4 procent administratörer)
  • (Riket: - 2,3 procent biomedicinska analytiker, +31,1 procent administratörer)
 

Kontakt för intervjuer

  • Riksläget: Michel Silvestri, legitimerad biomedicinsk analytiker, medicine doktor och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet, nås på 0725 80 61 74 och michel.silvestri@vardforbundet.se.
  • Regionalt/lokalt: Vårdförbundets 21 lokala avdelningsordförande kan också kommentera regionala och lokala förhållanden. Nås via presstjänsten 0703 10 30 09.
  • Från laboratorierna: ett begränsat antal biomedicinska analytiker från laboratorier landet finns tillgängliga för kommentarer och intervjuer, i mån av tid. Nås via presstjänsten 0703 10 30 09.

Bifogas: PDF med utdrag ur Kolada som visar statistik över antal regionanställda årsarbetare som är biomedicinska analytiker 2010-2019, och regionanställda årsarbetare som är i administrationsarbete under samma period. Eftersom regionernas redovisning av statistik in till Kolada är frivillig kan regionerna ha ett annat underlag.

*Årsarbetare, antal. Avser både månadsavlönade och timavlönade.

Om Kolada

Siffrorna är genererade ur Kolada, en öppen och kostnadsfri databas för kommuner och regioner med över 5 000 nyckeltal, dvs mått som är lämpade för jämförelser. I Kolada ges en samlad ingång till nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och regioners alla verksamheter. Nyckeltalen bygger ofta på nationell statistik från de statistikansvariga myndigheterna, men också på uppgifter från andra källor. Till exempel deltar de flesta kommuner och regioner i en frivillig redovisning av kvalitet i olika verksamheter med hjälp av Koladas "inmatningsfunktion". Kolada ägs av den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Medlemmar i föreningen är Svenska staten och SKR.


VÅRDFÖRBUNDET,

Segelbåtsvägen 15, Box 3260, 103 65 Stockholm

Vårdförbundet är ett yrkesförbund som samlar över 114 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Tillsammans utvecklar vi vården, våra arbetsvillkor och våra professioner. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se