Rikets skattkammare och Vasas skulpturer i vårens program på Vasamuseet

En djupdykning i rikets ekonomi under 1600-talet och varför Vasa utsmyckades med en skulpturprakt värd ett palats. Det är vårens teman i programverksamheten på Vasamuseet. Det hela toppas med lite historisk fäktning på Maria Eleonora-dagen i mars!

Vasamuseet och Falu Gruva gör ett spännande samarbete i vår.  Kopparmynt och bronskanoner är bara några av de ingredienser som gruvan och skeppet har gemensamt. Tre soppföredrag blir det i vår - varav ett hålls i Falun.

Från kopparplåtarna till riksbanken
Onsdag den 5 februari klockan 18.00
Kopparen var det tidiga 1600-talets viktigaste svenska exportvara. Historikern Gunnar Wetterberg  - känd bland annat från FRåga Lund och På spåret! - berättar hur Axel Oxenstierna och hans kollegor försökte hålla kopparpriset uppe och därför är taken gröna i Gamla stan och Stefan Ingves chef för världens äldsta centralbank.
    
Rikets skattkammare och skeppet Vasa
Onsdag den 12 februari klockan 18.00 - OBS! Föredraget hålls på Falu Gruva!
Vasa seglar till Falun! Vasamuseets forskare Anna Maria Forssberg och forskningsledare Fred Hocker håller föredrag på Falu Gruva om Vasas tillkomst, människorna i skeppets närhet samt Vasaföremål kopplade till gruvan.

Rikets skattkammare – Falun, kopparen och Vasas tid
Onsdag den 18 mars klockan 18.00
Falu gruva kommer till Vasamuseet! Två föredrag om de många komponenter gruvan och skeppet har gemensamt. Johanna Nybelius, arkeolog och museipedagog vid Falu Gruva och Joakim Wehlin, arkeolog, håller föredrag om de många trådar som knyter ihop Vasa och Falu Gruva och om gruvans betydelse i Sveriges historia och utanför Sveriges gränser.

 

Afternoon tea våren 2020 handlar om Vasas skulpturer
Skulpturerna på skeppet hade flera funktioner. Förutom att vara dekorativa skulle de framkalla skräck, visa makt och berätta en historia. Genom forskning vet vi också hur skulpturerna var bemålade och varför. Om detta, liksom om Vasas skulpturprakt är unik eller om det var vanliga utsmyckningar på skepp vid den här tiden, kommer vårens föredrag att handla om.

Skulptur frestllande en polsk adelsman

Vasas skulpturer och propaganda
Fredag 31 januari klockan 15.30
När Vasa byggdes lades stora resurser på skeppets utsmyckning. De hundratals färgglada skulpturerna visar att skeppet inte bara var en krigsmaskin, utan också en propagandamaskin. Vilket var egentligen budskapet och vilka var de tänkta mottagarna? Skulpturerna berättar en spännande historia om mod, maktanspråk och om de stora uppoffringar Sveriges befolkning tvingades göra under de ständiga krigen.

Föredrag med Anna Maria Forssberg, docent i historia och forskare vid Vasamuseet.

Vasas skulpturer och bemålning
Fredag 21 februari klockan 15.30
Länge trodde man att Vasa var smyckad med helförgyllda skulpturer mot en blåmålad brädklädsel. Men nu vet vi att Vasa var ett mycket brokigt skepp. Hur kunde man anta det ena och hur kan man påvisa det andra utseendet? Forskningen kring hur Vasa verkligen sett ut började på 1980-talet och pågick under tio år. Skeppet sattes in i ett stil- och konsthistoriskt sammanhang och färgerna påvisades genom avancerad kemisk analys.

Föredrag med Peter Tångeberg, konservator och konsthistoriker.

Skulpturer på skepp före, efter och vid sidan av Vasa
Fredag 27 mars klockan 15.30
När Vasa bärgades trädde ett myller av skulpturala motiv fram ur det förflutnas dunkel. Är skeppet Vasa unikt, eller var det så här skepp såg ut vid den här tiden? Ornament från andra skepp tillsammans med teckningar, kopparstick, målningar och skriftliga omnämnanden kan användas för att rekonstruera motivval och symbolspråk på andra 1600-talsskepp. I föredraget berättas om skulpturer på samtida handelsfartyg och om de krigsfartyg som byggdes före och efter Vasa.  
Föredrag med Niklas Eriksson docent i arkeologi vid Stockholms universitet

Maria Eleonora-dagen den 11 mars
Onsdag den 11 mars klockan 17.00
En onsdag i mitten av mars varje år låter Vasamuseet Maria Eleonora få en egen dag – Maria Eleonora-dagen – för att berätta om och se på 1600-talet ur nya, ofta oväntade, perspektiv. I år blir det historisk fäktning och ett föredrag om drottning Kristina och hur hon fostrades in i en manlig monarkroll. Föredrag med Karin Tegenborg Falkdalen, doktor i idéhistoria. Dagen till ära kommer hon även att berätta om Maria Eleonoras roll under dotterns uppväxt och om hur man i samtiden såg på kungamödrarnas inflytande.

Det finns stor anledning att tro att den blivande drottningen tränades både i långsvärd, värja och rapirfäktning. Patrik Jarenius från HEMA-förbundet berättar om fäktning på 1600-talet och fyra fäktare på plats visar historisk fäktning.

För fullständigt program se: vasamuseet.se

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Siri Beer Boman, programansvarig
Telefon: 08 - 519 548 54
E-post: siri.beer-boman@smtm.se

 

Vasa – från vrak till världsklass! Vasamuseet är med sina 1,5 miljoner besökare per år ett av världens populäraste besöksmål. När skeppet Vasa bröt vattenytan 1961 var hon ett stycke orört 1600-tal. År 1628 seglade Vasa ut på sin jungfrufärd, men resan blev kort och inför bestörta åskådare förliste hon i Stockholms hamn och låg på bottnen i 333 år. Tiden ombord stannade. Välkommen på en upptäcktsfärd i Vasas värld! Vasamuseet är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Om oss

Vasa – från vrak till världsklass! När skeppet Vasa bröt vattenytan 1961 var hon ett stycke orört 1600-tal. År 1628 seglade Vasa ut på sin jungfrufärd, men resan blev kort och inför bestörta åskådare förliste hon i Stockholms hamn och låg på bottnen i 333 år. Tiden ombord stannade. Välkommen på en upptäcktsfärd i Vasas värld! Vasamuseet är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Prenumerera

Media

Media

Snabbfakta

Vårens program på Vasamuseet har fokus på Vasas skulpturer och stormaktstidens kopparhandel.
Twittra det här