Tre städer vid Göta älv – föredrag på Lödöse museum

Arkeologen Christina Rosén berättar om Lödöse, en av de första städerna i Sverige, som flyttades genom löften om skattelättnader och mark till Säveåns mynning i nuvarande Gamlestaden i Göteborg som snart firar 400 år. Det är en berättelse om ett föränderligt stadslandskap med utgångspunkt från de arkeologiska utgrävningarna i Nya Lödöse.

Att Göteborg närmar sig sitt 400-årsjubileum har nog inte undgått många, och att det gjorts arkeologiska utgrävningar i Gamlestaden i Göteborg de senaste åren har åtminstone de boende i staden hört talas om. Kanske har de till och med hört att det är Nya Lödöse man gräver fram? Om det fanns ett Nya Lödöse så bör det ju rimligtvis ha funnits ett Lödöse innan också – och det gjorde det.  

En av de första och största

Lödöse växte fram under 1100-talet och var i början av medeltiden en av Sveriges första och största städer. Några mil norr om dagens Göteborg, mitt i ett gränsland mellan Danmark i söder och Norge i väster var Lödöse under tidig medeltid Sveriges enda port ut mot Västerhavet. Dock ändrades markens ägandeförhållanden med tiden, och under 1400-talet började Danmark och Norge att ta upp tull vid Bohus. Nästan hela kusten mot väster tillhörde Danmark, det var bara en smal passage utmed Göta älvs mynningsområde som oftast behärskades av Sverige. År 1473 undertecknade därför den svenska riksföreståndaren Sten Sture ett beslut att bygga en ny stad vid Säveåns mynning vid Göta älv, Nya Lödöse, den första staden i Göteborgsområdet.

Flytt hit och flytt dit

Det var första, men inte sista, gången som man flyttade på staden. Den gick igenom ett antal flyttar till, bland annat Karl IX:s Göteborg som låg vid Färjestaden på Hisingen. Men underbart är kort, den staden fick sina kungliga privilegier 1607 men brändes redan 1611 utav danskarna. I mars 1619 utfärdade Gustav II Adolf interimsprivilegierna för nya Göteborg, som då skulle ligga vid Otterhällan, mellan Nya Lödöse och staden vid Färjestaden. Göteborg skulle ha samma friheter och privilegier som Nya Lödöse.

-        Med Göteborgs interimsprivilegier från 1619 i åtanke så tänkte vi att det kunde vara kul att få en historisk överblick från Gamla Lödöse fram till Göteborgs födelse, berättar Liselotte Öhrling på Lödöse museum. Därför bjöd vi in Christina Rosén, som är arkeolog och har arbetat med utgrävningarna av Nya Lödöse bland annat.

Berättelsen om utgrävningen

Utgrävningen av Nya Lödöse har pågått sedan 2013 och är Västsveriges största arkeologiska undersökning.

-        När det kommer till Nya Lödöse så tänker jag att Christina Rosén är en av de med mest inblick i hela projektet. Det är hon som har det vetenskapliga ansvaret, och dessutom ansvar för att projektets resultat sprids internationellt. Om det är någon som har koll så är det hon, avslutar Liselotte Öhrling.

Föredraget är gratis och hålls lördag 16 mars kl. 13.00 Lödöse museum.
I samband med föredraget har Stödföreningen för Lödöse museum årsmöte runt kl. 14.00 med kaffeservering.

Kontakt- och programansvarig: Liselotte Öhrling
E-post: liselotte.ohrling@vgregion.se
Telefon: 0761-389603

Västarvet är en regional resurs i Västra Götaland. Vi gör natur- och kulturarvet levande och tillgängligt. Genom kunskap, utveckling och samverkan bidrar vi till ett hållbart samhälle. Västarvet är en del av Västra Götalandsregionen.

Taggar:

Om oss

Västarvet är en regional resurs i Västra Götaland. Vi gör natur- och kulturarvet levande och tillgängligt. Genom kunskap, utveckling och samverkan bidrar vi till ett hållbart samhälle. Västarvet är en del av Västra Götalandsregionen.

Kontakt

Prenumerera

Media

Media

Citat

När det kommer till Nya Lödöse så tänker jag att Christina Rosén är en av de med mest inblick i hela projektet. Det är hon som har det vetenskapliga ansvaret, och dessutom ansvar för att projektets resultat sprids internationellt. Om det är någon som har koll så är det hon.
Liselotte Öhrling, Lödöse museum