Från hälso- och sjukvårdsstyrelsen 30 augusti

100 nya utbildningsplatser för specialistläkare i allmänmedicin

Antalet utbildningsplatser för specialistläkare inom allmänmedicin utökas med ytterligare 100 platser i Västra Götalandsregionen. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen idag. Satsningen motsvarar 62,5 miljoner kronor.

I dagsläget finns 440 finansierade ST-platser i allmänmedicin i Västra Götalandsregionen men det finns i dag ett stort antal ST-läkare i allmänmedicin som väntar på en regionalt finansierad tjänst och ett antal legitimerade läkare som väntar på̊ att få påbörja sin specialisttjänstutbildning.

Det ökade behovet av specialister i allmänmedicin beror bland annat på det tidigare beslutet om omställningen av vården, där en satsning på primärvården är en bärande del. Satsningen innebär att primärvården får ett utökat ansvar och har lett till att fler besök sker på regionens vårdcentraler.

Fler professionella kamratstödjare inom psykiatrin

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att permanenta projektet Peer support inom psykiatrin Västra Götalandsregionen. Peer support kan översättas med professionell kamratstödjare eller certifierad stödperson. Det är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning som blir professionellt verksamma inom vård och omsorg för att stötta brukare och patienter.

De första peer supportrarna anställdes 2016 och i dagsläget finns 10 stycken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs sjukhus, NU-sjukvården och Södra Älvsborgs Sjukhus samt vid den högspecialiserade enheten för vård av personer med komplicerad självskadeproblematik och vid mottagningen för spelberoende. Under 2018 kommer fler peer supportrar att anställas vid NU-sjukvården och vid Skaraborgs Sjukhus.

Sammanlagt avsätts 11,5 miljoner kronor för arbetet under 2018 och 2019. Finansieringen sker genom statsbidraget för psykisk hälsa.

Förstärkt vård vid psykisk ohälsa

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 20 miljoner kronor för att utöka och förstärka vården för barn och unga med psykisk ohälsa.

2016 beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen att pröva en modell med förstärkt första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa genom att ge ett tilläggsuppdrag till sex vårdcentraler. 2017 utökades projektet med fem vårdcentraler. Nu får ytterligare fem vårdcentraler samma uppdrag.

En utvärdering av modellen visar att vårdcentralerna är framgångsrika vad gäller mottagandet av barn och unga med psykisk ohälsa. Barn, unga och deras vårdnadshavare är överlag nöjda eller mycket nöjda med alla aspekter av vården; tillgänglighet, bemötande, information, att vården hjälpt dem och att man i mycket hög utsträckning skulle rekommendera vården till andra.

Utvärderingen visar också att personalen upplever att de fått ökad kunskap och kompetens att upptäcka, bemöta, hjälpa och samverka kring barn och unga med psykisk ohälsa.

Enligt Socialstyrelsen har omkring 10 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna i landet någon form av psykisk ohälsa som ångestsyndrom och depressioner.

Nöjda patienter på närakuten i Göteborg

Patienter som fått vård på närakuten vid Östra sjukhuset i Göteborg är överlag nöjda. Det visar en utvärdering av närakuten som presenterades för hälso- och sjukvårdsstyrelsen idag.

I november förra året öppnade närakuten på Östra sjukhuset. Syftet var att förbättra det akuta omhändertagandet av patienter som sökte vård på akutmottagningarna på Östra sjukhuset och Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Fler patienter skulle få vård på rätt vårdnivå, ledtiderna skulle minska och samarbetet mellan sjukhus och primärvård skulle stärkas.

Under våren har andelen patienter som fått vård på närakuten ökat successivt. 15 procent av alla som sökte vård på akutmottagningarna har kunnat få vård på närakuten i stället. Väntetiderna har minskat och antalet patienter som fått vård inom fyra timmar har ökat.

Utvärderingen visar också att samarbetet mellan primärvård och sjukhus har förbättrats. Antalet patienter på akutmottagningarna har blivit färre vilket har frigjort resurser för de patienter som är kvar. Även arbetsmiljön har förbättrats för personalen.

Positiva trender i årets verksamhetsanalys

Diabetessjukvården i Västra Götalandsregionen håller fortsatt hög kvalitet och ofta är resultaten klart bättre än riksgenomsnittet. Andelen patienter med god blodsockerkontroll är högre i Västra Götaland än i riket. Det framgår av årets verksamhetsanalys för hälso- och sjukvården som presenterades för hälso- och sjukvårdsstyrelsen idag.

Positiva trender ses också inom strokesjukvården där andelen patienter som får propplösande behandling ökar kontinuerligt och där sjukvården i Västra Götaland är ledande nationellt avseende andel patienter med stroke som behandlas med trombektomi, d v s proppen avlägsnas mekaniskt.

I årets verksamhetsanalys framgår också att andelen patienter med benskörhetsdiagnos, som får behandling med läkemedel mot benskörhet ökar, oavsett om det ges som tabletter eller i injektionsform. Andelen patienter har ökat från 50 procent 2012 till 60 procent år 2016, dock med en oönskad variation inom regionen (46 till 70 procent).

När det gäller läkemedelsförbrukningen fortsätter andelen sömnmedel och lugnande läkemedel att minska, liksom förskrivningen av andelen olämpliga läkemedel till äldre. En annan positiv trend är att allt fler patienter med förmaksflimmer får blodförtunnande läkemedel i syfte att förebygga stroke.

Verksamhetsanalysen pekar också på brister i vården. Det handlar bland annat om att behandlingar och åtgärder inte görs inom rekommenderad tid eller att samarbetet mellan sjukhus inte fungerar optimalt inom Västra Götaland. Ett exempel är kranskärlsröntgen där målet är att 85 procent av patienterna ska genomgå en kranskärlsröntgen inom 72 timmar vid mindre hjärtinfarkt. Resultatet varierar mellan 44 och 83 procent.

Tillgängligheten till första besök inom specialiserad vård har förbättrats något, men andelen som väntat längre än 90 dagar till operation eller åtgärd fortsätter att öka. Cirka 13 300 personer har väntat mer än 90 dagar till ett första besök och 9 500 personer har väntat mer än 90 dagar på operation eller åtgärd.

För att kunna möta de utmaningar och ökande krav som sjukvården står inför, pågår en omställning av sjukvården i Västra Götalandsregionen med insatser som syftar till att säkra en hög kvalitet och en god tillgänglighet.

I verksamhetsanalysen presenteras statistik för hälso- och sjukvården i Västra Götaland, där fokus ligger på kvalitet och tillgänglighet. Dessutom visas hur befolkningens sammansättning och storlek förändrats över tid.  

Överenskommelse mellan VGR och kommunerna om trygg och säker utskrivning

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att Västra Götalandsregionen godkänner förslag till överenskommelse och riktlinjer mellan VGR och länets 49 kommuner om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gäller från 1 januari 2018. Syftet med lagen är en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppen vård och omsorg.

Ökad samverkan mellan olika organisationer och verksamheter ska stärka den enskildes rätt till och trygg och effektiv utskrivning och förbättra samordningen mellan olika verksamheter. Tidig planering, bättre informationsöverföring och större ansvar från den öppna hälso- och sjukvården är en del av förutsättningarna.

Stärkt uppföljning av vård och avtal

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter drygt 13 miljoner kronor för att stärka och effektivisera uppföljningen av vissa avtal och verksamheter inom hälso- och sjukvården. Syftet är att säkerställa en god vård utifrån invånarnas behov och att vårdgivarna levererar i enlighet med avtal och överenskommelser.

Uppföljningen ska också ligga till grund för planering och prioritering av hälso- och sjukvård, lärande och kvalitetsutveckling för vårdgivarna och en ökad transparens kring vårdens kvalitet och effektivitet för invånarna. 

Godkända ansökningar om vårdcentraler och rehabenheter

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har godkänt ansökningar från fyra vårdgivare om att bedriva vårdcentral och rehabverksamhet i Västra Götaland.

Älvängens Läkarhus AB tar över vårdcentral och rehabverksamhet inom Ale kommun. Verksamheterna har tidigare bedrivits under firman Älvängens Vårdcentral respektive Rehab Älvängens Vårdcentral.

Vidare startar Distriktsläkarna i Västra Götaland AB en ny vårdcentral i Göteborgs kommun. Acrius AB startar ny rehabverksamhet i Trollhättans kommun och Borås Vårdcentral AB startar en ny vårdcentral i Borås kommun.

Samtliga verksamheter uppfyller de krav och förutsättningar som Västra Götalandsregionen ställer.

Kontakt:

Jonas Andersson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 0708-377853, Tony Johansson (MP), 1:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 0703-56 56 37, Jim Aleberg (S), 2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 0700-85 25 44, Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, 0730-77 11 77, Åsa Elofsson, kommunikatör, 0708-801619

Om hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsstyrelse har ett övergripande ansvar för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och tandvården i Västra Götaland. Styrelsen ansvarar för strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor ur ett befolknings- och regionövergripande systemperspektiv. Styrelsens uppgifter innefattar bland annat ansvar för invånarnas tillgång till vård och för sjukvårdens innehåll, kvalitet och tillgänglighet.

Om oss

Västra Götalandsregionen, VGR, ska bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland – det är vårt övergripande uppdrag. Det gör vi inom våra områden: hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling, kollektivtrafik och kultur. VGR styrs av förtroendevalda politiker. De 149 ledamöterna i regionfullmäktige väljs av invånarna i de allmänna valen. VGR har ungefär 56 000 anställda som främst arbetar inom hälso- och sjukvården men vi har också verksamhet inom kultur, utbildning och kollektivtrafik. Läs mer på vår hemsida www.vgregion.se och på vår digitala nyhetskanal www.vgrfokus.se

Prenumerera