Första tväreuropeiska satsningen i kampen mot Alzheimers sjukdom
Máire Geoghegan-Quinn, nyutsedd EU-kommissionär för Forskning, innovation och vetenskap, säger: "Det här är det första exemplet på den nya strategin inom EU med gemensamma programplaneringar som ska ta itu med svåra hälsorelaterade, sociala, teknologiska och miljömässiga utmaningar som alla våra medborgare står inför. Tack vare denna gemensamma programplanering kan Europas främsta forskare göra en samlad kraftansträngning för att hjälpa de miljoner människor som lider av Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Genom att forskningen effektiviseras och att dubbelarbete undviks ökar denna gemensamma programplanering chanserna till reella framsteg i förebyggandet och behandlingen av dessa sjukdomar. Lärdomarna från denna gemensamma programplanering kommer sedan kunna komma andra forskningsområden till gagn." Forskningen kring neurodegenerativa sjukdomar, med särskild tonvikt på Alzheimers sjukdom, kommer att vara det första området som drar nytta av detta nya tillvägagångssätt. Neurodegenerativa sjukdomar är starkt knutna till ålder, och Europas befolkning åldras i rask takt. Idag är 16 procent av Europas befolkning över 65 år, en andel som väntas stiga till 25 procent år 2030. 2006 uppskattades behandlingen av neurodegenerativa sjukdomar kosta sjukvården i Europa omkring 72 miljarder euro. Dagens behandlingar av neurodegenerativa sjukdomar är begränsade och utgörs i huvudsak av symptombehandling, utan att angripa de bakomliggande orsakerna. Alzheimers sjukdom är särskilt kostsam att behandla på grund av dess smygande insjukningsfas, den eskalerande funktionsnedsättningen hos patienten och den långa tid som sjukdomstillståndet råder. Den genomsnittliga sjukdomstiden är två till tio år, och den omvårdnad som patienten behöver under denna tid är en tung belastning för både vårdgivare och samhället i stort. Det slutgiltiga målet med den gemensamma programplaneringen för neurogenerativa sjukdomar, JPND (Joint Programme on Neurodegenerative Disease), är att skynda på framstegen som ger oss kunskap om orsakerna till dessa tärande sjukdomstillstånd, vilket inte bara ska ge tidiga diagnoser, nya behandlingar och förebyggande åtgärder, utan också tillhandahålla effektivare medicinsk och social vård för att förbättra livskvaliteten hos patienter och vårdgivare. För att uppnå detta mål har 24 europiska länder i en gemensam vision frivilligt beslutat att arbeta tillsammans i en exempellös forskningsansats som ska trimma de vetenskapliga kompetenserna, medicinska styrkorna och sociala tillvägagångssätten för på bästa sätt tackla den svåra utmaningen. Professor Philippe Amouyel, ordförande i JPNDs styrelse, säger: "Framgången hänger på samförståndet att samlandet av kunskap, infrastrukturer, finansieringstillskott, såväl som skapandet en kritisk massa av sammanhängande, tvärvetenskapliga tillvägagångssätt, faktiskt kommer att åstadkomma de bästa vetenskapliga frågeställningarna och svaren. På detta sätt kommer vi att kunna optimera de investeringar som görs i forskningen kring neurodegenerativa sjukdomar i Europa." JPND ska inledningsvis: ? utveckla en strategisk forskningsagenda för neurodegenerativa sjukdomar som innefattar grundläggande, klinisk och social forskning; för det sistnämnda gäller också modeller för hur vården ska utformas. ? realisera denna plan genom att föreslå innovativa sätt att föra samman expertis och resurser för att underlätta spridningen och förstärkningen av nuvarande forskningsansatser.
En vetenskaplig rådgivande kommitté bestående av 15 av de främsta experterna på neurodegenerativa sjukdomar från Europa och resten av världen har skapats för att vägleda utformandet av den strategiska forskningsagendan och dess förverkligande. Gruppen inleder sitt arbete idag.
Professor Amouyel tillägger: "Det här är en otrolig chans för Europa att gå i bräschen för hanteringen av en av framtidens största socioekonomiska utmaningar. Fram till idag har neurodegenerativa sjukdomar inte ägnats samma resurser som forskning rörande exempelvis cancer och kardiovaskulära sjukdomar, trots de mycket negativa hälsoeffekterna. Det här programmet gör det möjligt för oss att ändra på detta, och att på allvar ge oss i kast med denna fråga på ett lämpligt och strategiskt sätt. Under dagens möte i Stockholm kommer femton av de främsta forskarna från Europa och resten av världen att inleda arbetet med att staka ut en strategi för hur man bäst utför denna tväreuropeiskt samordnade forskningsansats."
För ytterligare information, kontakta Mats Ulfendahl, huvudsekreterare medicin och hälsa, Vetenskapsrådet, svensk ledamot i styrelsen för programmet, tel 08-546 44 128, e-post mats.ulfendahl@vr.se Bengt Winblad från KI, svensk ledamot i det vetenskapliga rådet för programmet: b.winblad.kaspac@nvs.ki.se, tel 08-5858 54 74, 070-632 67 71, kan även nås via Gunilla Johansson: gunilla.johansson@ki.se, tel 08-5858 36 18, 070-524 82 46 Maria Wästfelt, Utbildningsdepartementet, vice ordförande i styrelsen för programmet, tel 08-405 22 59, maria.wastfelt@education.ministry.se Mötet avslutas kl 14.00 på fredagen då det finns möjlighet för press att träffa ledamöterna och ställa frågor. Mötet äger rum på utbildningsdepartementet.
För närvaro krävs föranmälan till: Camilla Åström: camilla.astrom@education.ministry,se, tel 08-405 18 59, 070-856 99 83 Iréne Norrman: irene.norrman@education.ministry.se, tel 08-405 17 28, 070-308 17 28 Se även programmets webbplats (enbart på engelska): http://www.neurodegenerationresearch.eu
Taggar: