Arkeologer gräver fram ett av medeltidens mest magnifika byggnadsverk – Katedralen i Edsleskog

I juni förra året var arkeologer från Lödöse museum i Åmåls kommun för att gräva efter den mytomspunna kyrkan i Edsleskog. Kyrkan som var tillägnad den helige Sankt Nils av Edsleskog, Sveriges första officiella helgon som erkändes av påven, bar på större hemligheter än tidigare anat. Inte nog med att kyrkan kunde mäta sig med de allra mäktigaste domkyrkorna i Skandinavien till storlek och utformning, dessutom var den byggd i tegel – flera decennier innan teglet hade introducerats i det medeltida Sverige. Många frågor återstår om kyrkan i Edsleskog. Varför byggdes denna enorma katedral i de dalsländska skogarna? Varför valdes tegeltekniken framför natursten, den annars dominerande tekniken i det medeltida Sverige? Dessa och många andra frågor om Edsleskogs gamla kyrka kommer att undersökas efter midsommar när Lödöse museum återkommer för vidare arkeologisk utgrävning.



Edsleskog är en mycket speciell plats. Vi har en mystisk helgonkult tillägnad Sankt Nils, den präst som blev mördad på väg till en sjuk med nattvard. Han är omtalad av påven i Rom år 1220 och verkar ha varit vårt första helgon med viss internationell status, långt innan Heliga Birgitta. Av olika anledningar har han blivit bortglömd och ouppmärksammad. Vi har även många kvarlämningar knutna till Sankt Nils, en helig källa tillägnad honom, men inte minst den fantastiska kyrkan i tegel, säger arkeologen Anton Lazarides.

När undersökningarna fortsätter i sommar är flera frågor som ska undersökas, inte minst vad gäller kyrkans exakta ålder och form, men även större samhälleliga frågor om kyrkan. Arkeologerna vet exempelvis att området runt kyrkan användes som marknadsplats långt in på 1300-talet.

Vem hade de medel som krävdes för att resa en byggnad som i början av 1200-talet var en av de mäktigaste och mest utsmyckade byggnadsverken i det medeltida Sverige? Inte var det någon lokal storbonde i alla fall. Det måste ha varit någon med utpräglade internationella kontakter som kunnat anskaffa sig den arbetskraft och den kunskap som krävdes för att bygga en katedral i tegel. Närmast till hands är då biskopen eller kungen, säger Christian Mühlenbock, arkeolog och museichef vid Lödöse museum.

Experterna är ense om att kyrkan är något utöver det vanliga. Edsleskog och Sankt Nils är av vikt inte bara för Dalsland, men även nationellt. Dels ur ett byggnadstekniskt perspektiv med den första tegelbyggnaden i det medeltida Sverige, dels ur ett kyrkohistoriskt perspektiv med det första internationellt uppmärksammade helgonet från Sverige. Idag är Edsleskog en liten socken i Åmåls kommun, men på medeltiden var det snarast tvärt om. Edsleskog var det administrativa kyrkliga centrumet för stora delar av landskapet.

Arkeologerna får frågan om vad de helst hade velat hitta vid den arkeologiska undersökningen av kyrkan:

Jag hade väldigt gärna hittat Sankt Nils viloplats, kanske med ett litet relikskrin. Han bör ju ligga någonstans i byggnaden, men det är nog för mycket att önska. Jag misstänker att han ligger i den östra delen av kyrkan där vi inte kan gräva då man anlagt sentida gravar där, säger Anton Lazarides.

För min del hade det varit fint om vi kunde lokalisera en äldre byggnad på platsen. Vi vet ju egentligen inte vad som ligger under den medeltida kyrkan men det är mycket möjligt, just med tanke på att Nils bör ha haft en kyrka att utgå ifrån, att vi kan hitta en ännu äldre byggnad i närheten. Kanske rent av från 1100-talet eller tidigare. Det hade varit en fantastisk upptäckt eftersom vi då kan få en ännu större förståelse för platsens historia, avslutar Christian Mühlenbock.

På bilderna visas, förutom utgrävningsytan, fynd av en hänganordning till ett medeltida rökelsekar samt tassavtryck efter en hund som trampat runt på teglet när det legat och torkat.

Anton Lazarides
Arkeolog, Lödöse museum
Epost: anton.lazarides@vgregion.se
Telefon: 073-024 39 52

Christian Mühlenbock
Museichef, Lödöse museum
Epost: christian.muhlenbock@vgregion.se

Telefon: 070-020 78 31

Om Förvaltningen för kulturutveckling

I Västra Götalandsregionens Förvaltning för kulturutveckling samlas kompetens inom olika konstformer, natur- och kulturarv, drift av besöksmål samt kulturella horisontella perspektiv såsom hållbarhet, tillgänglighet och barn och unga. Förvaltningen bildades 1 januari 2020 och är en sammanslagning av de tidigare förvaltningarna Kultur i Väst och Västarvet. Läs mer här: https://www.vgregion.se/kulturutveckling

Taggar:

Om oss

I Västra Götalandsregionens Förvaltning för kulturutveckling samlas kompetens inom olika konstformer, natur- och kulturarv, drift av besöksmål samt kulturella horisontella perspektiv såsom hållbarhet, tillgänglighet och barn och unga. Förvaltningen bildades 1 januari 2020 och är en sammanslagning av de tidigare förvaltningarna Kultur i Väst och Västarvet. Läs mer här: www.vgr.se/kulturutveckling

Prenumerera

Citat

Vem hade de medel som krävdes för att resa en byggnad som i början av 1200-talet var en av de mäktigaste och mest utsmyckade byggnadsverken i det medeltida Sverige? Inte var det någon lokal storbonde i alla fall.
Christian Mühlenbock, museichef, Lödöse museum