Delårsrapport för YIT januari-september

BÖRSMEDDELANDE    2003-10-30   kl.
8.00  1 (26)
         
Delårsrapport för YIT januari-september 2003: Sedan förvärvet av verksamheten Building Systems är YIT det ledande nordiska bolaget inom fastighetstekniska tjänster

Omsättningen ökade med 14 procent

YIT-koncernens omsättning under perioden januari-september var 14 procent större än under motsvarande period i fjol och blev 1 435,7 miljoner euro (1-9/2002: 1 258,1 milj. euro). Siffrorna som gäller den förvärvade verksamheten Building Systems under perioden 29 augusti - 30 september 2003 har inte konsoliderats med YIT- koncernens siffror för årets tredje kvartal. Dessa siffror kommer att ingå i bokslutet för hela året 2003.

Koncernens internationella verksamhets andel av hela omsättningen var 20 procent (22). Service- och underhållsuppdragens andel var 23 procent (23).

Resultatet före extraordinära poster 75 miljoner euro

Rörelsevinsten för den granskade perioden steg till 85,8 miljoner euro (65,0). Rörelsevinstprocenten blev 6,0 (5,2). I rörelsevinsten ingår en försäljningsvinst på omkring 30 miljoner euro som koncernen fick genom försäljningen av Makroflex i juni.
Rörelsevinsten belastas av en summa på 5,7 miljoner euro som YIT bokfört som en förlust med anledning av ett beslut i februari av Helsingfors tingsrätt, i ett tvistemål som gällde saneringen av det tidigare SOK-huvudkontoret. YIT har överklagat tingsrättens beslut.

Resultatet före extraordinära poster och skatt var 75,4 miljoner euro (55,9). Efter skatt var resultatet 50,2 miljoner euro (27,1).
Resultatet för referensperioden belastades av en kvarskatt på 10,9 miljoner euro som koncernskattecentralen i mars 2002 påförde koncernen. Koncernskattecentralens besvärsnämnd har sedermera i december 2002 godkänt YIT:s krav. Eftersom ärendet gått till vidare behandling i förvaltningsdomstolen har den återbetalning av kvarskattebeloppet som skatteförvaltningen gjorde i januari 2003 inte beaktats, vare sig i resultatet för år 2002 eller i redovisningsperiodens resultat.

Resultatet per aktie var 1,72 euro (0,94 euro; med den nämnda kvarskatten obeaktad 1,32 euro). Köpet av Building Systems väntas ha en positiv effekt på resultatet per aktie från och med år 2004.
YIT har ställt upp det strategiska målet att utdelningen skall vara 30 - 50 % av resultatet per aktie, efter skatt och minoritetsandelar.

Det egna kapitalet per aktie steg till 13,46 euro (12,00).
Avkastningen på sysselsatt kapital för tolvmånadersperioden fram till det granskade kvartalets slut var 18,5 procent (18,2). Det strategiska målet för avkastningen på sysselsatt kapital är 18 procent.

Orderstocken på rekordnivå

Koncernens icke intäktsförda orderstock vid periodens utgång var värd 66 procent mer än ett år tidigare. Värdet var 1 416,5 miljoner euro (853,6). Av denna orderstock utgör 266,3 miljoner euro sådana order som tagits hem av den köpta verksamheten Building Systems. Orderstocken för koncernens internationella verksamhets del ökade med en tredjedel och uppgick till 291,9 miljoner euro (220,1). En del av koncernens service- och underhållsverksamhet är så beskaffad att den inte kan tas med i orderstocken.

Fortsatt gott finansiellt läge

Det goda kassaflödet i affärsverksamheten samt de intäkter som uppstått i samband med försäljningen av Makroflex och de egna aktierna har lindrat den verkan på koncernens finansiella position som köpet av Building Systems medfört. Den finansiella situationen är därför fortfarande god.

YIT finansierade köpet av Building Systems med lån. En konsekvens av detta är att det procenttal som anger bolagets soliditet har minskat till 33,2 procent (38,0). YIT har ställt upp målet att återställa soliditeten till den strategiska 40-procentsnivån senast år 2006.

Balansomslutningen för koncernen vid periodens utgång var 1 323,9 miljoner euro (1 000,4). Den köpeskilling som betalats för Building Systems har till en del intagits i balansräkningen under immateriella tillgångar medan resten hänförts till de materiella tillgångarna. De lån som upptagits för företagsköpet finns upptagna under lång- och kortfristigt främmade kapital. Till balansomslutningens ökning har även bidragit tomtköp under perioden och den kraftiga ökningen av grynderproduktionen av bostäder.

Köpet av Building Systems

YIT köpte med ett avtal som undertecknades den 4 juli 2003 av ABB affärsverksamheten Building Systems, som i Finland, Sverige, Norge, Danmark, Baltikum och Ryssland erbjuder fastighetsteknik samt fastighets- och industritjänster. Den förvärvade verksamhetens omsättning år 2002 var omkring 1 130 miljoner euro och antalet anställda omkring 9 100. Efter företagsköpet blev YIT:s omsättning, räknat enligt siffrorna för år 2002, omkring 2 890 miljoner euro och antalet anställda över 22 000.

Finska Konkurrensverket gav affären sitt godkännande för Finlands vidkommande 2003-07-18 och svenska Konkurrensverket för Sveriges del 2003-07-23. Den litauiska konkurrensmyndighetens tillstånd kom 2003-08-28. Affären kunde därmed genomföras 2003-08-29, så att köpeskillingen 169,2 miljoner euro betalades till ABB och verksamheten övertogs av YIT. En slutlig avstämning av köpeskillingen kommer att ske före utgången av detta år, när balansräkningarna över situationen i slutet av augusti är klara och reviderade.

Företagsköpet står i samklang med YIT:s strategi. Koncernens huvudstrategi är lönsam tillväxt. Fastighetstekniken är ett betydande strategiskt expansionsområde i alla nordiska länder.
Affärsverksamheten inom YIT och i det förvärvade Building Systems kompletterar varandra, likaså de anställdas kompetens. Det finns bara få överlappande funktioner. Efter företagsköpet kan koncernen erbjuda sina kunder ännu bättre och mer heltäckande service, som sträcker sig över fastigheternas hela livscykel.

YIT har målmedvetet gått in för att minska omsättningens och resultatets känslighet för konjunkturväxlingar. Detta har skett genom utbyggnad av service- och underhållsfunktionerna på alla de affärsområden där koncernen verkar. Efter köpet av Building Systems beräknas underhållsverksamhetens andel av koncernens hela omsättning uppgå till ca 30 procent. En annan omständighet som minskar konjunkturkänsligheten är att koncernen arbetar i flera olika länder.

Efter företagsförvärvet ändrade YIT sin koncernstruktur.
Koncernens affärsverksamhet delades upp i fyra divisioner: Fastighetstekniska tjänster (Building Systems), Byggtjänster, Tjänster för industrin samt Datakomtjänster. Divisionen Fastighetstekniska tjänster har bildats av det förvärvade Building Systems, som kompletterats med finska YIT Fastighetsteknik och svenska YIT Calor AB. Vid årsskiftet kommer divisionen att utökas med YIT Rapido Fastighetstjänster Ab samt med den verksamhet inom YIT Primatel Ab som har att göra med fastighetsnät. Divisionen Fastighetstekniska tjänster är koncernens största division, både i omsättning och mätt med antalet anställda. En sammanställning av uppgifterna från år 2002 visar att divisionens omsättning är i storleksklassen 1 520 miljoner euro. Antalet anställda inom divisionen i september 2003 var 11 970. YIT är till omsättningen Nordens största företag som erbjuder fastighetstekniska tjänster, med ett filialnät som täcker alla nordiska länder. Sammanlagt har YIT omkring 500 verksamhetsställen i Norden, Baltikum och Ryssland.

Integrationsprocessen i de olika länderna har avancerat enligt planerna. Till att börja med gällde det att säkerställa att de primära funktionerna skulle kunna fortsätta utan hinder efter sammanslagningen av verksamheten. Presentationen av koncernen för de anställda inleddes i september och denna process kommer att fortsätta intensivt hela detta år. Åtgärderna för konstaterande av synergifördelar och för utnyttjandet av dem inleddes också alldeles i början av integrationsfasen.

I början av oktober inleddes även ett åtgärdsprogram som syftar till att göra den förvärvade verksamheten Building Systems lönsam även i Sverige från år 2004 och framöver. De viktigaste punkterna i åtgärdsprogrammet omfattar en sänkning av de fasta kostnaderna och en anpassning av förlustbringade verksamheter så att de motsvarar marknadsläget.

Marknadssituationen är fortfarande stabil

Ett stöd för YIT:s omsättningsutveckling är den fortsatt stora efterfrågan på bostäder och lokaler för kommersiell service i Finlands tillväxtcentra. Tillväxten i Finland för bostadsbyggandets och bostadsrenoveringsuppdragens del kompenserar för nedgången på bygg- och fastighetsmarknaden som gäller kontors- och industribyggnader, inklusive värme, vatten, ventilation, el- och automationsinstallationer samt underhåll. Både den konjunkturgrupp för byggbranschen som tillsatts av finansministeriet och Byggnadsindustrin RT spår i sina konjunkturöversikter i oktober att byggmarknaden i Finland bibehålls på stabil nivå i år och nästa år. Byggandet minskar i viss mån i år men vänder till en svag tillväxt nästa år. I september spådde näringslivets forskningsinstitut ETLA att bygginvesteringarna i Finland i år minskar med 1,6 procent och vkar med 1,4 procent nästa år. Investeringarna i bostadshus samt i mark- och vattenbyggnadsprojekt ökar, medan de övriga husbyggnadsinvesteringarna minskar. ETLA räknar med att byggproduktionens ökning åren 2002 - 2007 i snitt blir 2,6 procent årligen. Denna ökning är snabbare än under den föregående femårsperioden. Mark- och vattenbyggnadsproduktionens ökning är snabbare än ökningen inom husbyggandet.

Investeringarna i maskiner och anläggningar minskar enligt ETLA- prognosen i september med 5 procent i år. De fasta investeringarna i den nationella ekonomin minskar i Finland med 2,2 procent år 2003, men väntas uppvisa en liten ökning med 0,3 procent år 2004.
Under de därnäst följande fem åren väntas den årliga ökningen vara 2,7 procent i medeltal.

Underhållsmarknaden som riktas till industri, fastigheter och infrastruktur ökar i takt med att företagen i allt större utsträckning ger ut uppdragen på entreprenad. Marknaden för byggande och underhåll av datakomnät ökar inte vare sig i år eller nästa år, men det väntas att operatörerna framdeles kommer att fortsätta med att ge ut fältoperationerna på entreprenad.

Sveriges Byggindustrier ställde i början av oktober prognosen att bygginvesteringarna i Sverige minskar både i år och nästa år med två procent. Småhusproduktionen ökar och produktionen av flervåningshus minskar, på samma sätt som i Finland. Under det senaste året har byggandet i Stockholmstrakten minskat klart, medan en tydlig ökning konstaterats i stordistrikten Göteborg och Malmö. I övriga delar av landet har utvecklingen varit stabil, men särskilt småhusproduktionen har ökat. Konjunkturinstitutet bedömer i sin augustiprognos att de fasta investeringarna i Sverige i år minskar med 1,4 procent medan ökningen under de två följande åren blir 3,1 resp. 7 procent.

I Norge bedömde Byggenæringens Landsforening i sin septemberöversikt att husbyggandet i landet i år minskar i volym med 3 procent. Nästa år väntas volymen förbli konstant och en 2- procentig ökning ställs i utsikt för år 2005. Bostadsproduktionen minskar från 22 980 bostäder i fjol till 21 000 i år, nästa år går den ned till 20 000 och år 2005 återgår den till nivån 21 000 bostäder. Det övriga husbyggandet minskar från 3,25 miljoner m² i fjol till nivån 3 miljoner m² åren 2004 och 2005. Renoveringarna ökar under de närmaste två åren, för bostädernas del med 2 procent och för det övriga byggnadsbeståndets del med 3 procent. I år väntas renoveringarna kvarstå på samma nivå som i fjol. Enligt den norska statistikcentralen SSB minskar investeringarna i Fastlands- Norge i år med 2,9 procent och nästa år med 1,9 procent, men en 7- procentig ökning beräknas komma år 2005. På gasutvinningsfältet Snöhvit pågår den för närvarande största investeringen i offshoreindustrin.

Danmarks ekonomi växer måttfullt tack vare draghjälp från den privata konsumtionen och god efterfrågan inom landet. Likaså antas exportökningen bli starkare under de närmaste två åren. År 2003 kommer enligt Nordea att vara det svagaste året under den nuvarande lågkonjunkturen. Nordea räknar med en BNP-ökning i år med 1,1 procent, nästa år med 2,2 procent och år 2005 med 2,5 procent. Konsumenternas förtroende för sin ekonomi väntas förbli stark. En mindre omsvängning av den internationella ekonomin till det bättre inväntas mot slutet av detta år och nästa år väntas den redan stödja den ekonomiska tillväxten. De fasta investeringarna minskar i år med 1,6 procent och vänder sedan till tillväxt, år 2004 med 2,3 och år 2005 med 3,9 procent. Det danska arbetsgivarförbundet för byggbranschen Dansk Byggeri bedömer att situationen i år och nästa år förblir stabil. Byggandet minskar vartdera året med en procent. Bostadsproduktionen ökar i år med över 2 000 till 21 400 bostäder. Däremot minskar kontors- och industribyggandet med 7 - 8 procent. För renoveringarnas del är nivån stabil. Aktiviteten koncentreras till Köpenhamn och de övriga större städerna.

I de baltiska länderna och i Ryssland är BNP-ökningen och investeringstillväxten klart snabbare än i de nordiska länderna.
Särskilt har efterfrågan på fritt finansierade bostäder ökat i S:t Petersburg, Tallinn och Vilnius.

Affärsutsikterna för YIT Building Systems baseras förutom på bygg- och fastighetsservicemarknaden i Finland och Sverige även på motsvarande marknader i Norge och Danmark, likaså på utvecklingsprognoserna som gäller industrins investeringar och varvsindustrins orderingång.

År 2002 var BNP-ökningen för alla de nordiska ländernas del sammanlagt 1,7 procent. I år är ökningen mindre och blir i genomsnitt 1,3 procent. Euroconstruct räknar för åren 2004 och 2005 redan med en snabbare årlig tillväxt på 2,5 procent.
Byggandet väntas i år stanna på samma nivå som i fjol.
Euroconstruct beräknar att byggandet åren 2004 och 2005 ökar med i snitt 1 - 1,5 procent årligen. Snabbast är ökningen under de närmaste två åren i Sverige, medan den blir mer måttfull i Finland och i Danmark. I Norge väntas byggandet minska. Bostadsbyggandet ökar medan den övriga byggverksamheten minskar. En ökning väntas i renoveringarna samt i mark- och vattenbyggnadsuppdragen. Till följd av sina nära kopplingar till byggandet kommer fastighetstekniken att få ökad efterfrågan åren 2004 och 2005 inom bostads- och renoveringar medan efterfrågan minskar inom övriga sektorer.

Värdet av uppdragen för fastighetsunderhåll stiger stadigt.
Ökningen kommer sig av att nya användartjänster erbjuds.
Utgivningen av fastighetstjänster på entreprenad fortsätter.

Efterfrågan på de investeringstjänster som erbjuds av YIT Building Systems och YIT Industri belastas av den långsamma ekonomiska tillväxten och industrins låga utnyttjandegrad, som leder till blygsamma industriinvesteringar, likaså av att varvsindustrins orderstock är så svag i hela Norden. Dock kommer byggandet av det femte kärnkraftverket och utbyggnaderna av Fortums raffinaderier i Sköldvik i Finland samt byggandet av gasfältet Snöhvit i Norge under de närmaste åren att leda till betydande efterfrågan på bygg- och fastighetstekniska uppdrag samt på industrirör och elarbeten.
Utsikterna för verksamheten med industriunderhåll är ljusa.

Omsättningsutvecklingen för YIT Building Systems på årsnivå stabiliseras av den ökade mängden underhållsuppdrag. Utgående från siffrorna från år 2002 kan vi se att underhållsuppdragens andel av Building Systems’ omsättning var 40 procent.
Utsikterna inför 2004

Den starka orderstocken och införandet av Building Systems i koncernen kommer att höja omsättningen betydligt under årets sista kvartal. Resultatet under årets sista månader kommer dock att belastas av integrationskostnaderna för Building Systems, likaså av kostnaderna för saneringen av verksamheten i Sverige.
Resultatet för hela året före skatt beräknas stiga jämfört med år 2002. Den förvärvade verksamhetens inverkan på resultatet per aktie beräknas vara positiv från och med år 2004.
Företagsförvärvet har sänkt YIT:s soliditet. Koncernens mål är nu att få upp soliditeten till den strategiska 40-procentsnivån senast år 2006.

Utgivning den 30 oktober

Torsdagen den 30 oktober håller YIT ett informationsmöte för investeringsanalytiker och portföljhanterare kl. 10.00 på YIT:s huvudkontor, adress Panuvägen 11, Helsingfors.

Delårsrapporterna trycks inte utan de utges i form av börsmeddelanden och visas på bolagets webbplats, www.yit.fi.
Utskrifter av delårsrapporten kan beställas på adressen YIT Corporation Abp, Koncerninformation, PB 36, 00621 Helsingfors, telefon 020 433 2467 eller fax 020 433 3746.

YIT CORPORATION ABP

Reino Hanhinen Koncernchef

Närmare upplysningar ges av Koncernchef Reino Hanhinen, tfn +358 20 433 2454, reino.hanhinen@yit.fi Vice VD Esko Mäkelä, tfn +358 20 433 2258, esko.makela@yit.fi VD Juhani Pitkäkoski, YIT Building Systems Ab, tfn +358 20 433 3738, juhani.pitkakoski@yit.fi Informationschef Veikko Myllyperkiö, tfn +358 20 433 2297, veikko.myllyperkio@yit.fi Chef för investerarrelationer Petra Thorén, tfn +358 20 433 2635, petra.thoren@yit.fi

BILAGOR Delårsrapport för perioden januari - september 2003 Resultat- och balansräkning för koncernen, finansieringsanalys, nyckeltal och ansvarsförbindelser, likaså redovisas omsättningen, rörelsevinsten och orderstocken för de olika divisionerna samt koncernens utveckling kvartalsvis

Distribution: Helsingfors Fondbörs, viktigare media, www.yit.fi

DELÅRSRAPPORT FÖR YIT CORPORATION ABP JANUARI-SEPTEMBER 2003

YIT har blivit marknadsledare inom fastighetsteknik i Norden

YIT köpte med ett avtal som undertecknades den 4 juli 2003 av ABB affärsverksamheten Building Systems, som i Finland, Sverige, Norge, Danmark, Baltikum och Ryssland erbjuder fastighetsteknik samt fastighets- och industritjänster. Den förvärvade verksamhetens omsättning år 2002 var omkring 1 130 miljoner euro och antalet anställda omkring 9 100. Efter företagsköpet blev YIT:s omsättning, räknat enligt siffrorna för år 2002, omkring 2 890 miljoner euro och antalet anställda över 22 000.

Finska Konkurrensverket gav affären sitt godkännande för Finlands vidkommande 2003-07-18 och svenska Konkurrensverket för Sveriges del 2003-07-23. Den litauiska konkurrensmyndighetens tillstånd kom 2003-08-28. Affären genomfördes därför 2003-08-29, vilket innebar att köpeskillingen 169,2 miljoner euro betalades till ABB och verksamheten övertogs av YIT. En slutlig avstämning av köpeskillingen kommer att ske före utgången av detta år, när de reviderade balansräkningarna över situationen i slutet av augusti är färdiga.

Företagsköpet står i samklang med YIT:s strategi. Bolagets huvudstrategi är lönsam tillväxt. Inom sektorerna fastighetsteknik och tjänster för industrin har expansionssatsningarna inriktats på den nordiska marknaden. Fastighetstekniken är ett betydande expansionsområde i alla nordiska länder. Fastighetsteknikens andel av byggkostnaderna samt av renoveringarna och underhållet av fastighetsbeståndet ökar ytterligare. Automationens och datakomteknologins andel i de fastighetstekniska anläggningarna och systemen ökar. Efter affären är YIT i omsättning räknat Nordens största företag inom fastighetstekniska tjänster, med ett filialnät som täcker alla de nordiska länderna. Sammanlagt har YIT omkring 500 verksamhetsställen i Norden, Baltikum och Ryssland.

Affärsverksamheten inom YIT och i det förvärvade Building Systems kompletterar varandra, likaså de anställdas kompetens. Det finns bara få överlappande funktioner. i Finland och Sverige kompletteras YIT:s fastighetstekniska expertis inom vatten och värme av den kompetens som Building Systems har inom el och ventilation. I Norge och i Danmark har nu helt nya marknader öppnats för YIT. Efter företagsköpet kan koncernen erbjuda sina kunder ännu bättre och mer heltäckande service, som sträcker sig över fastigheternas hela livscykel.

YIT har målmedvetet gått in för att minska omsättningens och resultatets känslighet för konjunkturväxlingar, bl.a. genom utbyggnad av service- och underhållsfunktionerna på alla de affärsområden där koncernen verkar. Efter köpet av Building Systems beräknas underhållsverksamhetens andel av koncernens hela omsättning uppgå till ca 30 procent. En annan omständighet som minskar konjunkturkänsligheten är att koncernen verkar i flera olika länder.

YIT uppskattar att synergifördelarna av företagsköpet på årsnivå uppgår till omkring 10 miljoner euro med början år 2004.
Synergifördelarna uppstår i huvudsak i inköpsfunktionerna, inom administrationen och datatekniken samt tack vare överföringarna av teknologi och affärsmodeller mellan de nya och de gamla enheterna.
Åtgärderna för konstaterande av synergifördelar och för utnyttjandet av dem har inletts redan i början av integrationsfasen.

Kostnaderna för integrationen beräknas bli omkring 6 miljoner euro åren 2003 och 2004. Integrationskostnaderna uppstår i huvudsak inom datatekniken, ändringarna av företagsprofilen och personalutbildningen.

Integrationsprocessen i de olika länderna har avancerat enligt planerna. I början av oktober inleddes även ett åtgärdsprogram som syftar till att göra den förvärvade verksamheten Building Systems lönsam även i Sverige från år 2004 och framöver. De viktigaste punkterna i åtgärdsprogrammet omfattar en sänkning av de fasta kostnaderna och en anpassning av förlustbringade verksamheter så att de motsvarar marknadsläget. Kostnadseffekten av åtgärderna stiger i år till omkring 10 miljoner euro. Avsikten är att åtgärderna skall ge besparingar på totalt omkring 20 miljoner euro på årsbasis. Effekterna av dessa åtgärder beräknas att ge full effekt år 2005.

Företagsköpet har föranlett en ändring av koncernstrukturen

Efter företagsförvärvet ändrade YIT sin koncernstruktur.
Koncernens affärsverksamhet delades upp i fyra divisioner: Fastighetstekniska tjänster (Building Systems), Byggtjänster, Tjänster för industrin samt Datakomtjänster.

Divisionen Fastighetstekniska tjänster bildades av det förvärvade Building Systems, som kompletterades med finska YIT Fastighetsteknik och svenska YIT Calor AB. Vid årsskiftet kommer divisionen att utökas med YIT Rapido Fastighetstjänster Ab samt med den verksamhet inom YIT Primatel Ab som har att göra med fastighetsnät. Divisionen Fastighetstekniska tjänster är koncernens största division, både i omsättning och mätt med antalet anställda. En sammanställning av uppgifterna från år 2002 visar att divisionens omsättning är i storleksklassen 1 520 miljoner euro. Antalet anställa inom divisionen i september 2003 var 11 970.

Divisionen Byggtjänster består av YIT Byggnads Ab. Divisionen Tjänster för industrin omfattar YIT Industria AB och YIT Service Ab. Datakomtjänsterna består av YIT Primatel Ab.

Ser vi på omsättningen är YIT marknadsledare i Finland i alla sina divisioner. I Sverige har YIT marknadsledarställning i sektorn industrirörledningar. För de fastighetstekniska tjänsternas del är YIT det ledande företaget i Norden.

Omsättningen har ökat stadigt

YIT-koncernens omsättning för perioden januari-september steg till 1 435,7 miljoner euro (1-9/2002: 1 258,1 milj. euro). Ökningen jämfört med samma period i fjol var 14 procent. Tillväxten är övervägande organisk. Omsättningen för den köpta verksamheten Building Systems för tiden 29 augusti - 30 september var omkring 80 miljoner euro. Enbart med stöd av värdena för denna månad går det inte att ställa några prognoser för hur omsättningen under resten av detta år blir.

Uppgifterna som gäller den förvärvade verksamheten Building Systems för perioden från 29 augusti till 30 september har inte konsoliderats med uppgifterna för YIT-koncernen under det tredje kvartalet, eftersom de reviderade balansräkningarna för situationen i slutet av augusti fortfarande är under arbete.
Uppgifterna som gäller Building Systems kommer att finnas med i koncernuppgifterna i bokslutet för hela året 2003; då kommer också rapporteringen att vara gjord enligt den nya divisionsindelningen.
Uppdelningen i divisioner kommer framdeles också att gälla som segmentindelning av det slag som avses i IAS (International Accounting Standards).

I rapporteringen i denna tredje delårsrapports tabellsektion följs den tidigare koncernuppdelningen. Verksamheten är alltså uppdelad i tre underkoncerner: YIT Byggnads, YIT Installation och YIT Primatel. YIT Primatel har ingått i YIT-koncernen från den 1 juni 2002.

Omsättningsfördelningen (miljoner euro)

1-9/2003 1-9/2002 Förändring YIT Byggnads 961,4 795,6 21 % YIT Installation 395,7 434,8 -9 % YIT Primatel 93,0 49,3 89 % Övriga poster -14,4 -21,6 -33 % YIT-koncernen totalt 1 435,7 1 258,1 14 %

Service- och underhållsverksamhetens andel av omsättningen var 324,5 miljoner euro (286,2), vilket var 23 procent (23) av den sammanlagda omsättningen, Koncernens internationella verksamhets andel var 291,5 miljoner euro (274,3) vilket var 20 procent (22) av hela omsättningen.

Resultatet före extraordinära poster 75 miljoner euro

Rörelsevinsten för den granskade perioden steg till 85,8 miljoner euro (65,0). Rörelsevinstprocenten blev 6,0 (5,2). I rörelsevinsten ingår omkring 30 miljoner euro i form av försäljningsvinst i samband med försäljningen av Makroflex. I enlighet med sin strategi frångick YIT industriproduktionen av isoleringsmaterial och termiska element, genom att i juni sälja Makroflexbolagen och varumärket Makroflex. Rörelsevinsten belastas av en summa på 5,7 miljoner euro som YIT bokfört som en förlust i anledning av ett beslut av Helsingfors tingsrätt i februari i ett tvistemål som gällde saneringen av det tidigare SOK-huvudkontoret.
YIT har överklagat tingsrättens beslut.

Rörelsevinstens fördelning (miljoner euro) 1-9/2003 1-9/2002 Förändring YIT Byggnads 78,9 49,5 59 % YIT Installation 7,3 15,9 -54 % YIT Primatel 6,2 5,6 11 % Övriga -6,6 -6,0 10 % YIT-koncernen totalt 85,8 65,0 32 %

Resultatet före extraordinära poster och skatt var 75,4 miljoner euro (55,9). Resultatet efter skatt var 50,2 miljoner euro (27,1).
Resultatet för referensperioden belastades av en kvarskatt på 10,9 miljoner euro som koncernskattecentralen i mars 2002 påförde koncernen. Koncernskattecentralens besvärsnämnd godkände i december 2002 YIT:s krav. Eftersom ärendet gått till vidare behandling i förvaltningsdomstolen har den återbetalning av kvarskattebeloppet som skatteförvaltningen gjorde i januari 2003 inte beaktats vare sig i resultatet för år 2002 eller i redovisningsperiodens resultat.

Företagsköpet beräknas ha positiva effekter för resultatet per aktie

Resultatet per aktie var 1,72 euro (0,94 euro; med den nämnda kvarskatten obeaktad 1,32 euro). Köpet av Building Systems väntas ha en positiv effekt på resultatet per aktie från och med år 2004.
YIT har ställt upp det strategiska målet att utdelningen skall vara 30 - 50 % av resultatet per aktie, efter skatt och minoritetsandelar.

Det egna kapitalet per aktie steg till 13,46 euro (12,00).
Avkastningen på sysselsatt kapital för tolvmånadersperioden fram till den granskade periodens slut var 18,5 procent (18,2). Det strategiska målet för avkastningen på sysselsatt kapital är 18 procent.

YIT finansierade köpet av Building Systems med lån. Konsekvensen av detta var att det procenttal som anger bolagets soliditet sjönk till 33,2 procent (38,0). Soliditeten sjunker ytterligare mot slutet av detta år, när balansräkningen för Building Systems tas med i koncernens balansräkning. YIT har ställt upp målet att återställa soliditeten till den strategiska 40-procentsnivån senast år 2006.

Orderstocken uppe i 1,4 miljarder euro

Koncernens icke intäktsförda orderstock vid periodens utgång var värd 66 procent mer än ett år tidigare. Värdet var 1 416,5 miljoner euro (853,6). Av orderstocken är 266,3 miljoner euro order som hör till den köpta verksamheten Building Systems.
Orderstocken för koncernens internationella verksamhets del ökade med en tredjedel och uppgick till 291,9 miljoner euro (220,1). En del av koncernens service- och underhållsverksamhet är så beskaffad att den inte kan tas med i orderstocken.

Orderstockens fördelning enligt den nya divisionsindelningen (miljoner euro)

9/2003 9/2002 Förändring Fastighetstekniska tjänster 419,9 122,4 243 % Byggtjänster 868,7 613,6 42 % Tjänster för industrin 62,6 80,3 -22 % Datakomtjänster 65,3 37,3 75 % YIT-koncernen totalt 1 416,5 853,6 66 %

Koncernen har bevarat sin goda finansiella ställning

Det goda kassaflödet i affärsverksamheten samt de intäkter som uppstått i samband med försäljningen av Makroflex och de egna aktierna har lindrat den verkan på koncernens finansiella position som köpet av Building Systems medfört. Den finansiella situationen är fortfarande god. Efter den granskade periodens utgång har den största delen av de kortfristiga lån som upptogs för betalningen av köpeskillingen konverterats till långfristiga, med två masskuldebrevslån, vardera på 50 miljoner euro.

De räntebelagda krediterna uppgick vid periodens utgång till 281,8 miljoner euro (162,4) och nettoskulden var 246,9 miljoner euro (140,0). Nettofinansieringskostnaderna var 10,4 miljoner euro (9,1) vilket var 0,7 procent (0,7) av omsättningen. De likvida medlen vid periodens slut var 34,9 miljoner euro (22,4).

Totalvärdet av de entreprenadfordringar som för byggperioderna sålts till finansieringsbolag uppgick vid periodens utgång till 180,5 miljoner euro (114,0). Räntorna som för dessa fordringar betalats till finansieringsbolagen, 3,7 miljoner euro (3,6), är inräknade i nettofinansieringskostnaderna.

Andelen lån med fast ränta av koncernens hela låneportfölj var 56 procent (73). 34 procent av lånen (61) hade upptagits direkt på kapital- och penningmarknaden.

Balansomslutningen för koncernen var vid periodens utgång 1 323,9 miljoner euro (1 000,4). Köpeskillingen som betalats för Building Systems har inskrivits under immateriella och materiella tillgångar. Till den ökade balansomslutningen bidrar också ett antal stora tomtköp under perioden och den betydligt ökade grynderproduktionen av bostäder.

Investeringar och företagsköp

Bruttoinvesteringarna under perioden januari-september i sådana fasta tillgångar som ingår i balansräkningen företogs för 187,6 miljoner euro (57,4) vilket är 13,1 procent (4,6) av omsättningen.
Investeringarna i byggmateriel var 5,4 miljoner euro (6,0) och i datateknik 3,2 miljoner euro (4,2). De övriga investeringarna i produktionsmedel var 0,5 miljoner euro (0,8). Under rubriken övriga investeringar, bl.a. koncernvärde för köpta företag, bokfördes 178,5 miljoner euro (46,4). I denna summa ingår också köpesumman för affärsverksamheter inom Building Systems.

Köpet av Building Systems skedde i form av köp av affärsverksamhet i Finland, Norge, Danmark, Estland och Lettland. I Sverige, Ryssland och Litauen genomfördes köpet så att YIT köpte hela aktiestocken i de lokala bolagen. Köpet av affärsverksamheten gav avskrivningsbart koncernvärde till ett belopp på ca 180 miljoner euro. Koncernvärdena avskrivs på tio år, utom i Danmark där en avskrivningstid på 7 år gäller.

Antalet anställda ökade med drygt 70 procent på ett år

Under den granskade perioden hade koncernen i snitt 13 846 (11 743) anställda. Antalet vid periodens utgång var 22 144 (12 960).
Ökningen på ett år var drygt 70 procent. Den största delen av tillväxten är ett resultat av köpet av Building Systems. Numera arbetar 45 procent (22) av koncernens anställda på annat håll än i Finland.

Personalen enligt division 2003-09-30 Antal Andel av alla koncernanstä llda Fastighetstekniska tjänster 11 970 54 % Byggtjänster 5 259 24 % Tjänster för industrin 3 202 14 % Datakomtjänster 1 441 7 % Koncernservice 272 1 % YIT-koncernen totalt 22 144 100 %

De anställda landsvis 2003-09-30 Antal Andel av alla anställda Finland 12 220 55 % Sverige 4 395 20 % Norge 2 730 12 % Baltikum 1 203 6 % Danmark 976 4 % Ryssland 620 3 % YIT-koncernen totalt 22 144 100 %

Kursen har stigit, betydligt ökad aktieomsättning

Aktiekapitalet i YIT Corporation Abp var vid periodens början 59 492 670 euro och antalet emitterade aktier var 29 746 335. Till följd av aktieteckning som skedde med stöd av optionsrätterna från år 1998 höjdes aktiekapitalet 2003-05-08 med totalt 5 200 euro, 2003-06-26 med totalt 115 502 euro och 2003-08-21 med totalt 622 320 euro. Aktiekapitalet vid periodens slut var därmed 60 235 692 euro och antalet aktier var 30 117 846.

Aktiens medelkurs under halvårsperioden var 18,53 euro (16,46).
Den högsta kursen under perioden var 22,75 euro (19,65) och den lägsta 14,01 euro (13,20). Avslutskursen vid periodens utgång var 22,00 euro (15,39). Under den granskade perioden utvecklades YIT- aktiens kurs klart bättre än den allmänna kursutvecklingen på Helsingforsbörsen. Avslutskursen har gått upp med 31 procent från sista avslut för år 2002, 16,79 euro. Under samma tid har HEX portföljindex ökat med 4,95 procent och generalindex sjunkit med 2,92 procent.

YIT-aktiens omsättning har ökat betydligt sedan i fjol. Värdet av de omsatta aktierna under perioden var 187,6 miljoner euro (119,9) och antalet omsatta aktier var 10 122 933 (7 281 606).
Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång var 48 procent högre än ett år tidigare och var 662,6 miljoner euro (447,4).

Under perioden bytte 288 080 stycken A-optioner från år 1998 ägare till snittpriset 7,48 euro, och 541 930 stycken B-optioner till snittpriset 6,65 euro/option. Med stöd av A-optioner tecknades totalt 101 430 aktier och med stöd av B-optioner 270 081 aktier.

Styrelsen hade inte vid periodens utgång några bemyndiganden att företa aktieemissioner, inte heller rätt att emittera konvertibla skuldebrevslån eller optionslån.

De egna aktierna sålda som en del av finansieringen av köpet av Building Systems

YIT Corporation Abp innehade i början av år 2003 sammanlagt 567 500 egna aktier, vilket motsvarade 1,9 procent av det totala aktiekapitalet och röstetalet. Aktierna hade inköpts på Helsingfors Fondbörs med stöd av bemyndiganden från bolagsstämmor under de föregående åren, till medelpriset 12,64 euro per aktie.
Det sammanräknade nominella värdet av dessa aktier var 1 135 000 euro.

Med stöd av en fullmakt given av bolagsstämman 2003-03-13 beslutade YIT:s styrelse 2003-08-29 ge ut till försäljning högst 567 500 egna aktier i bolagets ägo, som en del av de finansiella arrangemangen i samband med köpet av Building Systems. Samtliga 567 500 aktier såldes genom Helsingfors Fondbörs 2003-09-05 till priset 22,00 euro per aktie. Det totala värdet av transaktionen var 12 485 000 euro. Dotterbolagen ägde inte under perioden några aktier i moderbolaget.

Aktieägarnas antal ökande

Antalet registrerade aktieägare var vid periodens början 3 271 (2 969) och vid dess utgång 3 997 (3 040). Under det tredje kvartalet vkade antalet ägare med 457. Av dem var 354 privata placerare.

Enligt innehavarregistren var 22,1 procent (15,0) av aktierna i utländsk ägo vid periodens början, medan andelen vid periodens slut var 20,1 procent (21,2). Andelen övriga utländska ägare vid periodens utgång var 3,6 procent (2,7), så den totala andelen internationella ägare var sammanlagt 23,7 procent (23,9) av det totala antalet aktier i bolaget.

Pohjola-Yhtymä Oyj tillkännagav 2003-08-21 att dess andel av YIT- aktierna hade sjunkit under femprocentsgränsen.

Marknadsläget förblir stabilt på YIT:s huvudsakliga verksamhetsområden

Finland

Näringslivets forskningsinstitut ETLA spår i sin konjunkturöversikt för september 2003 att Finlands bruttonationalprodukt ökar med 1,4 procent år 2003; år 2002 var ökningen 2,2 procent. För år 2004 räknar ETLA med en BNP-ökning på 2,4 procent. Den tvååriga inkomstpolitiska överenskommelsen om löner och arbetsvillkor och den stärkta köpkraften har medfört att privathushållen räknar med fortsatt stabil personlig ekonomi.
Privatkonsumtionen växer tack vare privathushållens ökade köpkraft med 1,4 procent i år och med 1,0 procent nästa år. I år kommer investeringarna på det nationalekonomiska planet att öka med 0,4 procent och nästa år med 2,2 procent. Exportökningen för i år stannar vid 0,9 procent och växer under år 2004 till 2,5 procent.

ETLA beräknar att BNP i Finland fram till år 2006 växer med i snitt 2,8 procent och industriproduktionen med 3,3 procent årligen. Produktionsökningen inom den privata servicesektorn blir 3,5 procent, medan tillväxten i den offentliga sektorn stannar vid omkring 1,2 procent per år. Byggandet ökar fram till år 2006 med i snitt 2,6 procent per år.

Omsättningsutvecklingen för YIT stöds av den fortsatt livliga efterfrågan på bostäder samt på lokaler för kommersiell service i tillväxtcentra. Den växande bostadsproduktionen och renoveringarna kompenserar för nedgången som gäller kontors- och industribyggande, på marknaden för byggnads- och fastighetsteknik (entreprenaderna för värme, vatten, ventilation, el och automation samt underhåll). En konjunkturarbetsgrupp som tillsatts av Byggnadsindustrin RT och finansministeriet ställde i oktober en prognos att byggandet kommer minska något i år men att en liten ökning är att vänta nästa år. Enligt en konjunkturöversikt i mars skall byggmarknaden i Finland förbli stabil både i år och nästa år. ETLA bedömer att bygginvesteringarna i år minskar med 1,6 procent men att de ökar nästa år med 1,4 procent. Industrins investeringar i maskiner och anläggningar minskar år 2003 med omkring 5 procent och år 2004 med omkring 3 procent, allt enligt ETLA-prognosen.

Andelen lediga industri- och affärsbyggnader i Finlands tillväxtcentra är för närvarande betydligt mindre än normal nivå.
Däremot har underbeläggningen av kontorslokaler i flera av tillväxtcentra gått över femprocentsgränsen. Under senare hälften av år 2001 minskade antalet påbörjade nya kontorshusprojekt radikalt, varför utbudet bör normaliseras redan före detta års utgång. Den ökande konsumtionen och efterfrågan på tjänster innebär fortfarande ett behov av ytterligare byggnader för offentlig och kommersiell service. Antalet bygglov för offentligt byggande håller dock på att minska på grund av det ansträngda ekonomiska läget.

Flyttningsrörelsen inom landet som redan länge pågått bidrar fortfarande till att efterfrågan på bostäder i Finlands tillväxtcentra är hög. År 2002 bytte 277 000 personer hemkommun i Finland, vilket är över fem procent av Finlands hela befolkning.
Enligt preliminära uppgifter från Statistikcentralen bytte 213 700 personer hemkommun under de nio första månaderna 2003. Räknat i antalet personer var den största nettoinflyttningen i landskapen Birkaland, Nyland och Egentliga Tavastland. Inflyttarna hör övervägande till de yngre åldersgrupperna varför de nämnda områdenas befolkningstal också kommer att öka till följd av nativitet. Eftersom bostadsbeståndet redan utnyttjas till fullo föreligger det ett behov av nybyggnation.

Bostadshandeln har varit fortsatt livlig under år 2003.
Förutsättningarna är goda för en fortsatt efterfrågan på bostäder.
Efterfrågan stöds av den relativt stabila och låga räntenivån i EMU-regionen samt av privathushållens stigande disponibla inkomst.
I fjol inleddes byggandet av totalt 28 200 nya bostäder i Finland.
Enligt RT väntas antalet bostäder som börjar byggas uppgå till 30 000 i år och till 31 000 nästa år.

Mark- och vattenbyggnadsproduktionen ökar enligt en prognos av finansministeriet med 2,5 procent både i år och nästa år.
Investeringarna i mark- och vattenbyggnad kommer att öka ytterligare. De infrastrukturella investeringar som krävs i samband med byggandet av Helsingfors’ nya hamn i Nordsjö, ringväg III kring Helsingfors, direktjärnvägen Kervo-Lahtis, motorvägen Helsingfors-Åbo och det nya kärnkraftverket kommer att medverka till en ökning av bygguppdragen under de närmaste åren. Byggandet av Finlands femte kärnreaktor kommer att medföra avsevärda bygg- och fastighetstekniska uppdrag samt ett stort behov av industrirörledningar samt elarbeten. På området byggs förutom själva reaktorbyggnaden bl.a. även en turbinanläggning. Den kompetens och kapacitet som koncernen har i form nordiska YIT Building Systems ligger väl till för entreprenader som gäller kraftverkets elinstallationer, processrör och cisterner, både tillverkning och montering. Inom konstruktion, tillverkning, installation och underhåll av högtrycksrör för kraftverk är YIT marknadsledare i Norden. Parallellt med den normala fastighetstekniken i byggnaderna kommer det i projektet att ingå system för ventilation, kylning, brandlarm och eldsläckning i flera av lokaliteterna.

Kärnkraftverkets marknadspotential för YIT:s vidkommande är 700 - 800 miljoner euro. Potentialen består närmast av rörlednings-, VVS- och automationsuppdrag samt byggande.

Enligt ETLA kommer investeringarna i maskiner och anläggningar i år att minska med 5 procent och nästa år med 3 procent. Under den följande femårsperioden kommer maskin- och anläggningsinvesteringarna att öka med 2 procent årligen. I slutet av denna period kommer installationsuppdragen i anslutning till kärnkraftsverksbygget att höja investeringsvärdet betydligt.
Enligt en investeringsenkät som gjorts av Industrin och Arbetsgivarna (TT) minskade den finländska industrins investeringar i fjol med 18,1 procent och minskningen för i år väntas bli 7,0 procent..

Marknaderna för underhåll av industrin, fastigheter och infrastruktur kommer att vidgas i takt med att uppdragen allt mer ges ut på entreprenad. Totalmarknaden för byggande och underhåll av datakommunikationsnät ökar inte i år eller ens nästa år, men det väntas att operatörerna i framtiden allt mer kommer att ge ut sina fältoperationer till utomstående.

Utsikterna för den nya verksamheten Building Systems

Affärsutsikterna för YIT Building Systems baseras förutom på bygg- och fastighetsservicemarknaden i Finland och Sverige även på motsvarande marknader i Norge och Danmark, likaså på utvecklingsprognoserna som gäller industrins investeringar och varvsindustrins orderingång.

Enligt en rapport utgiven av Euroconstruct i juni var den totala byggmarknaden i Norden värd 75 miljarder euro, vilket är 7,5 procent av hela byggmarknaden i Västeuropa. I dessa värden ingår också fastighetsteknik för såväl nybyggnation som reparationsbygge. Trots skillnader i befolkningstal och förmögenhet var byggmarknaderna år 2002 grovt räknat lika stora i alla de nordiska länderna. Renoverings- och underhållsmarknadens värde var 29 miljarder euro. Värdet av bostadsbyggnationen var 12,2 miljarder, av det övriga husbyggandet 16,1 miljarder samt av mark- och vattenbyggandet 17,5 miljarder euro.

År 2002 var BNP-ökningen för samtliga nordiska länders del sammanlagt 1,7 procent. I år är ökningen mindre och blir i genomsnitt 1,3 procent. Euroconstruct räknar för åren 2004 och 2005 redan med en snabbare årlig tillväxt på 2,5 procent.
Byggandet kommer i år att stanna på samma nivå som i fjol.
Euroconstruct beräknar att byggandet åren 2004 och 2005 ökar med 1 - 1,5 procent per år. Snabbast blir ökningen i Sverige, medan den blir mera måttfull i Finland och i Danmark. I Norge väntas byggandet minska.

Efterfrågan på fastighetsteknik ökar åren 2004 och 2005 inom bostadsbyggande och renoveringar medan den minskar inom övriga sektorer. Värdet av uppdragen för fastighetsunderhåll stiger stadigt. Ökningen kommer sig av att nya användartjänster erbjuds.
Utgivningen av fastighetstjänster på entreprenad fortsätter.

Efterfrågan på de investeringstjänster som YIT Building Systems och YIT Industri erbjuder belastas av den långsamma ekonomiska tillväxten och industrins låga utnyttjandegrad, som leder till blygsamma industriinvesteringar, likaså av att varvsindustrins orderstock är så svag i hela Norden. Utsikterna för verksamheten med industriunderhåll är däremot ljusa.

Omsättningsutvecklingen för YIT Building Systems på årsnivå stabiliseras av den ökade mängden underhållsuppdrag. Utgående från siffrorna från år 2002 kan vi se att underhållsuppdragens andel av Building Systems’ omsättning andel var 39 procent.

Sverige

Enligt en prognos i augusti av Konjunkturinstitutet kommer Sveriges BNP att i år öka med 1,3 procent, med 2,5 procent nästa år och med 2,7 procent året därpå. Exporten av varor och tjänster vkar redan i år till 3,8 procent och ökningen blir 6,5 resp. 7,1 procent under de två följande åren. Privatkonsumtionen beräknas i prognosen skjuta fart under hösten 2003 så att ökningen för hela detta år blir 2 procent, för år 2004 3,3 procent och för år 2005 2,8 procent.

Den potentiella marknaden för YIT:s funktioner i Sverige baseras övervägande på investeringar i samband med den svenska husbyggnationen, på byggnadsunderhåll och på industriinvesteringar. Sveriges Byggindustrier ställde i oktober prognosen att bygginvesteringarna i Sverige kommer att minska med 2 procent både i år och nästa år. Euroconstruct har för sin del i juni spått att den svenska husbyggnationen minskar med 0,2 procent i år, men att de följande två åren bör uppvisa en ökning med 3,2 resp. 2 procent. Det tilltagande renoverandet av byggnadsbeståndet kompenserar för den nedgång på marknaden för fastighetsteknik som är en följd av den minskade nybyggnationen.
Konjunkturinstitutet bedömde i juni att de fasta investeringarna i Sverige i år minskar med 1,4 procent men att de ökar under 2004 med 3,1 och år 2005 med 7 procent.

Norge

Den norska statistikcentralen SSB bedömde i juni att Norges BNP i år ökar med 0,4 procent och de följande åren med 2,9 och 1,9 procent. Den ekonomiska tillväxten stimuleras av de nyligen genomförda räntesänkningarna. Enligt SSB minskar investeringarna i Fastlands-Norge i år med 2,9 procent och nästa år med 1,9 procent, men en 7-procentig ökning beräknas komma år 2005. På gasutvinningsfältet Snöhvit pågår den för närvarande största investeringen i offshoreindustrin.

Byggenæringens Landsforening i Norge bedömde i sin översikt i september att volymen för husbyggandets del i år minskar med 3 procent. Nästa år väntas volymen förbli konstant och en 2- procentig ökning ställs i utsikt för år 2005. Bostadsproduktionen minskar från 22 980 bostäder i fjol till 21 000 i år, nästa år går den ned till 20 000 och år 2005 återgår den till nivån 21 000 bostäder. Det övriga husbyggandet minskar från 3,25 miljoner m² i fjol till nivån 3 miljoner m² åren 2004 och 2005. Renoveringarna ökar under de närmaste två åren, för bostädernas del med 2 procent och för det övriga byggnadsbeståndets del med 3 procent. I år väntas renoveringarna kvarstå på samma nivå som i fjol.

Danmark

Danmarks ekonomi växer måttfullt tack vare draghjälp från den privata konsumtionen och god efterfrågan inom landet. Likaså antas exportökningen bli starkare under de närmaste två åren. År 2003 kommer enligt Nordea att vara det svagaste året under den nuvarande lågkonjunkturen. Nordea räknar med en BNP-ökning i år med 1,1 procent, nästa år med 2,2 procent och år 2005 med 2,5 procent. De fasta investeringarna minskar i år med 1,6 procent och vänder sedan till tillväxt, år 2004 med 2,3 och år 2005 med 3,9 procent.

Dansk Byggeri, det danska arbetsgivarförbundet för byggbranschen, bedömer att situationen i år och nästa år förblir stabil.
Byggandet minskar vartdera året med en procent.
Bostadsproduktionen ökar i år med över 2 000 till 21 400 bostäder.
Däremot minskar kontors- och industribyggandet med 7 - 8 procent.
För renoveringarnas del sker varken en ökning eller minskning.
Aktiviteten koncentreras till Köpenhamn och de övriga större städerna.

Baltikum och Ryssland

YIT Byggnads grundar sin internationaliseringsstrategi i Baltikum och Ryssland på verksamheten inom de lokala dotterbolagen. I dessa länder ökar både BNP och byggandet flera procentenheter snabbare än i Norden. Investeringarna i Baltikum är redan nu intensiva till följd av förberedelserna inför de baltiska ländernas inträde i EU, vilket sker i maj 2004. Utöver efterfrågan på infrastruktur och kontorsbyggnader har också behovet av fritt finansierade bostäder tilltagit i S:t Petersburg, Tallinn och Vilnius. YIT har fått en snabbt ökad orderstock i regionen, tack vare att internationellt finansierade projekt och bostadsproduktion påbörjats där.

Den sammanräknade bruttonationalprodukten för de tre baltiska länderna var omkring 30 miljarder euro år 2002. Det var en ökning med 6 procent. Euroconstruct bedömde i juni att tillväxten fortsätter med i medeltal 5-7 procent åren 2004 och 2005.
Byggproduktionens värde var omkring 3,5 miljarder euro.

Estlands BNP ökade år 2002 med 6,0 procent och blev totalt 6,5 miljarder euro. Enligt en bedömning av Nordea i september är ökningen i år 4,8 procent, och ökningen under de två följande åren uppskattas till 5-6 procent årligen. VTT har bedömt att byggmarknadens värde år 2002 var omkring 1,35 miljarder euro.
Estlands statistikcentral uppger att det i fjol färdigställdes omkring 1100 bostäder och att det övriga husbyggandet ökade med ca 30 procent.

Lettlands BNP tilltog i fjol med 6,1 procent och den var totalt 8,9 miljarder euro. Nordea bedömer att ökningen för i år är 6,5 procent och för de följande två åren spås en ökning om 6 procent.
Värdet av byggnationen steg med över 10 procent till ca 1 miljard euro. Euroconstruct beräknar att samma tillväxttakt består under de två följande åren. Enligt Lettlands statistikmyndighet ökade bostadsproduktionen i landet i fjol med bara 0,5 procent. Antalet färdigställda bostäder stannade därmed under tusen.

I Litauen ökade BNP i fjol med 6,7 procent och blev totalt 14,2 miljarder euro. BNP väntas fortsätta med att öka så att ökningen i år blir 6,2 procent, nästa år 6,8 och året därefter 6 procent. VTT har bedömt att byggmarknadens värde år 2002 var 1,3 miljarder euro. Den litauiska statistikcentralen uppger att antalet färdigställda bostäder år 2002 var nästan 4 200, vilket är 700 fler än året innan.

Rysslands BNP ökade enligt Nordea med 4,3 procent i fjol.
Prognosen för i år är en ökning med 5,7 procent och för de två följande åren 5 resp. 4,5 procent. Investeringarna ökar snabbare än BNP, ökningen blir omkring 6 - 8 procent årligen. Politisk stabilitet och ett högt oljepris har bidragit till den nationella ekonomins goda utveckling. Medelklassens tilltagande välstånd har ökat efterfrågan på bostäder i storstäderna. Tyngdpunkten för YIT:s byggande ligger i S:t Petersburgsregionen.

Strategin betonar kassaflöde och kostnadseffektivitet

YIT:s främsta strategi inriktas som tidigare på lönsam tillväxt.
De särskilda tyngdpunktsområdena för den närmaste tiden är gott kassaflöde och kostnadseffektivitet. Tillväxtmålsättningen efter köpet av Building Systems är 5 - 10 procent årlig ökning. YIT inriktar sig på snabbare tillväxt och jämnare produktionsflöde än på marknaden allmänt taget. Detta sker genom medvetna satsningar på förlängning av servicekedjorna så att de täcker investeringsprojektens hela livscykel, från projektering och realisering till service och underhåll samt olika tjänster under användningstiden.

Underhållsmarknaden för industri, fastigheter och infrastruktur expanderar i takt med att uppdragen i allt större omfattning ges ut på entreprenad. YIT-koncernens struktur med uppdelning i divisioner gör det möjligt för koncernen att erbjuda ett innehålls- och omfattningsmässigt varierat utbud av investerings- och underhållstjänster, riktat till kunder i industri-, energi-, fastighets- och datakomsektorn. De strategiska expansionsområdena är i Norden marknaderna för fastighetsteknik, investeringar och underhåll för industrin samt datanätstjänter, i Baltikum och Ryssland är det byggmarknaden. YIT har målmedvetet genomfört sin strategi. Till de senaste mer signifikanta stegen på denna väg hör köpet av YIT Calor AB år 2001, upptagandet av YIT Primatel i koncernen i början av juni 2002 samt köpet av de nordiska funktionerna av Building Systems i år.

Resultatutvecklingen i de olika divisionerna

Fastighetstekniska tjänster (YIT Building Systems)

Divisionen Fastighetstekniska tjänster uppstod genom en sammanslagning av det inköpta Building Systems med YIT Calor AB i Sverige och YIT:s division Fastighetsteknik i Finland. Divisionens verksamhet är uppdelad i aktiviteterna i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Verksamheten i Ryssland och de baltiska länderna är underställda aktiviteterna i Finland.

Den förvärvade verksamheten Building Systems hade under perioden från övertagandet den 29 augisti till utgången av september en omsättning på cirka 80 miljoner euro. Utgående från omsättningen under denna dryga månad är det inte möjligt att dra några slutsatser om hur omsättningen under resten av året kommer att utvecklas. Sifferuppgifterna som gäller den förvärvade verksamheten Building Systems för tiden 29 augusti - 30 september 2003 har inte konsoliderats med den övriga YIT-koncernen i sammanställningen över det tredje kvartalet, eftersom de med tanke på överföringen av verksamheten uppgjorda balansräkningar som beskriver situationen i slutat av augusti än så länge inte föreligger i reviderad form. Siffrorna kommer att ingå i bokslutet för hela år 2003. Till följd av integrationskostnaderna och saneringskostnaderna för den svenska verksamhetens del förutspås ett förlustresultat för divisionen för tiden från den 29 augusti till årets slut.

Sifferuppgifterna för YIT Calor AB och för YIT Fastighetsteknik för det tredje kvartalet finns intagna i rapporten under uppgifterna som gäller YIT Installation. Den nya divisionens orderstock i slutet av september var värd 419,9 miljoner euro. Av denna orderstock var 266,3 miljoner euro order som kom på det förvärvade Building Systems’ del.

YIT Building Systems erbjuder sina kunder olika slags fastighetstekniska installations- och underhållstjänster, tjänster för industrin samt datanätstjänster. På fastighetsteknikens område är YIT Building Systems en övergripande leverantör av alla byggnadstekniska tjänster och system, för fastigheternas hela livscykel. Bland de fastighetstjänster som erbjuds kan nämnas service och underhåll av byggnader samt kontorslokalsservice.
Tjänsterna för industrin består övervägande av el-, ventilations- och automationsinstallationer och tillhörande tjänster. För datanätens del erbjuder YIT Building Systems i alla delar av Norden liknande tjänster som YIT Primatel erbjuder i Finland.
Omkring 40 procent av Building Systems’ omsättning uppstår genom tjänster av underhållskaraktär.

Köparna av de fastighetstekniska tjänsterna är byggare, kommersiella ägare av fastigheter, offentliga samfund samt handel och industri. Både fastighetsägarna, de offentliga samfunden och industrin ger i allt större omfattning ut tjänsterna på entreprenad till fristående företag, vilket öppnar upp allt större möjligheter för YIT. Samtidigt blir det allt vanligare med långvariga samarbetsförhållanden. I den offentliga sektorn blir det också allmännare med lösningar typ Public Private Partnership.
För dessa lösningars del intensifierar YIT det interna samarbetet inom koncernen och sprider modeller för utveckling över alla de nordiska länderna och i Baltikum.

Integrationen har kommit igång planenligt

Integrationen har inletts i de olika länderna enligt planerna.
Till att börja med har det gällt att se till att de grundläggande funktionerna kan fortsätta utan störningar efter att verksamheten den 29 augusti 2003 övergick till YIT. I varje land har det tillsatts särskilda integrationsteam som skall ha hand om åtgärder i samband med integrationen inom olika ansvarsområden (t.ex.
kundrelationer, marknadsföring, leverantörer, IT, ekonomi, personaladministration, lokaliteter och kommunikation).
Integrationen skall enligt planerna till övervägande delar vara slutförd under det första halvåret 2004.

Ett av de viktigaste delområdena inom integrationen är att personalen skall få information och ges motivation. Alla anställda inom Building Systems skall delta i en endagskurs där det sker en genomgång av YIT:s gemensamma värderingar, olika frågor som har att göra med utvecklingen av verksamheten och kompetensen samt personalfrågor. T.ex. inleddes i slutet av september i Finland en turné av YIT-dagar, med 21 personalmöten på olika håll i landet.

Åtgärderna för konstaterande och tillvaratagande av synergifördelar kom igång redan i ett tidigt skede av integrationsprocessen. Redan nu har betydande besparingar kommit till stånd inom vissa stödtjänster tack vare de ökade volymerna.
Kartläggningen av synergifördelar i inköpsprocesserna har inletts och förhandlingar med olika leverantörer påbörjas.

Under sammanträden där ledarna för olika branscher på samma ort träffats har det diskuterats eventuella synergier. Enheterna försöker ta fram regionala samarbetsmöjligheter och identifiera de bästa förfaringssätten. Samtidigt går man igång med en kartläggning av möjligheterna att anordna verksamheten på en ort i gemensamma lokaliteter.

Åtgärderna för att öka lönsamheten för Building Systems i Sverige har inletts

I början av oktober inleddes även ett åtgärdsprogram som syftar till att göra den förvärvade verksamheten Building Systems lönsam även i Sverige från år 2004 och framöver. De viktigaste punkterna i åtgärdsprogrammet omfattar en sänkning av de fasta kostnaderna och en anpassning av förlustbringade verksamheter så att de motsvarar marknadsläget.

Marknaden för Building Systems har försämrats i Sverige, med försvagad efterfrågan på flera orter. Därför är det nödvändigt att Building Systems anpassar sina förlustbringade verksamheter så att de bättre motsvarar efterfrågan. Reduceringen av fasta kostnader berör i huvudsak tjänstemän, hyreskostnader och IT- och administrativa system.

Åtgärdsprogrammet kommer att beröra totalt omkring 400 medarbetare i bolaget. Kostnaderna för anpassning av verksamheten, som uppskattas till 10 miljoner euro, kommer till största delen att belasta resultatet för år 2003. Avsikten är att åtgärderna skall ge besparingar på totalt omkring 20 miljoner euro på årsbasis.
Effekterna av dessa åtgärder ger genomslag redan år 2004 men de beräknas att ge full effekt år 2005. Målet är att vända verksamheten tillbaka till lönsam tillväxt. Åtgärdsprogrammet berör inte verksamheten inom YIT:s svenska dotterbolag YIT Calor AB.

Byggtjänster

Divisionen Byggtjänster motsvarar till sin sammansättning det som tidigare var YIT:s underkoncern YIT Byggnads. Omsättningen för Byggtjänster i perioden januari-september ökade med 21 procent jämfört med samma period föregående år och blev 961,4 miljoner euro (795,6). Den internationella verksamhetens andel av omsättningen var 137,1 miljoner euro (114,4). Rörelsevinsten steg med 59 procent och blev 78,9 miljoner euro (49,5). I rörelsevinsten ingår en försäljningsintäkt på ca 30 miljoner euro från försäljningen av Makroflex. Rörelsevinsten dras ned av en förlust på 5,7 miljoner euro som bokförts efter tvistemålet om saneringen av det tidigare SOK-huvudkontoret.

Orderstockens värde var 42 procent högre än ett år tidigare, 868,7 miljoner euro (613,6). Den internationella verksamheten utgjorde 23 procent av orderstocken och var 197,0 miljoner euro (143,1).

Husbyggnads omsättning var en tredjedel större är i fjol och uppgick till 603,9 miljoner euro (451,0). Husbyggnad har hand om koncernens bostadsbyggande i Finland. I hela landet utanför Helsingforsregionen sköter Husbyggnad också det övriga byggandet.
Omkring 85 procent av omsättningen kom genom bostadsbygge.
Rörelsevinsten på 43,3 miljoner euro (36,8) var 18 procent bättre än för samma period i fjol. Orderstocken vid periodens utgång var värd en tredjedel mer än ett år tidigare: 365,4 miljoner euro (273,8).

Bostadshandeln var fortfarande livlig i Helsingforsregionen och i andra tillväxtcentra. Den starka efterfrågan särskilt på ägarbostäder ökades inte bara av flyttningsrörelsen utan också av den rekordlåga räntenivån, hushållens stigande disponibla inkomst och konsumenternas förväntningar om fortsatt god personlig ekonomi.

Produktionen inriktades i ännu större utsträckning än tidigare på ägarbostäder som finansieras fritt, utan restriktioner och samhällsstöd. Under den granskade perioden inleddes byggandet av totalt 2 509 (1-9/2002: 2 006) bostäder. Av dem var 2 227 (1 212) fritt finansierade. YIT har målet att i år höja antalet påbörjade fritt finansierade bostäder till ca 2 800, jämfört med ca 2 200 i fjol. Under perioden blev 2 309 (2 488) färdiga; av dem var 1 444 (964) fritt finansierade. Vid periodens utgång pågick byggandet av totalt 3 534 (2 746) bostäder, 2 977 (1 734) av dem med fri finansiering. Antalet osålda färdiga bostäder var 119.

YIT satsar på planering och byggande av nya bostadsområden med hög standard. Staden Nådendal och YIT inledde under perioden planering och planläggning av en ny stadsdel, Kuparinranta, som skall ligga öster om stadens nuvarande centrum. Området som är på 700 hektar skall få ca 500 bostäder. De första av dessa är enligt planerna färdiga år 2005.

Lantbruksgruppen Hista och YIT ingick i augusti ett avtal om utveckling av Hista gård i Esbo och ett ca 500 hektar stort område där. Det bostadsområde som skall byggas på ägorna kommer att läggas upp enligt ett nytt samhällstänkande.

Omsättningen för Fastighetsservice på 135,5 miljoner euro (147,0) var 8 procent mindre än under motsvarande period i fjol.
Rörelsevinsten var 4,7 miljoner euro (9,7). Resultatet belastas av en förlust på 5,7 miljoner euro till följd av ett domslut av Helsingfors tingsrätt i februari, där YIT förlorade en tvist i anslutning till saneringen av den byggnad som tidigare var huvudkontor för SOK. YIT har överklagat beslutet. Orderstocken vid periodens utgång var drygt en tredjedel större än ett år tidigare, 192,8 miljoner euro (138,7).

Fastighetsservice erbjuder sina kunder arbetsmiljölösningar och placeringsfastigheter samt tjänster för kontorslokaler, renovering och projektledning i Helsingforsregionen, Nyland och södra Tavastland. Utbudet av tjänster för fastighetsledning och fastighetsskötsel täcker hela Finland.

YIT, yrkeshögskolan Laurea och Nordisk Renting Oy undertecknade i september ett omfattande avtal som går ut på att YIT för Laureas behov bygger helt nya lokaliteter i Dickursby, i Helsingfors’ grannstad Vanda. Nordisk Renting går med i projektet som placerare och fastighetsägare, och hyr ut lokaliteterna till Laurea med ett trettioårigt kontrakt. Projektets totalvärde är 32 miljoner euro.

YIT Rapido Fastighetstjänster Ab och Kunta-asunnot Oy ingick i september ett avtal enligt vilket YIT för Kunta-asunnots räkning tar hand om ekonomiförvaltningen av ett antal fastigheter som Kunta-asunnot äger. Uppdraget inleds vid årsskiftet. Avtalet gäller över 6 000 bostäder överallt i Finland.

Infratjänsters omsättning, 85,6 miljoner euro (84,4), var något större än i fjol. Rörelsevinsten på 1,9 miljoner euro var mindre än i fjol (3,4). Orderstocken vid periodens utgång var betydligt större än ett år tidigare och var värd 113,5 miljoner euro (58,0).

Infratjänster erbjuder byggande och underhåll av infrastruktur.
Under perioden hemtogs flera stora infrastrukturella byggprojekt som lyfte Infratjänsters orderstock till ett högre värde än någonsin. Till dessa projekt hör den längsta bron längs den nya direktbanan Kervo-Lahtis i Kytömaa, Kervo och ett massivt pålningsuppdrag i Mäntsälä, likaså sprängningen och schaktningen av det som skall bli en bangård för Helsingfors’ nya hamn i Nordsjö, en containerterminal för hamnbolaget i Kotka samt för Fortum Abp ett schaktningsuppdrag i anslutning till nyinvesteringarna vid oljeraffinaderiet i Sköldvik.

Bland underhållsuppdragen kan nämnas att YIT tog hem ett totalkontrakt för skötseln av den kommunala infrastrukturen i Oulunsalo kommun. Detta skedde redan för andra gången och nu ingicks kontraktet för fyra år. Nya entreprenader för skötseluppdrag, som efter anbudstävling tillföll YIT, gällde stadsdelarna Rajakylä-Pateniemi-Herukka i Uleåborg och området Rönnbacka-Vik i Helsingfors.

Marknaden för byggande och underhåll av infrastruktur väntas bestå på nuvarande, förhållandevis höga nivå tack vare ett antal stora investeringsprojekt och till följd av att konkurrensen alltmer släpps fri när det gäller entreprenader för skötsel och reparation av infrastruktur.

Den Internationella verksamheten inom YIT Byggnads ökade omsättningen med 20 procent jämfört med i fjol; den blev 137,1 miljoner euro (114,4). Rörelsevinsten var 31,9 miljoner euro (3,2). I denna vinst ingår omkring 30 miljoner euro i form av försäljningsvinst när Makroflex avyttrades.

Orderstocken i slutet av perioden var betydligt mera värd än ett år tidigare, 197,0 miljoner euro (143,1).

Ökningen kan tillskrivas de pågående entreprenaderna, därav många nystartade, samt den fritt finansierade bostadsproduktionen i Baltikum och i Ryssland. Under perioden pågick byggandet av 850 fritt finansierade bostäder.

Internationell Verksamhet erbjuder bygg- och underhållstjänster i de baltiska länderna och i Ryssland. Enheten företar vatten- och miljötekniska projekt i norra och östra Europa samt i vissa länder i Mellan- och Fjärran Östern.

Tjänster för industrin

Den nya divisionen Tjänster för industrin bildas av YIT Industria AB, som erbjuder investeringstjänster och av YIT Service Ab som erbjuder underhållstjänster, samt av det delägda bolaget Oy Botnia Mill Service Ab, vars specialområde är underhållstjänster för pappersindustrin. I denna delårsrapports tabeller finns sifferuppgifterna för dessa bolag upptagna under rubriken YIT Installation.

Omsättningen under den granskade perioden blev 153,8 miljoner euro (181,2). Service- och underhållsverksamheten stod för 55 procent (53) av omsättningen. De internationella uppdragens andel av omsättningen uppgick till 14 procent (12). Omsättningen minskade jämfört med i fjol med 15 procent vilket närmast kan förklaras med att industrin dragit ned på sina nyinvesteringar. Industrin räknar med att efterfrågan ytterligare försämras under slutet av detta år.

Uppdragsbeståndet i slutet av september var värt 62,6 miljoner euro, varav 5,3 miljoner euro var internationella uppdrag.

Divisionen Investeringstjänster för industrin hade omsättningen 100,2 miljoner euro (126,1), varav 30 procent (37) bestod av reparationer och ersättande investeringar. Beståndet av givna uppdrag minskade under det tredje kvartalet och var vid periodens utgång nere i 25,1 miljoner euro (45,6). Förklaringen till nedgången i såväl omsättning som orderstock är att de stora investeringsprojekten inom metall- och träförädlingsindustrin minskat betydligt, att efterfrågan på kraftverksbygge är låg och att marknaden för varvsindustrins produkter minskat kraftigt.

Under perioden som är föremål för denna översikt företog enheten närmast underhålls- och renoveringsprojekt. Till de största bland de färdigställda projekten hörde förnyandet av huvudångrören i Borås Energi AB:s kraftverk, ombyggnaden av en sodapanna och leveranser av verkstadskomponenter för UPM:s fabrik i Kaukas, de yttre rörledningarna till en sodapanna i Stendal samt rörledningarna för det inre kretsloppet och de yttre pannrören som levererats till Foster Wheeler Energi i Narva. Bland leveranserna inom Finland som slutförts kan nämnas rörledningarna till ett kallvalsverk och en gjuterihall för Avesta Polarit Stainless Oy.

Utsikterna beträffande efterfrågan varierar branschvis. Inom processindustrin minskar efterfrågan och den förblir ganska dålig under förra hälften av år 2004, men en viss återhämtning ställs i utsikt mot slutet av året eftersom några större projekt då bör komma i gång. Kraftverksindustrin har både i Finland och i Skandinavien legat lågt länge, så när som på några mindre hopp i efterfråganskurvan. Det verkar som om efterfrågan fortfarande förblir dålig tills det femte kärnkraftsverket i Finland början byggas. Inom varvs- och offshoreindustrin rasar efterfrågan ned, så att en återhämtning inte är skönjbar förrän tidigast under senare hälften av nästa år.

Till de mera betydande uppdragen som YIT tagit hem under årets tredje kvartal gör högtrycksrören för Wisapower Oy:s nya kraftverk och - i anslutning till samma projekt - för Andritz Oy en order på de yttre högtrycksrören och processrören till en sodapanna.
Ombyggnad av sodapannor företas för Kappa Kraftliner AB i Piteå och för SCA Packaging Obbola AB. På uppdrag av Stora Enso levererar enheten de rörledningar som behövs för ombyggnaden av pappersmaskin 3 i Kemi. Bland viktiga kommande cisternprojekt kan nämnas ett massatorn som Iggesund Paperboard beställt för sin fabrik i Workington, England.

Omsättningen för Industriunderhålll var 76,4 miljoner euro (77,3).
Orderstocken vid periodens utgång var värd 59,2 miljoner euro (54,8). Affärsenheten erbjuder underhållstjänster till industriföretag, från enskilda uppdrag till heltäckande åtaganden för kontinuerlig drift av kompletta industriprocesser.

Liksom under de tidigare åren var sommarsäsongen en arbetsintensiv period. Bland de mera betydande uppdragen under semesterstängningsperioden kan nämnas underhållet av Metsä-Botnia AB:s fabriker i Joutseno och Kemi. Industrin har fortsatt med att ge ut allt fler uppdrag på entreprenad.

Bolaget Oy Botnia Mill Service Ab, som YIT är delägare i, har haft gynnsam verksamhetsutveckling. Dess omsättning och orderstock har ökat tack vare nya leveransantal.

Datakomtjänster

Bolaget YIT Primatel som producerar datakommunikationstjänster ger konsultation och konstruerar datakom-lösningar, bygger och underhåller datanät och förser operatörernas kunder med teleanslutningar och -tjänster. YIT Primatels omsättning i perioden januari-september var 93,0 miljoner euro (6-9/2002: 49,3 milj. euro). Av omsättningen kom knappt 60 procent av verksamhet som baserades på långfristiga kundkontrakt, medan drygt 40 procent kom genom projektartade uppdrag. Rörelsevinsten var 6,2 miljoner euro (5,6). Under årets tredje kvartal utvecklades både omsättningen och rörelsevinsten snabbare än under årets början, något som är typiskt för säsongväxlingarna i branschen.

Orderstocken vid periodens utgång var värd 65,3 miljoner euro (37,3). Operatörerna har inte givit ut sina bygg- och underhållsarbeten på entreprenad i så stor omfattning som var väntat. Däremot har operatörerna gett sin verksamhet ny geografisk spridning, vilket ger nya samarbetsmöjligheter.

I samband med integrationen av Building Systems i koncernen avskiljs verksamheten som gäller fastighetsnät från YIT Primatel och tas i stället in som en del av divisionen Fastighetstekniska tjänster. Avsikten är att YIT skall kunna erbjuda kunderna större leveranshelheter så att synergifördelarna ökar. För de mobila nätens del erbjuds kunderna totalleveranser i samarbete med Fastighetstekniska tjänster, framför allt i projekt som gäller telelokaler.

Osäkerheten i telebranschen fortgår. Investeringarna i telenät ligger fortfarande på låg nivå. En större ökning kan skönjas i en nära framtid inom efterfrågan på trådlösa lokalnät. Antalet bredbandsanslutningar ökar fortfarande.

Hänt efter periodens utgång

YIT emitterade 2003-10-01 två masskuldebrevslån, vardera på 50 miljoner euro. Lånetiden för det ena lånet som löper med variabel ränta är fyra år. Emissionspriset blev 100 och avkastningen tre månaders euribor + 0,65 procent. Det andra masskuldebrevslånet, med fast ränta, har sex års löptid och emissionspriset blev 101,03, avkastningen 4,55 procent.

YIT tillkännagav 2003-10-03 att ett åtgärdsprogram inledes för att öka lönsamheten för Building Systems -verksamheten i Sverige.

Tapiolagruppen meddelade 2003-10-08 att Ömsesidiga Försäkringsbolaget Tapiola hade minskat sitt aktieinnehav i YIT så att andelen hade sjunkit under gränsen fem procent av totalmängden aktier.

Utsikterna för år 2003

Den starka orderstocken och införandet av Building Systems i koncernen kommer att höja omsättningen betydligt under årets sista kvartal. Resultatet under årets sista månader kommer dock att belastas av integrationskostnaderna för Building Systems, likaså av kostnaderna för saneringen av verksamheten i Sverige.
Resultatet för hela året före skatt beräknas stiga jämfört med år 2002. Den förvärvade verksamhetens inverkan på resultatet per aktie beräknas vara positiv från och med år 2004.
Företagsförvärvet har sänkt YIT:s soliditet. Koncernens mål är nu att få upp soliditeten till den strategiska 40-procentsnivån senast år 2006.

Helsingfors den 29 oktober 2003

Styrelsen KONCERNBOKSLUT 2003-09-30 (ej reviderat)

RESULTATRÄKNING, 1 januari - 30 september

(milj. euro) 1-9/2003 1-9/2002 förändr., 1-12/2002 % Omsättning 1 435,7 1 258,1 14 1 763,0 - de internationella affärernas andel 291,5 274,3 6 386,9 Rörelseintäkter och -kostnader -1 328,2 -1 172,0 13 -1 643,5 Av- och nedskrivningar -12,3 -12,4 -1 -16,9 Avskrivning av koncernvärdet -9,4 -8,7 8 -12,8 Rörelsevinst 85,8 65,0 32 89,8 % av omsättningen 6,0 % 5,2 % .. 5,1 % Finansiella intäkter och kostnader, netto -10,4 -9,1 14 -12,2 Vinst före extraordinära poster 75,4 55,9 35 77,6 % av omsättningen 5,3 % 4,4 % .. 4,4 % Extraordinära intäkter 0 0 .. 0 Extraordinära kostnader 0 0 .. 0 Vinst före skatt 75,4 55,9 35 77,6 % av omsättningen 5,3 % 4,4 % .. 4,4 % Räkenskapsperiodens vinst 50,2 27,1 85 43,0 % av omsättningen 3,5 % 2,2 % .. 2,4 %

Projekten har intagits i resultaträkningen enligt färdigställandegrad eller försäljningsgrad, så att det lägre av dessa värden valts. Inkomstskatten har beaktats proportionellt till den granskade periodens längd, utgående från den kalkylerade skatten för hela räkenskapsperioden.

Vinsten under referensperioden har dragits ned av den kvarskatt på 10,9 miljoner euro som koncernskattecentralen i mars 2002 påförde koncernen. YIT överklagade beslutet och koncernskattecentralens rättelsenämnd godkände i december samma år YIT:s rättelsekrav.
Eftersom ärendets behandling fortsätter i förvaltningsdomstolen har den återbetalning av kvarskattebeloppet som skatteförvaltningen gav i januari 2003 inte beaktats vare sig i resultatet för år 2002 eller i resultatet för den granskade perioden.

YIT förvärvade med ett avtal som undertecknades den 4 juli 2003 av ABB affärsverksamheten Building Systems i Finland, Sverige, Norge, Danmark, Baltikum och Ryssland. Affären genomfördes 2003-08-29, varvid köpeskillingen 169,2 miljoner euro betalades till ABB och verksamheten övertogs av YIT. En slutlig avstämning av köpeskillingen kommer att ske före utgången av detta år, när de reviderade balansräkningarna över situationen i slutet av augusti föreligger.

Uppgifterna som gäller den förvärvade verksamheten Building Systems för perioden från 2003-08-20 - 2003-09-30 har inte konsoliderats med uppgifterna för YIT-koncernen under det tredje kvartalet. Uppgifterna som gäller Building Systems kommer att införas i koncernuppgifterna i bokslutet för hela året 2003; då kommer också rapporteringen att vara gjord enligt den nya divisionsindelningen. Uppdelningen i divisioner kommer framdeles också att gälla som segmentindelning av det slag som avses i IAS- systemet.

RESULTATRÄKNING, Perioden 7-9/2003 jämförd med det föregående kvartalet

(milj. euro) 7-9/2003 4-6/2003 förändr., % Omsättning 503,6 500,6 1 - de internationella affärernas andel 109,9 97,1 13 Rörelseintäkter och -kostnader -467,9 -442,6 6 Av- och nedskrivningar -4,0 -4,2 -5 Avskrivning av koncernvärdet -3,8 -2,8 36 Rörelsevinst 27,9 51,0 -45 % av omsättningen 5,5 % 10,2 % .. Finansiella intäkter och kostnader, netto -4,0 -2,8 43 Vinst före extraordinära poster 23,9 48,2 -50 % av omsättningen 4,7 % 9,6 % .. Extraordinära intäkter 0 0 .. Extraordinära kostnader 0 0 .. Vinst före skatt 23,9 48,2 -50 % av omsättningen 4,7 % 9,6 % .. Räkenskapsperiodens vinst 14,7 33,9 -57 % av omsättningen 2,9 % 6,8 % .. BALANSRÄKNING (milj. euro) 9/2003 9/2002 förändr., 12/2002 TILLGÅNGAR % Immateriella tillgångar 148,3 8,5 1 645 9,7 Koncernvärdet 66,2 74,7 -11 71,8 Materiella tillgångar 57,9 72,7 -20 61,9 Placeringar - Egna aktier 0 7,2 .. 7,2 - Övriga placeringar 35,3 6,6 435 7,1 Omsättningstillgångar 395,4 306,1 29 338,1 Fordringar 585,9 502,2 17 503,5 Finansiella värdepapper 9,4 3,6 161 10,7 Likvida medel, bankdepositioner 25,5 18,8 36 28,2 Summa tillgångar 1 323,9 1 000,4 32 1 038,2 SKULDER Aktiekapital 60,2 59,3 2 59,5 Övrigt eget kapital 345,1 296,6 16 313,7 Minoritetsandel 2,4 2,8 -14 2,9 Obligatoriska reserver 8,8 11,5 -23 14,2 Långfristigt främmande kapital 113,5 134,9 -16 138,2 Kortfristigt främmande kapital 793,9 495,3 60 509,7 Summa skulder 1 323,9 1 000,4 32 1 038,2

Köpeskillingen för den förvärvade verksamheten Building Systems har intagits bland immateriella och materiella tillgångar. De lån som upptagits för finansieringen av köpet finns under långfristigt och kortfristigt främmande kapital.

FINANSIERINGSANALYS (milj. euro) 1-9/2003 1-9/2002 förändr., 1-12/2002 Rörelsens kassaflöde % Vinst före extraordinära poster 75,4 55,9 35 77,6 Korrektivposter -1,5 27,6 -105 42,3 Kassaflöde före förändring i rörelsekapital 73,9 83,5 -11 119,9 Förändring i rörelsekapital -12,6 -1,6 688 7,0 Rörelsens kassaflöde före finansieringsposter och skatt 61,3 81,9 -25 126,9 Betalda räntor -12,1 -11,2 8 -13,9 Influten utdelning 0,3 0,1 200 0,1 Erhållna räntor 1,0 1,0 0 1,4 Betalda skatter -20,4 -27,0 -24 -37,9 Rörelsens kassaflöde 30,1 44,8 -33 76,6 Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -159,4 -58,0 175 -60,3 Vinst vid avyttring av materiella och Immateriella tillgångar 34,7 5,6 520 12,4 Investeringar i placeringar -28,7 -0,1 28 600 -0,3 Vinst/förlust vid avyttring av placeringar 0,3 0 .. -0,4 Investeringarnas kassaflöde -153,1 -52,5 192 -48,6 Finansieringens kassaflöde Aktieemission mot betalning 4,5 2,9 55 4,3 Avyttring av egna aktier 12,4 -0,7 .. -0,7 Förändring i lånefordningar -5,2 0,8 .. 0,8 Förändring av kortfristiga lån 126,9 25,5 398 -0,3 Upplåning i form av långfristiga lån 15,5 0,4 3 775 10,4 Amortering på långfristiga lån -8,9 -11,3 -21 -16,1 Dividendutdelning -26,3 -24,5 7 -24,5 Finansieringens kassaflöde 118,9 -6,9 .. -26,1 Förändring av likvida medel -4,1 -14,6 -72 1,9 Likvida medel i början av perioden 38,9 37,0 5 37,0 Likvida medel vid periodens utgång 34,8 22,4 55 38,9

NYCKELTAL 9/2003 9/2002 förändr., 12/2002 % Resultat/aktie, euro 1) 1,72 0,94 83 1,49 Resultat/aktie, euro, efter utspädning 1,68 1,47 Resultat/aktie, euro, exkl. restskatten 1,32 30 1,86 Eget kapital/aktie, euro 13,46 12,00 12 12,54 Aktiens medelkurs under perioden, euro 18,53 16,46 13 16,40 Aktiens kurs vid periodens utgång, euro 22,00 15,39 43 16,79 Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång, milj. euro 662,6 447,4 48 489,9 Vägt medeltal av det emissionskorrigerade antalet utestående aktier, 1 000 st 29 288 28 927 1 28 970 Vägt medeltal av det emissionskorrigerade antalet utestående aktier, 1 000 st, efter utspädning 29 839 29 257 Emissionskorrigerat antal utestående aktier vid periodens utgång, 1 000 st 30 118 29 067 4 29 179 Räntebelagda nettoskulder vid periodens utgång, milj. euro 246,9 140,0 76 104,1 Avkastning på sysselsatt kapital 2) 18,5 % 18,2 % .. 17,8 % Soliditet 33,2 % 38,0 % .. 38,2 % Skuldsättningsgrad 60,6 % 39,8 % .. 28,2 % Bruttoinvesteringar i bestående tillgångar, milj. euro 187,6 57,4 227 60,6 - % av omsättningen 13,1 % 4,6 % .. 3,4 % Orderstock vid periodens utgång, milj. euro 3) 1 416,5 853,6 66 938,8 - varav utländska order, milj. euro 291,9 220,1 33 255,0 Antal anställda i snitt 13 846 11 743 18 11 990 1) Kvarskatten försämrar särskilt detta nyckeltals användbarhet som referensvärde.
2) Beräkningen är gjord för perioden 2002-10-01 - 2003-09-30 så att värdena i balansräkningen för 2002-09-30 och 2003-09-30 använts.
3) Den icke intäktsförda andelen av hemtagna, bindande order.

ANSVARSFÖRBINDELSER 9/2003 9/2002 förändr., 12/2002 (milj. euro) % Beviljade inteckningar i lån - För egna förbindelser 29,8 32,8 -9 32,8 Ställda panter för lån - För egna förbindelser 0 7,3 .. 0 Övriga säkerheter givna för egen del - Fötetagsinteckningar 0 0 .. 0,7 - Pantsatta värdepapper 0,2 0,2 0 0,3 Leasingsansvar 19,6 17,0 15 18,3 Övriga ansvar - Återköpsansvar 4) 129,7 100,0 30 91,3 - Övriga ansvar 0,5 0,7 -29 0,6 Borgen - För intressebolag 0,9 0,6 50 0,6 - För andra 17,3 6,5 166 7,2 Inteckningar beviljade av bolag som räknas till omsättningstillgångar för koncernbolags och egen del 2,1 0 .. 0 Derivatavtal 5) - Valutaterminavtal -- Värde för objektnyttigheter 75,7 17,6 330 16,6 -- Gängse värde 74,4 18,0 313 17,2

4) Återköpsansvar för entreprenadfordringar som försålts till finansieringsbolag.
5) Derivatavtalen har övervägande ingåtts i syfte att skydda valutalån och valutaflödena i projekt.

OMSÄTTNINGEN ENLIGT AFFÄRSOMRÅDEN (miljoner euro)

YIT-koncernens struktur har ändrats efter affären 2003-08-29 när Building Systems förvärvades. Nu är koncernens verksamhet uppdelad i fyra divisioner: Fastighetstekniska tjänster, Byggtjänster, Tjänster för industrin och Datakomtjänster. Eftersom organisationsreformen fortfarande inte är helt slutförd, har sifferuppgifterna nedan uppdelats enligt den koncernstruktur som gällde före företagsköpet. I bokslutet för hela året 2003 kommer rapporteringen att ske enligt koncernens nya organisation.

1-9/2003 1-9/2002 förändr., 10/2002- 1- % 9/2003 12/2002 Husbyggnad 603,9 451,0 34 772,3 619,4 Fastighetsservice 135,5 147,0 -8 195,3 206,8 Infratjänster 85,6 84,4 1 120,0 118,8 Internationell Verksamhet 137,1 114,4 20 191,1 168,4 Övriga poster (YIT Byggnads) -0,7 -1,2 -42 -1,1 -1,6 YIT Byggnads 961,4 795,6 21 1 277,6 1 111,8 YIT Installation 395,7 434,8 -9 542,6 581,7 YIT Primatel 6) 93,0 49,3 89 139,5 95,8 Övriga poster (YIT- koncernen) -14,4 -21,6 -33 -19,1 -26,3 YIT-koncernen totalt 1 435,7 1 258,1 14 1 940,6 1 763,0

RÖRELSEVINST PER DIVISION (milj. euro)

1-9/2003 1-9/2002 förändr., 10/2002- 1- % 9/2003 12/2002 Husbyggnad 43,3 36,8 18 55,8 49,3 Fastighetsservice 4,7 9,7 -52 8,1 13,1 Infratjänster 1,9 3,2 -41 2,8 4,1 Internationell Verksamhet 31,9 3,2 897 34,9 6,2 Övriga poster (YIT Byggnads) -2,9 -3,4 -15 -1,9 -2,4 YIT Byggnads 78,9 49,5 59 99,7 70,3 YIT Installation 7,3 15,9 -54 12,5 21,1 YIT Primatel 6) 6,2 5,6 11 6,6 6,0 Övriga poster (YIT- koncernen) -6,6 -6,0 10 -8,2 -7,6 YIT-koncernen totalt 85,8 65,0 32 110,6 89,8

ORDERSTOCK PER DIVISION VID PERIODENS UTGÅNG (milj. euro)

9/2003 9/2002 förändr 12/2002 ., % Husbyggnad 365,4 273,8 33 292,6 Fastighetsservice 192,8 138,7 39 117,6 Infratjänster 113,5 58,0 96 50,5 Internationell Verksamhet 197,0 143,1 38 158,6 YIT Byggnads 868,7 613,6 42 619,3 YIT Installation 482,5 202,7 138 225,5 YIT Primatel 6) 65,3 37,3 75 94,0 YIT-koncernen totalt 1 416,5 853,6 66 938,8

6) Intagits i YIT-koncernen 2002-06-01.

KONCERNENS UTVECKLING KVARTALSVIS I/2002 - III/2003 (milj. euro)

OMSÄTTNING I/ II/ III/ IV/ I/ II/ III/ 2002 2002 2002 2002 2003 2003 2003 Husbyggnad 154,4 164,4 132,2 168,4 187,2 208,0 208,7 Fastighetsservice 41,5 65,4 40,1 59,8 37,5 51,0 47,0 Infratjänster 17,6 31,1 35,7 34,4 21,7 30,7 33,2 Internationell Verksamhet 36,3 39,4 38,7 54,0 34,4 54,3 48,4 Övriga poster (YIT Byggnads) -0,4 -0,4 -0,3 -0,4 -0,2 -0,2 -0,3 YIT Byggnads 249,4 299,9 246,4 316,2 280,6 343,8 337,0 YIT Installation 144,9 150,7 139,2 146,9 129,2 131,1 135,4 YIT Primatel 6) 12,5 36,8 46,5 25,5 30,9 36,6 Övriga poster (YIT- koncernen) -7,9 -9,0 -4,8 -4,7 -3,8 -5,2 -5,4 YIT-koncernen totalt 386,4 454,1 417,6 504,9 431,5 500,6 503,6 RÖRELSEVINST I/ II/ III/ IV/ I/ II/ III/ 2002 2002 2002 2002 2003 2003 2003 Husbyggnad 12,1 12,5 12,2 12,5 13,7 14,9 14,7 Fastighetsservice 1,5 5,9 2,3 3,4 -2,1 2,7 4,1 Infratjänster 0,1 1,4 1,7 0,9 0,0 0,9 1,0 Internationell Verksamhet 1,0 1,7 0,5 3,0 -0,5 30,5 1,9 Övriga poster (YIT Byggnads) -2,1 -1,7 0,4 1,0 -1,6 -1,2 -0,1 YIT Byggnads 12,6 19,8 17,1 20,8 9,5 47,8 21,6 YIT Installation 4,2 5,0 6,7 5,2 1,8 3,7 1,8 YIT Primatel 6) 2,0 3,6 0,4 -1,7 2,4 5,5 Övriga poster (YIT- koncernen) -2,0 -2,4 -1,6 -1,6 -2,7 -2,9 -1,0 YIT-koncernen totalt 14,8 24,4 25,8 24,8 6,9 51,0 27,9 ORDERSTOCK I/ II/ III/ IV/ I/ II/ III/ 2002 2002 2002 2002 2003 2003 2003 Husbyggnad 256,2 283,5 273,8 292,6 329,1 389,2 365,4 Fastighetsservice 141,0 129,0 138,7 117,6 138,4 172,2 192,8 Infratjänster 71,2 67,8 58,0 50,5 56,8 51,3 113,5 Internationell Verksamhet 78,7 124,3 143,1 158,6 175,0 172,2 197,0 YIT Byggnads 547,1 604,6 613,6 619,3 699,3 784,9 868,7 YIT Installation 216,4 221,7 202,7 225,5 214,5 216,9 482,5 YIT Primatel 6) 53,6 37,3 94,0 94,5 90,0 65,3 YIT-koncernen totalt 763,5 879,9 853,6 938,8 1008,3 1091,8 1416,5

6) Intagits i YIT-koncernen 2002-06-01.







Prenumerera