YIT:s DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2005: RESULTATET FÖRE SKATT HAR FÖRBÄTTRATS MED EN TREDJEDEL
BÖRSMEDDELANDE 2005-08-05 kl. 8.00
YIT:s DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2005: RESULTATET FÖRE SKATT HAR FÖRBÄTTRATS MED EN TREDJEDEL
Resultatet före skatt ökade med en tredjedel
Samtliga segment förbättrade sin rörelsevinst och lönsamhet.
Rörelsevinsten steg med 27 procent jämfört med föregående år till 95,5 milj. euro (1-6/2004: 75,4 Me). Rörelsevinstprocenten blev 6,8 procent (5,4 %). Resultatet före skatt förbättrades med 34 procent och var 90,0 milj. euro (67,2 Me). Avkastningen på sysselsatt kapital för de tolv månaderna fram till den granskade periodens utgång var 21,8 procent.
Resultatet per aktie ökade med 51 procent
Resultatet per aktie var 1,09 euro (0,72 e). Ökningen jämfört med föregående år var 51 procent. Det egna kapitalet per aktie var 7,53 euro (6,32 e). Soliditeten var 31,8 procent (27,6 %).
Skuldsättningsgraden var 66,6 procent (101,7 %). Nettoskulderna uppgick till 313,6 milj. euro (397,4 Me).
Omsättningen oförändrad
YIT-koncernens omsättning i januari-juni stannade på föregående års nivå och var 1 409,0 milj. euro (1 399,1 Me). Av den totala omsättningen uppstod 58 procent i Finland, 33 procent i de övriga nordiska länderna, 5 procent i de baltiska länderna och 3 procent i Ryssland. Service- och underhållsuppdragens andel av omsättningen var 38 procent (36 %) eller 532,5 milj. euro (498,3 Me).
Ökad orderstock
Koncernens icke intäktsförda orderstock vid periodens utgång var värd 16 procent mer än ett år tidigare; värdet var nu 1 999,2 milj.
euro (1 722,2 Me). Orderstockens bidragsbestånd är gott. En del av koncernens service- och underhållsverksamhet är till sin natur sådan att den inte kan räknas in i orderstocken.
Ny segmentindelning införd den 1 juni 2005
YIT:s segmentstruktur konsoliderades den 1 juni så att Tjänster för industrin och Datakomtjänster gick samman och bildade segmentet Industri- och nätverkstjänster. Därmed är YIT koncernen nu uppdelad i tre segment, Fastighetstekniska tjänster, Byggtjänster samt Industri- och nätverkstjänster. Till det nya segmentet överförs vid ingången av år 2006 de affärsfunktioner för industri-el, automation och VVS som nu ingår i YIT Kiinteistötekniikka Oy.
De referensvärden för år 2004 som i denna delårsrapport presenteras för segmentet Industri- och nätverkstjänster har sammanställts genom sammanslagning av de ekonomiska talen för Tjänster för industrin och Datakomtjänster.
Goda utsikter för samtliga segment
- Efterfrågan på fritt finansierade bostäder har varit fortsatt stark på alla marknadsområden där YIT verkar, och den goda marknadssituationen beräknas fortsätta. Byggtjänster väntas nå byggstart för omkring 2 900 fritt finansierade bostäder i Finland under hela år 2005. Därtill beräknas byggstarterna i Ryssland och Baltikum omfatta över 3 000 bostäder, konstaterar koncernchef Reino Hanhinen.
- Rörelsevinstprocenten för Fastighetstekniska tjänster steg i januari-juni till 3,4 procent. Under årets andra kvartal var den 4,1 procent. Marknadssituationen för segmentet Industri- och nätverkstjänster, som fungerat från början av juni, är på det hela taget gott. De synergifördelar som segmentet når kommer att skapa ännu bättre förutsättningar för tillväxt av underhållsverksamheten och för utförandet av övergripande, heltäckande uppdrag, fortsätter Hanhinen.
Marknadssituationen
Högkonjunkturen i Norden fortsätter. De ekonomiska forskningsinstituten bedömer att den nationella ekonomin i de nordiska länderna åren 2005-2007 ökar stadigt med en årlig tillväxttakt på 2-3 procent, vilket är omkring en procentenhet bättre än för EU:s del. Den gynnsamma inkomstutvecklingen och det förbättrade sysselsättningsläget stärker privatkonsumtionen. I eurozonen ser räntorna ut att hållas på förhållandevis låg nivå under den tid som prognoserna gäller, vilket främjer investeringar och efterfrågan på bostäder. Byggmarknaden i Norden utgör omkring 7,5 procent av byggmarknaden i Västeuropa. I år beräknas den nordiska byggmarknaden öka med 3,5 procent. Åren 2006 och 2007 bromsas tillväxten upp till 1,9 respektive 1,8 procent.
Bostadshandeln fortsätter i Finland lika livligt som i fjol. Den tilltagande exporten och industriproduktionen ökar den nordiska industrins behov av investeringar och underhåll. Ryssland och Norge har stor nytta av det höga oljepriset. Tillväxten i Ryssland, Estland, Lettland och Litauen är omkring dubbelt så snabb som i Norden.
Utsikter för år 2005
Vår bedömning är att resultatet före skatt år 2005 kommer att förbättras avsevärt jämfört med år 2004.
Utgivning den 5 augusti, följande delårsrapport
Fredagen den 5 augusti kl. 10.00 (finsk tid) håller YIT en presskonferens och samma dag kl. 13.00 ett informationsmöte för investeringsanalytiker och portföljförvaltare. Båda mötena hålls på YIT:s huvudkontor, adress Panuvägen 11, 00620 Helsingfors.
Delårsrapporten för januari-september publiceras den 4 november 2005. Delårsrapporterna trycks inte utan de utges i form av börsmeddelanden och visas på bolagets webbplats, www.yit.fi.
Utskrifter av delårsrapporterna kan beställas på adressen YIT Corporation Abp, Koncernkommunikation, PB 36, 00621 Helsingfors, per telefon +358 20 433 2467 eller per fax +358 20 433 3746.
YIT CORPORATION ABP
Reino Hanhinen Koncernchef
Närmare upplysningar ges av Koncernchef Reino Hanhinen, tfn +358 20 433 2454, reino.hanhinen@yit.fi Vice VD Esko Mäkelä, tfn +358 20 433 2258, esko.makela@yit.fi Informationschef Veikko Myllyperkiö, tfn +358 20 433 2297, veikko.myllyperkio@yit.fi Chef för investerarrelationer Petra Thorén, tfn +358 20 433 2635, petra.thoren@yit.fi
BILAGOR Delårsrapport för januari - juni 2005 Resultat- och balansräkning för koncernen, kalkyler av förändringarna i nettovinst och i eget kapital, inverkan av övergången till IAS 32 och IAS 39, kassaflödeskalkyl, nyckeltal, villkorliga skulder och ansvar, omsättningen, rörelsevinsten och orderstocken för de olika segmenten samt koncernens utveckling kvartalsvis.
Distribution: Helsingfors Fondbörs, centrala media, www.yit.fi
DELÅRSRAPPORT FÖR YIT CORPORATION ABP 1 JANUARI - 30 JUNI 2005
NY SEGMENTINDELNING INFÖRD DEN 1 JUNI 2005
YIT:s segmentindelning konsoliderades den 1 juni så att Tjänster för industrin och Datakomtjänster gick samman för att bilda segmentet Industri- och nätverkstjänster. Därmed är YIT koncernen nu uppdelad i tre segment, Fastighetstekniska tjänster, Byggtjänster samt Industri- och nätverkstjänster. Till det nya segmentet överförs vid ingången av år 2006 de affärsfunktioner för industri-el, automation och VVS som nu ingår i YIT Kiinteistötekniikka Oy.
De referensvärden för år 2004 som i denna delårsrapport presenteras för segmentet Industri- och nätverkstjänster har sammanställts genom sammanslagning av de ekonomiska talen för Tjänster för industrin och Datakomtjänster.
BOKSLUTSPRAXIS ENLIGT IFRS
Den 1 januari 2005 övergick YIT till internationell bokslutspraxis enligt IFRS (International Financial Reporting Standards).
Delårsrapporterna år 2005 följer bokförings- och värderingsprinciperna enligt IFRS-standard och jämförelsetalen som presenteras i rapporterna är också omräknade så att de är förenliga med IFRS.
OMSÄTTNINGEN SOM TIDIGARE
YIT-koncernens omsättning för januari - juni förblev på föregående års nivå och var 1 409,0 milj. euro (1-6/2004: 1 399,1 Me). Av omsättningen uppstod 46 procent inom Fastighetstekniska tjänster, 41 procent inom Byggtjänster och 13 procent inom segmentet Industri- och nätverkstjänster.
Omsättningen per segment (miljoner euro)
1-6/2005 1-6/2004 Förändring, % Fastighetstekniska 667,5 651,8 2 tjänster Byggtjänster 585,8 603,8 -3 Industri- och 186,3 165,0 13 nätverkstjänster Övriga poster -30,6 -21,5 42 YIT-koncernen totalt 1 409,0 1 399,1 1
YIT:s servicekedja täcker projektens hela livscykel. Syftet med livscykelstrategin är att ge en förbättrad serviceförmåga, expanderande affärsverksamhet och jämnare intäktsflöde. En allt större del av koncernens omsättning uppstår inom service och underhåll av industri, fastigheter, datakommunikationsnät och konventionell infrastruktur. Under den granskade perioden utgjorde denna verksamhets andel av hela verksamheten 532,5 milj. euro (498,3 Me), vilket var 38 procent (36 %) av hela omsättningen.
Av omsättningen uppstod 58 procent i Finland, 33 procent i de övriga nordiska länderna, 5 procent i Baltikum och 3 procent i Ryssland.
YIT har valt en strategi som handlar om att stärka byggtjänsterna i de baltiska länderna och i Ryssland, fastighetstekniska tjänster i Norden och Baltikum samt att därtill stärka industri- och nätverkstjänsterna på hela koncernens marknadsområde.
RESULTATET FÖRE SKATT FÖRBÄTTRADES MED EN TREDJEDEL
Alla segment förbättrade både rörelsevinst och lönsamhet.
Rörelsevinsten steg jämfört med föregående år med 27 procent till 95,5 milj. euro (75,4 Me). Rörelsevinstprocenten var 6,8 procent (5,4 %).
Rörelsevinsten per segment (miljoner euro)
1-6/2005 1-6/2004 Förändring, % Fastighetstekniska 22,5 11,9 89 tjänster Byggtjänster 63,3 58,1 9 Industri- och 15,6 8,0 95 nätverkstjänster Övriga poster -5,9 -2,6 *) YIT-koncernen totalt 95,5 75,4 27
*) Förändring över 100 %
Resultatet förs skatt steg med 34 procent och var 90,0 milj. euro (67,2 Me). Resultatet efter skatt var 66,8 milj. euro (44,8 Me).
Avkastningen på sysselsatt kapital för de tolv månaderna fram till den granskade periodens utgång var 21,8 procent. Avkastningen på det år 2004 investerade kapitalet var 19,2 procent.
Resultatet per aktie var 1,09 euro (0,72 e). Ökningen jämfört med föregående år var 51 procent. Det egna kapitalet per aktie var 7,53 euro (6,32 e). Soliditeten var 31,8 procent (27,6 %).
Skuldsättningsgraden var 66,6 procent (101,7 %).
ORDERSTOCKEN ÖKADE
Koncernens marknadsställning är stark. Koncernens icke intäktsförda orderstock vid periodens utgång var 16 procent större än ett år tidigare och ökade till 1 999,2 milj. euro (1 722,2 Me). I slutet av mars var orderstockens värde 1 909,4 milj. euro. Orderstockens bidragsbeståndet är gott. En del av koncernens service- och underhållsverksamhet är till sin natur sådan att den inte kan räknas in i orderstocken.
Orderstocken per segment (milj. euro)
6/2005 6/2004 Förändring, % Fastighetstekniska 602,6 566,5 6 tjänster Byggtjänster 1 263,3 963,0 31 Industri- och 187,3 192,7 -3 nätverkstjänster Övriga poster -54,0 - - YIT-koncernen totalt 1 999,2 1 722,2 16
KONCERNENS FINANSIELLA POSITION FORTSÄTTNINGSVIS GOD
Koncernens finansiella position hölls god under den granskade perioden. De räntebärande krediterna vid periodens utgång var 349,0 milj. euro (435,4 Me) och de likvida medlen var 35,4 milj. euro (38,0 Me). Nettoskulderna var 313,6 milj. euro (397,4 Me).
Skuldsättningsgraden vid periodens utgång var 66,6 % (101,7 %).
De finansiella intäkterna under den granskade perioden var 1,0 milj. euro (0,9 Me), valutakursvinsterna var 2,1 milj. euro (0,5 Me) och de finansiella kostnaderna 8,6 milj. euro (9,6 Me).
Nettofinansieringskostnaderna var 5,5 milj. euro (8,2 Me) eller 0,4 procent (0,6 %) av omsättningen.
Av koncernens hela låneportfölj utgjorde lånen med fast ränta andelen 57 procent (36 %). 45 procent (43 %) av lånen hade tagits direkt på kapital- och penningmarknaden.
Summan av alla de leverantörsfordringar för byggperioderna som sålts till finansieringsbolag var vid periodens utgång 156,8 milj.
euro (212,3 Me). Av dem ingår 74,6 milj. euro (109,9 Me) i balansräkningen under räntebelagda skulder medan resten är poster som inte upptagits i balansräkningen, enligt reglerna i IAS 39.
Räntorna som betalats i samband med försäljningen av fordringar till finansieringsbolag, 2,6 milj. euro (2,9 Me), ingår i de finansiella kostnaderna.
Bolagslåneandelarna för bostäder som var färdiga men osålda, 32,0 milj. euro (7,9 Me), har också intagits bland de räntebärande skulderna, men deras räntor ingår i bolagsvederlagen och har intagits som projektkostnader. I de räntebärande skulderna ingick leasingansvar till beloppet 6,6 milj. euro (36,6 Me).
Koncernens balansomslutning vid periodens utgång var 1 612,2 milj.
euro (1 506,1 Me).
INVESTERINGAR OCH FÖRETAGSKÖP
Bruttoinvesteringarna i fasta tillgångar i balansräkningen var i januari-juni 14,1 milj. euro (19,0 Me) eller 1,0 procent (1,4 %) av omsättningen. Investeringarna i byggmateriel var 7,3 milj. euro (3,1 Me) och i datateknik 1,5 milj. euro (2,9 Me). De övriga investeringarna i produktionsmedel var 1,1 milj. euro (1,4 Me). De övriga investeringarna var 4,2 milj. euro (11,6 Me).
ÄNDRINGAR I KONCERNSTRUKTUREN OCH I KONCERNENS LEDNING
YIT Byggnads Ab ingick i april ett avtal om etableringen av ett samföretag i staden Moskva, ZAO YIT Citystroi. Detta företag inriktas på grynderentreprenader i Moskva. YIT:s andel i det nya företaget är 65 procent. Olika ryska privatpersoner innehar 35 procent av bolaget.
YIT Corporation Abp:s styrelse beslutade på sitt styrelsemöte den 11 april 2005 att till koncernchef för YIT Corporation Abp utse verkställande direktören för YIT Primatel Ab, diplomingenjör Hannu Leinonen, samt till vice verkställande direktör och ersättare för koncernchefen tekn.lic. Sakari Toikkanen, som är vice VD för YIT Building Systems. De nya cheferna tillträder sina poster den 1 januari 2006 när den nuvarande koncernchefen Reino Hanhinen går i pension. Från inledningen av år 2006 blir Hanhinen ordförande för YIT:s styrelse och den nuvarande ordföranden Ilkka Brotherus blir då vice ordförande. Esko Mäkelä fortsätter som vice VD till slutet av år 2006, med investerarrelationer som särskilt ansvarsområde.
YIT:s segmentindelning konsoliderades den 1 juni 2005 när Tjänster för industrin och Datakomtjänster slogs samman till ett enda segment, Industri- och nätverkstjänster. Till segmentets chef utsågs diplomingenjör Pekka Frantti som tidigare varit chef inom YIT Kiinteistötekniikka Oy. Segmentet Industri- och nätverkstjänster kommer från början av år 2006 uppta funktionerna för industri-el, automation och VVS av YIT Kiinteistötekniikka Oy.
21 000 ANSTÄLLDA
Under den granskade perioden hade koncernen i medeltal 21 153 (21 700) anställda. Antalet vid periodens utgång var 21 297 (21 952).
Av YIT:s anställda arbetar 55 procent i Finland, 35 procent i de övriga nordiska länderna och 10 procent i Baltikum och Ryssland.
De anställda enligt segment den 30 juni 2005
Antal % av totalantalet anställda i koncernen Fastighetstekniska tjänster 11 774 55 % Byggtjänster 4 923 23 % Industri- och 4 284 20 % nätverkstjänster Koncerntjänster 316 2 % YIT-koncernen totalt 21 297 100 %
De anställda landsvis den 30 juni 2005
Antal % av totalantalet anställda i koncernen Finland 11 625 55 % Sverige 4 114 19 % Norge 2 433 11 % Danmark 1 028 5 % De baltiska länderna 1 380 7 % Ryssland 717 3 % Summa för YIT-koncernen 21 297 100 %
AKTIEKAPITAL OCH AKTIER
Aktiekapitalet för YIT Corporation Abp var vid den granskade periodens inledning 61 292 854 euro och antalet emitterade aktier var 61 292 854. Till följd av de aktieteckningar som företogs med stöd av C- och D-optionerna av år 2002 höjdes aktiekapitalet två gånger, med 380 706 euro den 6 maj och med 325 538 euro den 27 juni 2005. Vid periodens utgång var därmed aktiekapitalet 61 999 098 euro och antalet aktier 61 999 098 stycken.
Under den granskade perioden omsattes 274 570 st. C-optioner till medelpriset 31,62 euro/st. och 266 316 st. D-optioner till medelpriset 36,60 euro/st.
Bemyndiganden att höja aktiekapitalet
Under perioden företogs ingen aktieemission, inte heller emitterade bolaget några konvertibla skuldebrevslån eller optionslån. Vid periodens utgång hade styrelsen inga gällande fullmakter att företa aktieemission, inte heller att emittera konvertibla skuldebrevslån eller optionslån.
Under perioden innehade bolaget inga egna aktier. Dotterbolagen ägde inte aktier i moderbolaget.
YIT Corporation Abp:s ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2005 beslutade att minst 200 och högst 2 000 000 aktier i det egna bolaget skulle förvärvas och gav styrelsen fullmakt att bestämma om överlåtelsen av dessa aktier.
Marknadsvärdet har ökat med 67 procent på ett år
Medelkursen för aktien i januari-juni var 23,60 euro (15,68 e). Den högsta kursen under perioden var 28,69 euro (17,53 e) och den lägsta 17,90 euro (13,51 e). Vid periodens utgång var kursen 27,60 euro (16,74 e).
Värdet av aktieomsättningen under perioden var 689,3 milj. euro (356,6 Me) och antalet omsatta aktier var 29 209 949 (22 740 475) st. Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång var 1 711,2 milj. euro (1 023,8 Me).
YIT upptogs i Dow Jones STOXX 600 index den 17 maj 2005 som en följd av att YIT uppfyllde indexets urvalskriterier. Bolaget finns sedan den 20 juni 2005 med i detta index och dess marknadsindex.
En tredjedel av aktierna i utländsk ägo
Mängden registrerade aktieägare var i början av perioden 7 456 (4 928) och vid dess slut 8 304 (6 613). Mängden privata investerare ökade med drygt 800 under januari - juni.
Enligt innehavarregistren var 25,5 procent (19,9 %) av aktierna i utländsk ägo i början av perioden och vid periodens utgång 31,6 procent (24,3 %). De övriga utländska aktieägarna innehade 2,2 procent (1,5 %) av aktierna vid periodens utgång, vilket betyder att det totala internationella ägandet utgjorde 33,8 procent (25,8 %) av hela aktiestocken.
UPPFÖLJNING AV MARKNADSLÄGET, PROGNOSER
Knappt 90 procent av YIT:s omsättning skapas i segmenten Byggtjänster och Fastighetstekniska tjänster. Fluktuationerna i efterfrågan på tjänsterna i dessa segment beror i huvudsak på konjunkturväxlingar inom bygginvesteringarna samt på marknaderna för fastighetsrenoveringar och -underhåll. Marknadsläget för Industri- och nätverkstjänster är däremot beroende av industrins och datanätsoperatörernas investeringscykler och i vilken takt utlokaliseringen av service- och underhållsuppdrag samt installationsuppdrag avancerar. Efterfrågan på sikt bygger på att fastighets- och kapitalbeståndet föråldras och på att nya tekniska system blir mer komplicerade, vilket leder till en ökning av de arbetsdominerade service-, renoverings- och moderniseringsuppdragen. YIT går in för att följa upp och arbeta proaktivt med omställningarna i marknadsstrukturen och konjunkturväxlingarna, för att i tid kunna svara på kommande förändringar.
DET GODA MARKNADSLÄGET I NORRA EUROPA KVARSTÅR
Högkonjunkturen i de nordiska länderna fortsätter. De ekonomiska forskningsinstituten bedömer att den nationella ekonomin i de nordiska länderna åren 2005-2007 ökar stadigt med en årlig tillväxttakt på 2-3 procent, vilket är omkring en procentenhet bättre än för EU:s del. Den gynnsamma inkomstutvecklingen och det förbättrade sysselsättningsläget stärker privatkonsumtionen. I eurozonen ser räntorna ut att kvarstå på förhållandevis låg nivå under den tid som prognoserna gäller, vilket är till nytta både för investeringarna och för efterfrågan på bostäder. Byggmarknaden i Norden utgör omkring 7,5 procent av byggmarknaden i Västeuropa. I år beräknas byggmarknaden i Norden öka med 3,5 procent. Åren 2006 och 2007 bromsas tillväxten upp till 1,9 resp. 1,8 procent.
Bostadshandeln fortsätter i Finland lika livligt som i fjol. Den stigande exporten och industriproduktionen ökar den nordiska industrins behov av investeringar och underhåll. Ryssland och Norge har stor nytta av det höga oljepriset. Tillväxten i Ryssland, Estland, Lettland och Litauen är omkring dubbelt så snabb som i Norden.
Finland
I maj 2005 bedömde Näringslivets forskningsinstitut ETLA att Finlands BNP i år kommer att öka med 2,2 och nästa år med 3,7 procent. Medeltillväxten för femårsperioden 2005 - 2009 bedöms bli 2,9 procent. Tillväxtprognosen för i år har sänkts på grund av att den ekonomiska tillväxten i eurozonen varit sämre än beräknat, vilket har lett till försämrad exportefterfrågan, och till följd av den långa arbetskonflikten i pappersbranschen. Den förbättrade sysselsättningen, den goda inkomstutvecklingen och den låga räntenivån stimulerar privatkonsumtionen och efterfrågan på bostäder. Enligt ETLA kommer bygginvesteringarna i Finland i år att öka med 3,8 och nästa år med 4,8 procent. Indikatorn som visar industrins tillförsikt steg i juli till en nivå som relativt sett är högst i Västeuropa. Metall- och elektronikindustriföretagens omsättning var i januari-april 10 procent större än under samma period året innan; för exportens del var siffran 13 procent.
Orderbeståndet hade gått upp med 8 procent, så den positiva utvecklingen består under de närmaste månaderna. Enligt en investeringsförfrågan som gjorts av Näringslivets Centralförbund kommer industrins investeringar i fasta tillgångar att öka med 10 procent i år. Det framgår också att el, gas- och vattenförsörjningssektorerna kommer att öka sina investeringar med 25 procent. Bygginvesteringarna ökar i år med 2,6 procent och året därpå med 3,9 procent. Marknaden för underhåll av industri, fastigheter och infrastruktur kommer att växa till följd av utlokalisering av uppdrag till utomstående specialister.
Telekomoperatörerna väntas fortsätta med att utlokalisera sina verksamheter på fältet till fristående företag.
En konjunkturgrupp tillsatt av finansministeriet med uppgift att dryfta byggandet bedömde i sin konjunkturprognos i slutet av juni 2005 att husbyggandet i år kommer att öka med 3-4 procent, och att tillväxten fortsätter år 2006, om än i något långsammare takt.
Byggandet och renoveringarna av bostäder är fortsättningsvis livlig. Antalet bostäder som börjar byggas i år är 31 000 - 32 000 och nästa år 30 000 - 31 000. Även byggandet av industri- och affärsbyggnader ökar och för kontorsbyggnadernas del är nu den djupaste svackan förbi. Under detta årtionde ökar renoveringarna med 2 - 3,5 procent per år. Näringslivets forskningsinstitut ETLA räknar med en 3,5-procentig ökning av både husbyggandet och av mark- och vattenbyggandet under år 2005. Hela byggproduktionen ökar med i medeltal 2,4 procent per år under perioden 2005 - 2009, vilket är snabbare än under den föregående femårsperioden. Ökningen inom nybyggnad och renovering håller uppe efterfrågan på marknaderna för byggnads- och fastighetsteknik (värme, vatten, ventilation, el och automationsentreprenader och underhåll).
Sverige
Konjunkturinstitutet (KI) beräknade i slutet av juni att Sveriges BNP, med korrigering för antalet arbetsdagar, hade ökat med 3,6 procent främst tack vare exporten. Under de senaste månaderna har dock industrins tillväxttakt avmattats till följd av sämre exportefterfrågan. Även den inhemska konsumtionen har endast ökat måttligt. Tack vare industrins höga kapacitetsutnyttjandegrad och goda resultat, samt till följd av privathushållens positiva inkomstutveckling i kombination med den låga räntenivån, ökar industrins och servicesektorns investeringar, samtidigt som bostadsbyggandet ökar. KI har sänkt sin prognos för BNP-tillväxten för i år till 2,1 procent, men konstaterade ändå att högkonjunkturen fortsätter och att tillväxten åren 2006 och 2007 blir 3,1 och 3,0 procent. Nu är de pådrivande krafterna för tillväxten den inhemska konsumtionen samt investeringarna.
Investeringstillväxten står på bred bas och täcker industrin, servicesektorn och boendet. Den nationella ekonomins investeringar i fasta tillgångar ökar i år med 7,8 procent och med 6,0 och 4,8 procent åren 2006 och 2007. Industrins fasta investeringar ökar för sin del i år med 16,1 procent och med 8,7 resp. 3,9 procent åren 2006 och 2007. Även servicesektorns investeringar växer snabbt, med drygt 5 procent både i år och under de två följande åren. Ökningen av bygginvesteringar var ifjol 16,1 procent. Konjunkturbarometern som utgavs i juli visar att byggföretagens orderingång har ökat och att företagen räknar med ytterligare förbättrad orderstock.
Boverket meddelar att 60 procent av kommunerna i landet uppger sig ha brist på bostäder. Investeringarna i bostäder kommer enligt KI att stiga med 10,4 procent i år och under de två följande åren med 7,1 resp. 7,3 procent per år. År 2004 inleddes byggandet av 27 400 nya bostäder. Euroconstruct ställde i juni en prognos som anger att antalet påbörjade bostadsbyggen i år blir 30 500 bostäder, samt under de två närmaste åren 32 500 och 33 000 bostäder. Ökningen för det övriga husbyggandets del åren 2005-2007 väntas öka med 4,0, 9,4 och 10,0 procent. Under samma tid antas renoveringarna öka med 2,5, 4,7 och 3,0 procent.
Norge
Norges BNP ökade, enligt Statistisk sentralbyrås konjunkturöversikt i juni, med 3,5 procent år 2004, tack vare privathushållens stora konsumtion och de stigande investeringarna. Fastlands-Norges BNP ökar år 2005 med 3,8 procent och med 2,3 procent år 2006. Den låga räntenivån, den goda löneutvecklingen och skattelättnaderna kommer att höja den inhemska konsumtionen med drygt 4 procent per år, både i år och nästa år. Investeringsökningen tilltar och blir 12,5 procent, i och med att även oljesektorns investeringar i år stiger med 25 procent. Om oljepriset stannar på sin relativt höga nivå, förblir också investeringstakten god. I konjunkturbarometern för industrin i juli förväntade sig industriledarna snara ökningar av ökning av produktionen och investeringarna. Bostadspriserna steg under år 2004 med 10,5 procent. Antalet påbörjade bostäder var 30 000, en ökning med 30 procent jämfört med året innan och bostadsbyggandet är fortsättningsvis livligt. Statistisk sentralbyrå uppger att 12 300 bostäder började byggas i Norge i perioden januari-maj 2005. Det var en 20-procentig ökning jämfört med motsvarande period i fjol. Även byggandet av andra slags byggnader ökade under de fem första månaderna i år, byggstarterna var 7,4 procent fler än ett år tidigare. Euroconstruct gick i juni ut med prognosen att nybyggnationen av hus i år stiger med 6,1 procent men att den går ned med 2,9 procent år 2006. Under åren 2005 - 2007 ökar renoveringarna enligt prognosen med 3,3, 1,3 och 2,7 procent.
Danmark
Den snabba BNP-ökningen under första hälften av år 2004 i Danmark avstannade under årets tredje kvartal och återhämtade sig mot årets slut, varför ökningen för hela året uppgick till 2,4 procent.
Konsumtionen och investeringarna fortsatte att öka snabbt. Exporten steg med 4 procent, men en 7,4-procentig ökning av importen ledde till en sänkning av den inhemska produktionen. I en prognos i maj räknade Nordea med en årlig BNP-ökning på 2,6, 2,2 och 1,8 procent för åren 2005-2007. Exportökningen kommer i år att bromsas upp till 3,6 procent bl.a. på grund av den svaga återhämtningen i det viktiga exportlandet Tyskland och till följd av den starka euron, men under de två följande åren väntas exporten på nytt öka. Även privatkonsumtionen antas öka starkt i år tack vare den positiva inkomstutvecklingen och den stimulerande finanspolitiken. Under de två följande åren antas privathushållens ekonomi öka bara måttfullt. Investeringsökningen tilltar och blir i år 5,2 procent.
Investeringarna i bostadsbyggande ökade under de två föregående åren med en takt på över 10 procent. Ökningen beräknas fortsätta i er och nästa år till följd av de låga räntorna och olika nya slags bostadslån, i år med 6,7 och nästa år med 4 procent per år.
Byggföretagen i Danmark hade under detta års första kvartal en realomsättning som var 4 procent större än ett år tidigare. Dansk Byggeri beräknar att reparationerna med anledning av den svåra stormen i början av januari leder till ökad bygg- och renoveringsvolym för året, vilket höjer siffrorna för i år. I juni spådde Euroconstruct att byggandet av nya bostäder åren 2005-2007 ökar jämnt i 5 procents takt årligen, och det övriga byggandet med omkring 3 procent varje år. Renoveringsuppdragen som inte har att göra med stormskadorna leder bara till en liten ökning av renoveringsverksamheten. Enligt den konjunkturbarometer som utgavs i juli är konjunkturförväntningarna fortfarande positiva bland byggföretagarna.
Baltikum
I de baltiska länderna ökar BNP och investeringarna klart snabbare än i Norden. Tillväxten under de närmaste åren beräknas kvarstå på en 5-7 procents nivå. Den höga utbildningsnivån i regionen samt ländernas EU-medlemskap stärker den ekonomiska tillväxten.
Investeringsökningen var i fjol 13,0 procent i Litauen, 13,8 procent i Lettland och 6,9 procent i Estland. Investeringsökningen i länderna kommer enligt Nordeas ekonomiska översikt i maj att plana ut till en nivå på ca. 10 procent i Litauen och Lettland år 2005-2007, medan den i Estland blir 7-9 procent. Även ökningen av bygginvesteringarna uppvisar tvåsiffriga procenttal under de närmaste åren. Inflationstakten är i Estland och Litauen 2-3 procent, och i Lettland är den på nedgång från en nivå på kring 5 procent i år till 3 procent år 2007. Realräntorna har varit negativa i de tre länderna, men i takt med den uppbromsade inflationen närmar sig realräntorna snabbt noll. Ränteskillnaden i förhållande till euron minskar i och med att länderna försöker gå med i EMU. Estland och Litauen beräknas införa euro år 2007, för Lettlands del blir det sannolikt ett år senare. De fördelaktiga krediterna, den ekonomiska tillväxten och befolkningens ökande välstånd har ökat efterfrågan på nya bostäder och på renovering av gamla sådana. I fjol färdigställdes 12 500 nybyggda bostäder i de baltiska länderna. Antalet väntas stiga till 16 000-18 000 bostäder åren 2005-2007. VTT beräknar att antalet färdigställa bostäder i år blir 3 500 i Estland, 4 500 i Lettland och 8 000 i Litauen.
Ryssland
Det höga världsmarknadspriset på olja stärker den ekonomiska utvecklingen i Ryssland. Landets regering bedömde i juli att BNP och industriproduktionen i år ökar med 5,8 procent. Nordea beräknade i maj en BNP-ökning på 5,7 procent i år och 4,9 procent nästa år. Att ökningen bromsats upp från 7,1 procent i fjol har att göra med att investeringarnas och industriproduktionens tillväxttakt bromsats upp. Inflationen stiger i år till nära 12 procent, men takten väntas minska så att den under de följande två åren stannar kring 10 procent per år. Investeringarna ökade så sent som i fjol med 10,8 procent, men ökningen har nu bromsats upp, trots det höga oljepriset och den goda kapacitetsutnyttjandegraden.
I år går investeringsökningen ned till takten 7 procent, och året därpå till 6 procent. En ökning till 8 procents investeringstakt är att vänta för år 2007. Tack vare god inkomstökning har privatkonsumtionen blivit den pådrivande kraften för tillväxten.
Privathushållens konsumtion väntas i år öka till 9 procent.
Medelklassens ökande välstånd har ökat efterfrågan på fritt finansierade bostäder i de största städerna, som Moskva och S:t Petersburg.
RESULTATUTVECKLINGEN PER SEGMENT
FASTIGHETSTEKNISKA TJÄNSTER
Omsättningen för segmentet Fastighetstekniska tjänster i januari- juni var 667,5 milj. euro (651,8 Me). Service- och underhållsfunktionernas andel av segmentets omsättning var 59 procent. Av omsättningen producerades 39 procent i Sverige, 30 procent i Finland, Baltikum och Ryssland, 22 procent i Norge och 9 procent i Danmark.
Segmentets rörelsevinst steg betydligt och var 22,5 milj. euro (11,9 Me). Rörelsevinstprocenten för januari-juni var 3,4 procent (1,8 %). Under årets andra kvartal var den 4,1 procent.
Orderstocken vid periodens utgång var värd 602,6 milj. euro (566,5 Me). Av orderstocken hade 28 procent kommit från Sverige, 41 procent från Finland, Baltikum och Ryssland, 14 procent från Norge och 17 procent från Danmark. Vid periodens utgång hade segmentet 11 774 anställda (12 310). Av dem arbetade 4 101 i Sverige, 3 744 i Finland, 2 433 i Norge, 1 028 i Danmark och 468 i Baltikum och Ryssland.
Byggmarknaden i Sverige får ny kraft
YIT Sverige AB hade omsättningen 259,5 milj. euro (238,5 Me). Av omsättningen uppstod 51 procent av service- och underhållsuppdrag.
Orderstockens värde var 168,2 milj. euro (193,6 Me).
Byggmarknaden återhämtade sig en aning under årets andra kvartal, efter en längre stillsam period. En central del av marknaden består av renoverings- och underhållsprojekt, men även antalet byggstarter i bostadsprojekt har börjat öka. Den positiva trenden väntas stå sig under de närmaste åren i de olika byggsektorerna. Industrins produktion sjönk under årets början efter en flera månader lång ökning. I perioden april-juni vände utvecklingen igen till positiva förtecken.
Under perioden tog YIT hem ett krävande uppdrag för läkemedelsindustrin. Uppdraget gällde byggande av så kallade rena rum för att användas av centret för cell- och vävnadsteknologi REGEA i Tammerfors, Finland. Med IP-Only Telecommunications AB ingicks ett avtal som gäller service och underhåll av Nordic Ring, det 4500 kilometer långa svenska nätverket av optiska fibrer.
Bland installationsuppdragen för industrin kan nämnas ett avtal med Götaverken Miljö AB om installation av el- och övervakningssystemen till ett nytt rökgasreningsverk i anslutning till Sysavs avfallskraftverk i Malmö. Tetra Pak Inventing gav YIT uppdraget att installera en ny ammoniakanläggning för att förbättra luftkonditioneringen och kylningen av produktionsprocesserna i företagets fabrik. Till Billerud AB levererar YIT ångrör och sköter också om monteringen av en ny ångturbin.
I samarbete med YIT Industria Ab, ett företag i segmentet Industri- och nätverkstjänster, ansvarar YIT Sverige AB för rörledningsleveranserna och -installationerna till Siemens Industrial Turbomachinerys kraftverk Ryaverket i Göteborg.
Under sommaren företogs underhålls- och investeringsuppdrag på kärnkraftverken Ringhals, Forsmark och Oskarshamn.
I Finland expanderar marknaden för fastighetsunderhåll
YIT:s omsättning för fastighetstekniken i Finland, Baltikum och Ryssland var 202,3 milj. euro (214,9 Me). Av omsättningen var service- och underhållsuppdragens andel 63 procent. Orderstockens värde var 249,8 milj. euro (205,9 Me).
Marknaden för fastighetsservice och -underhåll ökade ytterligare till följd av en ökad användning av allt mångsidigare tekniska system samt en fortsatt utlokalisering av underhållsuppdrag. Det beräknas att uppdragen för sanering och modernisering av kontorslokaler ökar. Efterfrågan på byggande av affärsbyggnader planade ut men hölls fortfarande på en god nivå. Igångsättningen av flera industriella storinvesteringar och varvsindustrins ökade orderingång piggade upp marknaden. På grund av det besvärliga läget på arbetsmarknaden uppsköt skogsindustrin sina sanerings- och reparationsinvesteringar.
I Ryssland och i Baltikum fortsatte det intensiva byggandet. YIT:s verksamhet expanderade jämfört med föregående år och tillväxten väntas fortsätta även under årets andra hälft.
Bland mera betydande byggnadstekniska projekt kan nämnas ICT-huset som byggs intill Åbo inremedicinska sjukhus och Turku Science Park.
I Nurmo fortsätter utvidgningen av Atrias svinslakteri och charkvarufabrik. I Lahtis inleddes ett saneringsuppdrag för VVS och el i affärscentrumet Anttila. I samarbete med YIT Byggtjänster inleddes i Vanda bygget av DHL Business Park och i Tavastehus fortgick byggandet av företagsparken Innopark. Likaså fortgick projektet med kontorshuset Intelligate i Åbo.
Inom Dieselprojektet för Neste Oil Abp pågick elinstallationsarbetena. För Industrins Kraft företogs el- och automationsuppdrag i anslutning till det årliga underhållet av kärnkraftverket i Olkiluoto. För skogsindustrin inleddes i Tyskland ett projekt för ombyggnad av luftkonditioneringen i fabrikssalen hos Lang Papier, medan ett motsvarande projekt för Adolf Jass Schwarza slutfördes. Inom varvsindustrin företog segmentet elektrifieringen i samband med Kvaerner Masa-Yards förlängning av kryssningsfartyget Enchantment of the Seas, som ingår i Royal Caribbean Internationals flotta. Andra elektrifieringsarbeten företogs på Aker Finnyards varv i Åbo, för ett kryssningsfartyg i Freedomklassen.
Samarbetsavtalet med Kesko för fastighetsservice och -underhåll av omkring 400 objekt på olika platser i Finland förlängdes med tre år. YIT Kiinteistötekniikka Oy har också hand om fastighetsservicen i de olika YIT Centra som finns på många platser i Finland.
I Kaunas, Litauen, inledde segmentet tillsammans med YIT Byggtjänster de byggnadstekniska arbetena för affärscentret Mega och motsvarande arbeten i affärscentret Akropolis i Klaipeda. I Tjerepovets i Ryssland, inleddes den tekniska installationen för en ishockeyarena.
I Norge ökar renoverings- och saneringsuppdragen
YIT Building Systems AS hade en omsättning på 147,3 milj. euro (148,2 Me). Av omsättningen var service- och underhållsuppdragens andel 78 procent. Orderstocken var 80,7 milj. euro (80,2 Me).
Efterfrågan på nya affärsbyggnader steg under årets sex första månader, jämfört med samma period i fjol. Dock finns det betydliga geografiska skillnader och i vissa regioner har antalet byggstarter minskat. Saneringsprojekten ökade stadigt. Antalet bostäder som började byggas ökade också.
Till de mest betydande beställningarna under perioden hörde ett avtal om värme- och luftkonditioneringssystem för 22 milj. euro till det nya universitetssjukhuset AHUS nära Oslo. YIT tog också hem tre större uppdrag för installation av ClimaCeil el- och luftkonditioneringssystem i olika skolor. Även det norska trafikverket valde ClimaCeil som en del av de byggnadstekniska lösningarna till en ny inspektionsstation.
Projektet för BI Handelshöyskolens campus i Nydalen har slutförts och de nya lokaliteterna överläts till beställaren i juni 2005. De eltekniska leveranserna som YIT producerar som underleverantör till Balfour Beatty i Jernbaneverkets tunnelprojekt utanför Oslo fortsatte.
Efter ett företagsköp blir bolaget Nortelco System-Teknikk en del av YIT-koncernen från början av september. Köpet stärker YIT:s ledande ställning på den norska marknaden för audiovisuella system och videkonferenstjänster.
En överenskommelse har nåtts med Carnegie Mellon University enligt vilken YIT med ensamrätt får utnyttja universitetets patent för trådlös datakommunikation (WLAN) som en del av de byggnadstekniska lösningarna. Teknologin är färdigt utarbetad och klar att användas.
I Danmark stärks byggindustrin
YIT A/S hade en omsättning på 59,9 milj. euro (51,2 Me). Av denna omsättning stod service och underhåll för 32 procent. Orderstocken vid periodens utgång var värd 104,4 milj. euro (86,8 Me).
Framtidsutsikterna för den danska ekonomin förblev goda under hela perioden. För industrins del är verksamheten dock ganska stillsam till följd av dels utlokaliseringar och förflyttning av produktion till länderna i östra Europa, dels nedgången i exporten till länderna i eurozonen. Byggindustrin började stärkas efter flera svaga år. Snabbast ökar bostadsbyggandet, men även för affärsbyggnadernas del och inom byggandet av offentliga kontorsbyggnader väntas en ökning. Redan nu lider vissa sektorer inom byggindustrin av brist på arbetskraft, vilket leder till stigande byggkostnader. Efterfrågan på underhållstjänster, både till företag och privata, är på uppgång.
Under perioden slöts ett s.k. design & build-avtal med solkrämstillverkaren Riemann & Co A/S om byggandet av en ny fabrik.
YIT ansvarar för och utvecklar projektet och sköter om koordineringen av samarbetet mellan olika leverantörer. För datakommunikationens del fortsatte monteringen av GSM nätverkspelare på uppdrag av teleoperatören Sonofon.
Med bageriet Skallebæk ingicks ett avtal gällande fastighetsskötsel. Avtalet öppnar nya geografiska områden och tillträde till livsmedelsindustrin för YIT:s fastighetstjänster.
YIT ingick ett samarbetsavtal med Bosal-Sekura Industries som täcker hela den tekniska servicen och underhållet för produktionsanläggningarna. Med DK-Beton, Danmarks största betongtillverkare, ingicks ett avtal om underhåll av el- och automationsutrustningen vid företagets alla fabriker. I båda dessa avtal ingår möjligheten att tack vare det av YIT utvecklade systemet eProMan följa med pågående och planerade underhållsarbeten.
Personalutvecklingsarbetet inriktades på förbättring av ledarskap, resultatstyrning och affärsledning. Utvecklingen av affärsverksamheten har lett till effektivare teknologi och utvecklingen av projekt som täcker hela värdekedjan av typen design & build.
BYGGTJÄNSTER
Omsättningen för segmentet Byggtjänster sjönk med 3 procent i januari-juni jämfört med ett år tidigare och var 585,8 milj. euro (603,8 Me). Underhållsverksamhetens andel av omsättningen var 3 procent eller 19,1 milj. euro. 82 procent av omsättningen uppkom i Finland och resterande, 18 procent eller 105,1 milj. euro övervägande i Ryssland, Estland, Lettland och Litauen.
Rörelsevinsten ökade med 9 procent och blev 63,3 milj. euro (58,1 Me). Rörelsevinstprocenten var 10,8 procent (9,6 %). Orderstocken var över 31 procent mer värd än ett år tidigare och var nu 1 263,3 milj. euro (963,0 Me). Bidragsprocenten är god i orderstocken.
Segmentet hade vid periodens utgång 4 923 anställda (5 030).
Fortsatt god efterfrågan på bostäder
Efterfrågan på fritt finansierade bostäder förblev god i Finland, Moskvaregionen, S:t Petersburg och Baltikum under hela det andra kvartalet.
I Finland sålde YIT under årets första sex månader 1 635 (1-6/2004: 1 382) fritt finansierade ägarbostäder. I januari-juni inleddes byggandet av 1 951 (1 556) bostäder, av vilka 1 885 (1 453) var fritt finansierade. I slutet av perioden var totalt 3 059 (3 251) bostäder under byggnad, och av dem var 2 924 (3 115) fritt finansierade. Fram till den sista juni färdigställde YIT 1 787 (1 551) fritt finansierade bostäder, och vid periodens utgång var 265 (134) färdiga bostäder osålda.
Under perioden inleddes byggandet av det sista av de bostadshus som byggs på Tilkkaområdet i Helsingfors, Helsingin Ventus. Byggnaden är ett seniorhus vars invånare skall ha tillgång till olika tjänster till stöd för boendet.
Stärkt ställning på bostadsmarknaden i Moskva
Bostadsbyggandet i Ryssland och de baltiska länderna fortsatte att öka i enlighet med koncernens strategi. Under årets andra kvartal var YIT med om att grunda ett nytt bolag för bostadsbygge enligt grynderprincipen i staden Moskva, ZAO YIT Citystroi, med lokala privatpersoner som minoritetsdelägare. Det nya företaget skall stärka YIT Byggtjänsters ställning på bostadsmarknaden i Moskva.
Under perioden sålde YIT i Ryssland och Baltikum totalt 978 (538) bostäder. Under periodens gång inleddes byggandet av 610 (2 821) nya bostäder i Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. Vid periodens utgång hade YIT där 4 380 (3 562) fritt finansierade bostäder under byggnad och under perioden blev 410 (110) bostäder färdiga. Antalet osålda men färdiga bostäder i slutet av juni var 15 (3).
År 2005 inleder YIT byggandet av ca 2900 fritt finansierade bostäder
Byggtjänster beräknas år 2005 påbörja byggandet av ca 2 900 bostäder med fri finansiering i Finland. År 2004 var antalet 2 717, av vilka 2 515 var fritt finansierade. I Ryssland och i Baltikum väntas det bli byggstart för över 3 000 bostäder ( 3 873 år 2004).
Bostadspriserna har i april-juni stigit måttfullt i Finland, Ryssland och Baltikum. Försäljningspriserna för de YIT-byggda bostäderna i Ryssland och Baltikum under de senaste 12 månaderna har i medeltal hållit sig kring en tredjedel av de priser som gäller fritt finansierade bostäder i Finland.
De goda marknadsutsikterna för bostadsbyggandet enligt grynderprincipen beräknas fortsätta, på alla de marknader var YIT fungerar. I Finland stöds efterfrågan på bostäder av flyttningsrörelsen mellan kommunerna, konsumenternas optimistiska ekonomiska utsikter och den låga räntenivån. I Ryssland och i de baltiska länderna understöder den starka ekonomiska utvecklingen efterfrågan på nybyggda bostäder och skapar goda förutsättningar för grynderverksamhet.
Bestånd av byggtomter
Det tomtbestånd som finns med i YIT:s balansräkning var i slutet av juni 2 857 000 vånings-m² och det kapital som var bundet i beståndet var 323 milj. euro.
Under årets andra kvartal ingick YIT ett betydande samarbetsavtal som gäller planläggning och successivt förvärv av ett 70 hektar stort område som ägs av M-real Ab i Lielahti i Tammerfors. Målet är att vid stranden av sjön Näsijärvi bygga upp ett urbant bostadsområde i samarbete med staden Tammerfors. Byggandet av området kommer igång så snart planläggningsprocessen är slutförd.
Projektet ger utmärkta möjligheter till grynderbyggande i Tammerfors för flera år framöver.
YIT:s bestånd av byggtomter den 30 juni 2005
Byggrätter och Kapital bundet planläggningspote i ntial, tusental tomtbeståndet, vånings-m² miljoner euro Finland Bostadstomter 1 498 156 Kontorstomter 807 116 Tillsammans 2 305 272 Ryssland och Baltikum Bostadstomter 552 51 Totalt 2 857 323
Kontorsbyggande och renoveringar
På marknaden för nybyggande och renovering av kontorshus var konkurrensläget fortfarande hårt. Efterfrågan på nya kontorslokaler var svag i Finland, på grund av att det finns gott om lediga lokaler på marknaden. Efterfrågan på lokaler för handel och logistik var fortfarande skälig. Det väntas att industrin kommer att gå in för byggprojekt i samband med att investeringarna ökar.
Under perioden sålde YIT de YIT Centra som skall byggas i Friherrs i Vanda, i Kuopio och Vasa till Nordisk Renting. YIT är fastighetsutvecklare och byggare, och blir också hyresgäst i byggnaderna när de har färdigställts.
Ett entreprenadavtal ingicks med livsmedelsföretaget HK-Ruokatalo om byggande av ett kyllager intill bolagets fabriker i Forssa. Ett avtal ingicks med Hyvinge stad om byggandet av skolan Tapainlinna.
Under perioden inleddes byggandet av DHL Business Park i Vinikby alldeles intill Helsingfors-Vanda flygplats. Bland renoveringsuppdragen var det viktigaste saneringen av kyrkan i Nordsjö med Helsingfors kyrkliga samfällighet som beställare.
I Kaunas i Litauen ingick YIT ett betydande avtal om byggande av Mega, ett affärs- och fritidscentrum på uppdrag av AB Baltic Shopping Centers. Projektets värde är omkring 50 miljoner euro. I S:t Petersburg tog YIT hem en entreprenad om byggandet av affärscentret Leto på uppdrag av OOO Aljans.
Vattenförsörjning och miljöbyggande
Inom vattenförsörjnings- och miljöbyggandet ökade orderstocken ytterligare under perioden. I Finland nådde YIT avtal med Neste Oil Abp om utbyggnad av vattenreningsverket vid raffinaderiet i Sköldvik. Med Turunseudun Puhdistamo, reningsverket i Åboregionen, ingicks avtal om leverans av apparaturen till ett avloppsreningsverk på Kakolabacken i Åbo.
I Lettland tog YIT hem en entreprenad för byggandet av avloppsreningsverket Sloka på uppdrag av Jurmala Udens.
Mark- och vattenbyggande
Orderstocken som gäller mark- och vattenbyggande, även kallat infrabyggande, förblev god. Efterfrågan var skälig, trots att det blivit nödvändigt att skjuta flera projekt på framtiden till följd av att finansieringsbesluten i anslutning till regeringens trafikledsprogram låter vänta på sig.
Av de uppdrag som YIT tagit hem med anbudsförfarande inleddes byggande av stationerna Haarajoki och Mäntsälä längs den nya direktbanan Kervo-Lahtis, med Banförvaltningscentralen som beställare. Likaså inleddes på uppdrag av Vägförvaltningen helrenoveringen av riksväg 4 i centrala Ii kommun.
Under kvartalet ingicks ett avtal värt 15 miljoner euro med Gasum om byggande av en parallell naturgasledning från västra sidan av Kymmene älv till Niinikoski i Orimattila. Med företaget Helsinki Ice Sport Center ingick YIT ett avtal om byggande av ishallen Longinoja i stadsdelen Malm i Helsingfors.
INDUSTRI- OCH NÄTVERKSTJÄNSTER
Segmentet Industri- och nätverkstjänster uppstod den 1 juni 2005 genom sammanslagning av segmenten Tjänster för industrin och Datakomtjänster. De referensvärden för år 2004 som i delårsrapporten ges för segmentet har sammanställt genom sammanräkning av de ekonomiska talen för Tjänster för industrin och Datakomtjänster.
Avsikten med konsolideringen av segmentstrukturen är att effektivera ledningen och förvaltningen av såväl koncernen som segmentet. Med sammanslagningen främjs utvecklingen av de underhållsbetonade processerna och utlokaliseringskoncepten. De teknologiska och ekonomiska synergifördelarna möjliggör mångsidigare totalleveranser och -tjänster. I början av år 2006 kommer segmentet Industri- och nätverkstjänster att utökas med funktionerna för industri-el, automation och VVS, som än så länge ingår i YIT Kiinteistötekniikka Oy.
Omsättningen för Industri- och nätverkstjänster var i januari-juni 186,3 milj. euro (165,0 Me). Andelen verksamhet som baseras på underhåll och långfristiga kundkontrakt var 77 procent av omsättningen. Verksamheten utanför Finland stod för 8 procent av omsättningen.
Rörelsevinsten var 15,6 milj. euro (8,0 Me). Rörelsevinstprocenten var 8,4 procent (4,8 %). Orderstocken vid periodens utgång var värd 187,3 milj. euro (192,7 Me). För nätverkstjänsternas del beräknas orderstocken utgående från prognoser som kunderna ställer om verksamhetens volym. Segmentet hade vid periodens utgång 4 284 anställda (4 311).
Stigande investeringsnivå ökade efterfrågan på verkstadsprodukter och installationer
Industrins investeringar är på uppgång och YIT:s personalresurser var vid periodens utgång i fullt bruk såväl inom verkstadstillverkningen som för installationsuppdragens del. En avsevärd del av orderstocken genereras av Neste Oil Abp:s Dieselprojekt. Uppdragen under perioden bestod av leverans av stålkonstruktioner, installation av apparatur samt påbörjande av högtrycksrörens montering. YIT har därtill flera uppdrag som gäller automation och instrumentering för raffinaderiprojektet.
En stor del av verkstadstillverkningen under årets första hälft gällde exportleveranser. Till de mera betydande leveranserna av rörledningar hörde panntuber för Andritz i Portugal, Foster Wheeler i Tyskland och Filippinerna samt Kvaerner Power i Indonesien och Kina. En ny order för cisternproduktionen gällde cisterner, både sådana som byggs på platsen och verkstadstillverkade, för UPM Caledonian Papers utbyggnad i Skottland. Leveranserna av processcisterner till Eesti Cells fabrik för termomekanisk massa i Kunda, Estland, slutfördes till övervägande delar under periodens gång.
Till de viktigaste monteringsprojekten hörde en beställning av Alstom Power Sweden Ab, i form av rörledningar till en högtrycksturbin och förnyande av stödfästena i Industrins Krafts kärnkraftverk, och en beställning av Demag Delaval Industrial Turbomachinery som gällde rörledningarna till ett gaskombikraftverk i Riga.
Av de större investeringsprojekten för skogsindustrin slutfördes rörledningsprojektet för Stora Ensos pappersmaskin i Summa, rör- och installationsarbeten för UPM:s avsvärtningsanläggning i Kaipola samt en rörbrygga till M-reals Kasköfabrik. Projektet Helmi på M- reals fabrik i Kaskö fortsätter med diverse tilläggsarbeten i samband med rörleveranserna för indunstningsverket till september.
Metso har köpt rörledningar för hydraulik och centralsmörjning till två pappersmaskiner för International Papers fabrik i Svetogorsk och för en i UPM:s Tervasaarifabrik i Fredrikshamn. YIT har även monterat processrören hos UPM i Tervasaari i anslutning till projektet Tarmo.
Varvsindustrin i Finland har tagit ny fart i och med att varven fått in nya order. YIT levererade i år rörledningar, maskinramar och moduler till Aker Finnyards för ett kryssningsfartyg i Freedomklassen, fartyget Tallink III och RoRofartyg.
Underhållskontrakten består allt oftare av totalleveranser
Inom industriunderhållet återgick YIT i april-juni till normal efterfrågan efter den tystare period som är utmärkande för årets första månader. Verksamheten var i viss mån livligare än under motsvarande period i fjol, bortsett från skogsindustrin. Strejken och lockouten inom skogsindustrin var till olägenhet för YIT:s verksamhet mot periodens slut, bl.a. måste flera underhållsarbeten skjutas fram till hösten. Tvisten om kollektivavtalen begränsade underhållsuppdragen även på andra industriområden med nära kopplingar till skogsindustrin.
Under perioden företogs underhållsarbeten bl.a. i Industrins Krafts kärnkraftverk i Olkiluoto under det årliga driftsstoppet.
Utläggningen av underhållsfunktionerna ledde till fortsatt god efterfrågan. Ett samarbetsavtal med Nokian Capacitors Oy om övergripande underhåll började gälla i maj, och ett avtal om management av fabriksunderhållet för Oy Metsä-Botnia Ab:s fabrik i Kaskö i april.
YIT går målmedvetet in för att expandera drifts- och underhållsverksamheten. Potentiella tillväxtområden för industriunderhållets del är särskilt den mekaniska träförädlings-, massa- och pappersindustrin, den kemiska industrin samt basmetallindustrin. Kunderna köper i allt större utsträckning övergripande underhållstjänster. Företagen vill genom utlokalisering av underhållet få bättre funktionalitet och lönsamhet, vilket leder till att serviceproducenternas expertis och kännedom om kundernas processer betonas. YIT satsar framför allt på strategiskt samarbete och på förstärkning av kundrelationerna, på övergripande problemlösningar och på förbättrad service.
Fortsatt stark ökning av bredbandsanslutningarna och öppnare marknad för installationer
I telebranschen ledde den ytterst skarpa konkurrensen mellan operatörerna till ökade möjligheter för utomstående installationstjänster, men till priset av ett intensivt kostnadstryck. Under perioden utlokaliserade Jakobstadsnejdens Telefon och Lovisa Telefon sina installationsfunktioner till YIT.
Även byggandet av IT-miljöer och underhållstjänsterna bekräftades med outsourcingavtal.
Bredbandsförbindelserna hade fortsatt god åtgång under den granskade perioden och efterfrågan på tilläggstjänster i anslutning till installationsarbetet steg ytterligare. Det i den nationella bredbandsstrategin uppställda målet, en miljon bredbandsförbindelser före utgången av år 2005, nåddes redan i juni.
Arbetet för effektivare verksamhet och utveckling av produktionsstyrningen fortgick enligt planerna under perioden. Även målet att utöka antalet sommarpraktikanter nåddes med god marginal.
Marknaden för bredbandsanslutningar väntas skjuta fart på nytt mot slutet av året, efter en något lugnare efterfrågan under sommarmånaderna. Behovet av datatekniskt lokalstöd beräknas öka.
Investeringarna i datakommunikationsnät, inklusive behovet av installationstjänster, ligger fortfarande lågt till följd av den svåra priskonkurrensen mellan operatörerna.
HÄNT EFTER PERIODENS UTGÅNG
Helsingfors Fondbörs införde den 1 juli 2005 en ny indexklassificering enligt Global Industry Classification Standard, som ett led i förenhetligandet av värdepappersmarknaderna i Norden och Baltikum. I det nya systemet för branschindex är YIT nu placerat i branschen Construction & Engineering. Branschgruppen är Capital Goods och sektorn är Industrials.
UTSIKTERNA FÖR HELA ÅRET 2005
Vår bedömning är att resultatet före skatt för år 2005 kommer att förbättras betydligt jämfört med föregående år.
Helsingfors den 4 augusti 2005
Styrelsen
KONCERNBOKSLUT 30 JUNI 2005 (oreviderat)
Ny segmentindelning
YIT:s segmentindelning konsoliderades den 1 juni så att Tjänster för industrin och Datakomtjänster gick samman för att bilda segmentet Industri- och nätverkstjänster. Därmed är YIT koncernen uppdelad i tre segment, nämligen Fastighetstekniska tjänster, Byggtjänster samt Industri- och nätverkstjänster.
De referensvärden för år 2004 som i denna delårsrapport presenteras för segmentet Industri- och nätverkstjänster har sammanställts genom sammanslagning av de ekonomiska talen för Tjänster för industrin och Datakomtjänster.
Bokföringen enligt IAS/IFRS
Den 1 januari 2005 övergick YIT till internationell bokslutspraxis enligt IFRS (International Financial Reporting Standards). Innan YIT tog i bruk IFRS följde koncernens finansiella rapportering finsk bokslutspraxis (Finnish Accounting Standards, FAS).
Delårsrapporter för 2005 följer bokförings- och värderingsprinciperna enligt IFRS-standard. Jämförelsetalen som presenteras i delårsrapporter är också omräknade så att de är förenliga med IFRS.
En omräkning till IFRS-standard av YIT Corporation Abp:s referensvärden för år 2004 samt en beskrivning av de viktigaste förändringarna som ändringen medför har publicerats i form av börsmeddelande 2005-04-06. Till följd av att IFRS-standarden genomgått vissa justeringar avviker de referenstal som presenteras i denna delårsrapport i viss mån från de tal som presenterades i börsmeddelandet den 6 april.
Det kan bli nödvändigt med en justering av den ekonomiska IFRS- information som har presenterats innan den inkluderas som jämförelseinformation i koncernens första IFRS-bokslut, som uppgörs för den räkenskapsperiod som upphör den 31 december 2005. Detta beror på de ändringar i IFRS-normerna som för tillfället företas.
RESULTATRÄKNING (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr., IFRS 1-6/2005 1-6/2004 % 1-12/2004 Omsättning 1 409,0 1 399,1 1 2 780,1 - andelen verksamhet utanför Finland 594,7 574,0 4 1 183,2 Rörelseintäkter och -kostnader -1 302,4 -1 344,5 -1 -2 600,7 Av- och nedskrivningar -11,1 -12,2 -9 -22,3 Rörelsevinst 95,5 75,4 27 157,1 i procent av omsättningen 6,8 5,4 - 5,7 Finansiella intäkter 1,0 0,9 11 2,1 Kursdifferenser 2,1 0,5 *) -1,1 Finansiella kostnader -8,6 -9,6 -10 -18,1 Vinst före skatt 90,0 67,2 34 140,0 i procent av omsättningen 6,4 4,8 - 5,0 Inkomstskatt -23,2 -22,4 4 -39,5 Resultat för perioden 1) 66,8 44,8 49 100,5
i procent av omsättningen 4,7 3,2 - 3,6 Fördelning Till moderbolagets ägare 67,0 44,2 52 99,1 Minoritetens andel -0,2 0,6 *) 1,4 Resultatet per aktie, som har kalkylerats på vinsten och tillhör moderbolagets ägare Resultat per aktie, euro 1,09 0,72 51 1,62 Resultat per aktie efter utspädning, euro 1,06 0,72 47 1,60
*) Förändringen över 100 %
1) Inkomstskatten har beaktats proportionellt till den granskade periodens längd, utgående från den kalkylerade skatten för hela räkenskapsperioden.
Efter övergången till bokföringspraxis enligt IAS sker den partiella intäktsföringen enligt principen färdigställandegrad multiplicerad med försäljningsgrad.
RESULTATRÄKNING (det andra kvartalet jämförs med det föregående, miljoner euro)
IFRS IFRS förändr., % 4-6/2005 1-3/2005 Omsättning 745,1 663,9 12 - andelen verksamhet utanför Finland 322,2 272,5 18 Rörelseintäkter och -kostnader -684,0 -618,4 11 Av- och nedskrivningar -5,7 -5,4 6 Rörelsevinst 55,4 40,1 38 i procent av omsättningen 7,4 6,0 23 Finansiella intäkter 0,7 0,3 *) Kursdifferenser 0,6 1,5 -60 Finansiella kostnader -4,1 -4,5 -9 Vinst före skatt 52,6 37,4 41 i procent av omsättningen 7,1 5,6 27 Inkomstskatt -14,0 -9,2 52 Resultat för perioden 38,6 28,2 37 i procent av omsättningen 5,2 4,2 24 Fördelning Till moderbolagets ägare 38,8 28,2 38 Minoritetens andel -0,3 0,1 *) Resultatet per aktie, som har kalkylerats på vinsten och tillhör moderbolagets ägare Resultat per aktie, euro 0,63 0,46 37 Resultat per aktie efter utspädning, euro 0,61 0,45 36
*) Förändringen över 100 %
BALANSRÄKNING (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr., IFRS 2005-06- 2004-06- % 2004-12- 30 30 31 TILLGÅNGAR Långfristiga tillgångar Materiella 78,3 103,5 -24 81,0 anläggningstillgångar Goodwill 248,8 248,2 - 248,8 Övriga immateriella anläggningstillgångar 12,5 12,5 - 13,1 Placeringar 4,1 3,9 5 4,1 Fordringar 9,1 5,9 54 7,8 Latenta skattefordringar 21,3 22,5 -5 26,1 Kortfristiga tillgångar Omsättningstillgångar 685,4 572,6 20 629,3 Kundfordringar och övriga fordringar 517,3 499,0 4 469,9 Placeringar - 0,8 *) - Likvida medel 35,4 37,2 -5 36,1 Summa tillgångar 1 612,2 1 506,1 7 1 516,2 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital tillhörande moderbolagets ägare Aktiekapital 62,0 61,2 1 61,3 Övrigt eget kapital 404,7 325,3 24 380,0 Minoritetsandel 3,9 4,2 -7 4,1 Summa eget kapital 470,6 390,7 20 445,4 Långfristiga skulder Latent skatteskuld 23,3 14,4 62 19,9 Avsättningar för pensioner (och övriga pensionsförmåner) 10,0 5,6 79 9,8 Avsättningar 33,0 27,6 20 26,5 Räntebärande skulder 177,1 244,1 -27 224,0 Övriga skulder 3,9 3,3 18 3,7 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder och övriga skulder 711,1 613,8 16 601,9 Avsättningar 11,3 15,3 -26 23,6 Kortfristiga räntebärande skulder 171,9 191,3 -10 161,4 Summa eget kapital och skulder 1 612,2 1 506,1 7 1 516,2
*) Förändringen över 100 %
AVSTÄMNING AV RESULTAT FÖR PERIODEN (MILJONER EURO)
1-6/2004 1-12/2004 Resultat för perioden enligt FAS 35,0 84,0 IFRS-justeringar Minoritetsandel 0,6 1,4 Delredovisningen (förändringen i intäktsföringen av grynder- entreprenaderna) (IAS 11) -0,2 -2,9 Latenta skatter (IAS 12) -4,9 -6,4 Avsättningar (IAS 37) 0,2 -6,8 Goodwillavskrivningar (IAS 38) 14,9 30,4 Övriga poster 2) -0,8 0,8 Totala IFRS-justeringar 9,8 16,5 Resultat för perioden enligt IFRS 44,8 100,5
2) Övriga poster som påverkar hur nettovinsten fastställs är bl.a.
finansiell leasing, optioner och intressebolag som övergår till dotterbolag.
AVSTÄMNING AV EGET KAPITAL (MILJONER EURO)
2004-06-30 2004-12-31 Eget kapital enligt FAS 407,4 457,2 IFRS-justeringar Minoritetsandel 4,2 4,1 Delredovisningen (förändringen i intäktsföringen av grynder- entreprenaderna) (IAS 11) -15,1 -17,8 Latenta skatter (IAS 12) 8,6 7,1 Avsättningar (IAS 37) -26,8 -33,8 Goodwillavskrivningar (IAS 38) 10,1 25,6 Övriga poster 3) 2,3 3,0 Totala IFRS-justeringar -16,7 -11,8 Eget kapital enligt IFRS 390,7 445,4
3) Övriga poster som påverkar eget kapital är bl.a. finansiell leasing, optioner och pensionsansvar.
VERKNINGARNA AV FÖRÄNDRINGARNA I IAS 32 OCH IAS 39 (MILJONER EURO)
Standarderna IAS 32 och 39 tillämpas sedan den 1 januari 2005.
Eget kapital enligt IFRS 2004-12-31 445,4 Inverkan av övergången till IAS 32 och IAS 39 Värderingen av lånen (IAS 39) -0,7 Totala justeringar -0,7 Eget kapital 2005-01-01 444,7 Dividendutdelning -42,9 Räkenskapsperiodens resultat 67,0 Aktieteckning med stöd av optioner 0,7 Emissionsvinst genom optioner 3,6 Förändring i omvandlingsdifferensfonden -2,6 Övriga förändringar 0,1 Eget kapital 2005-06-30 470,6
Principerna för upprättande av YIT-koncernens bokslut enligt IFRS för räkenskapsperioderna 2004 och 2005 har beskrivits i ett börsmeddelande den 6 april 2005.
KASSAFLÖDESANALYS (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr., IFRS 1-6/2005 1-6/2004 % 1-12/2004 Rörelsens kassaflöde Vinst för perioden 66,8 44,8 49 100,5 Korrektivposter 40,3 42,1 -4 77,8 Förändring i rörelsekapital 6,8 -27,6 *) -57,6 Betalda räntor -15,4 -9,4 64 -20,6 Erhållna räntor 6,6 1,5 *) 1,1 Betalda skatter -18,6 -17,3 8 -32,5 Rörelsens nettokassaflöde 4) 86,5 34,1 *) 68,7 Investeringarnas kassaflöde Förvärvade intressebolag -0,2 - - - Investeringar i materiella anläggningstillgångar -12,6 -15,6 -19 -27,4 Investeringar i immateriella tillgångar -1,3 -1,3 - -3,5 Vinst/förlust vid avyttring av materiella anläggningstillgångar 2,3 4,7 -51 6,3 Vinst/förlust vid avyttring av immateriella anläggningstillgångar 0,2 0,1 *) 0,2 Effekten av änringarna i valutakurser 0,2 0,2 - -1,6 Investeringarnas nettokassaflöde -11,4 -11,9 - -26,0 Finansieringens kassaflöde Emissionsintäkter 4,3 0,8 *) 1,6 Sänkning av lånefordringar 0,2 1,9 -89 2,2 Upplåning i form av lån 0,3 45,4 -99 37,9 Amortering på lån -34,5 -54,0 -37 -68,7 Amortering på finansiella leasing skulder -3,5 -3,0 17 -4,3 Utdelning -42,9 -36,8 17 -36,8 Finansieringens nettokassaflöde 4) -75,8 -45,7 66 -68,1 Förändring av likvida medel -0,7 -23,5 -97 -25,4 Likvida medel i början av perioden 36,1 61,5 -41 61,5 Likvida medel vid periodens utgång 35,4 38,0 -7 36,1
*) Förändringen över 100 %
4) Den nya behandlingen av bokföringsposterna i samband med grynderentreprenader inverkar på kassaflödeskalkylens uppläggning, jämfört med uppläggningen enligt FAS-praxis.
NYCKELTAL
IFRS IFRS förändr., IFRS 6/2005 6/2004 % 12/2004 Resultat/aktie, euro 1,09 0,72 51 1,62 Resultat/aktie, euro, efter utspädning 1,06 0,72 47 1,60 Eget kapital/aktie, euro 7,53 6,32 19 7,20 Aktiens medelkurs under perioden, euro 23,60 15,68 51 15,92 Aktiens kurs vid periodens utgång, euro 27,60 16,74 65 18,36 Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång, Me 1 711,2 1 023,8 67 1 125,3 Vägt medeltal av det emissionskorrigerade antalet utestående aktier, 1 000 st. 61 412 61 058 1 61 123 Vägt medeltal av det emissionskorrigerade antalet utestående aktier, 1 000 st., efter utspädning 63 091 61 622 - 61 823 Emissionskorrigerat antal utestående aktier vid periodens utgång, 1 000 st. 61 999 61 160 1 61 293 Räntebelagda nettoskulder vid periodens utgång, Me 313,6 397,4 -21 349,3 Avkastning på sysselsatt kapital, % 5) 21,8 - - 19,2 Soliditet, % 31,8 27,6 - 31,0 Skuldsättningsgrad, % 66,6 101,7 - 78,4 Bruttoinvesteringar i bestående tillgångar, Me 14,1 19,0 -26 35,6 - % av omsättningen 1,0 1,4 - 1,3 Orderstock vid periodens utgång, Me 6) 1 999,2 1 722,2 16 1 823,4 - varav utländska order, Me 738,2 639,4 15 645,0 Antal anställda i medeltal 21 153 21 700 -3 21 884
5) Beräkningen är för perioden juli 2004 - juni 2005 utgående från balansräkningsvärdena den 30 juni vartdera året. Jämförelsetal finns inte att tillgå.
6) Den icke intäktsförda delen av bindande, hemtagna order.
VILLKORLIGA SKULDER (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr., IFRS 6/2005 6/2004 % 12/2004 Återköpsansvar 246,0 175,8 40 184,5
ANSVARSFÖRBINDELSER (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr., IFRS 6/2005 6/2004 % 12/2004 Säkerheter givna för egen del - Beviljade företagsinteckningar 29,3 29,3 - 29,3 Övriga ansvar - Borgen för andra 0,9 2,1 -57 2,5 -- Leasingansvar 34,4 49,0 -30 40,2 -- Övriga ansvar 0,7 0,6 17 0,6 Derivatavtal 7) - Värde för objektnyttigheter -- Ränteterminsavtal 0,7 - - - -- Avtal om ränteutbyte (swap) 70,0 20,0 *) 70,0 -- Valutaterminavtal 95,8 48,3 98 56,7 - Gängse värde -- Ränteterminsavtal 0,6 - - - -- Avtal om ränteutbyte (swap) 68,7 19,7 *) 69,2 -- Valutaterminavtal 94,5 47,9 97 54,4
*) Förändringen över 100 %
7) Derivatavtalen har övervägande gjorts i avsikt att skydda valutalån och valutaflödet i vissa projekt.
OMSÄTTNINGEN PER SEGMENT (MILJONER EURO)
IFRS IFRS förändr., % IFRS 1-6/2005 1-6/2004 1-12/2004 Fastighetstekniska tjänster 667,5 651,8 2 1 321,2 Byggtjänster 585,8 603,8 -3 1 147,2 Industri- och nätverkstjänster 186,3 165,0 13 359,1 Övriga poster -30,6 -21,5 42 -47,4 YIT-koncernen totalt 1 409,0 1 399,1 1 2 780,1
RÖRELSEVINST PER SEGMENT (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr., % IFRS 1-6/2005 1-6/2004 1-12/2004 Fastighetstekniska tjänster 22,5 11,9 89 34,1 Byggtjänster 63,3 58,1 9 101,9 Industri- och nätverkstjänster 15,6 8,0 95 27,6 Övriga poster -5,9 -2,6 *) -6,5 YIT-koncernen totalt 95,5 75,4 27 157,1
*) Förändringen över 100 %
ORDERSTOCK PER SEGMENT VID PERIODENS UTGÅNG (miljoner euro)
IFRS IFRS förändr., % IFRS 6/2005 6/2004 12/2004 Fastighetstekniska tjänster 602,6 566,5 6 557,8 Byggtjänster 1 263,3 963,0 31 1 066,4 Industri- och nätverkstjänster 187,3 192,7 -3 199,2 Övriga poster -54,0 - - - YIT-koncernen totalt 1 999,2 1 722,2 16 1 823,4
KONCERNENS UTVECKLING KVARTALSVIS I/2004-II/2005
IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS I/ II/ III/ IV/ I/ II/ 2004 2004 2004 2004 2005 2005 Omsättning, Me 669,9 729,2 658,9 722,1 663,9 745,1 Rörelsevinst, Me 37,5 37,9 47,4 34,3 40,1 55,4 i procent av omsättningen 5,6 5,2 7,2 4,8 6,0 7,4 Finansiella intäkter, Me 0,4 0,5 0,3 0,9 0,3 0,7 Kursdifferenser, Me 0,2 0,3 -0,6 -1,0 1,5 0,6 Finansiella kostnader, Me -4,7 -4,9 -4,0 -4,5 -4,5 -4,1 Vinst före skatt, Me 33,4 33,8 43,1 29,7 37,4 52,6 i procent av omsättningen 5,0 4,6 6,5 4,1 5,6 7,1 Balansomslutning, Me 1 465,3 1 506,1 1 514,0 1 516,2 1 508,2 1 612,2 Resultat/aktie, euro 0,36 0,36 0,54 0,36 0,46 0,63 Eget kapital/aktie 5,96 6,32 6,85 7,20 6,95 7,53 Aktiens kurs vid periodens utgång 15,40 16,74 15,85 18,36 21,84 27,60 Marknadsvärde, Me 940,1 1 023,8 969,7 1 125,3 1 338,6 1 711,2 Avkastning på sysselsatt kapital av senaste 12 månader, % 1) 1) 1) 19,2 19,7 21,8 Soliditet, % 26,7 27,6 30,2 31,0 30,1 31,8 Räntebärande nettoskuld, Me 379,1 397,4 370,0 349,3 368,1 313,6 Skuldsättnings- grad, % 103,1 101,7 87,5 78,4 85,6 66,6 Brutto- investeringar, Me 7,3 19,0 24,3 35,6 7,0 14,1 Orderstock, Me 1 585,2 1 722,2 1 708,2 1 823,4 1 909,4 1 999,2 Antal anställda vid periodens utgång 21 654 21 952 22 013 21 680 21 096 21 297
1) Jämförelsetal för nyckeltalen finns inte att tillgå.
OMSÄTTNINGEN PER SEGMENT (MILJONER EURO)
IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS I/ II/ III/ IV/ I/ II/ 2004 2004 2004 2004 2005 2005 Fastighetstekniska tjänster 316,1 335,7 310,9 358,5 319,5 348,0 Byggtjänster 288,3 315,5 266,0 277,4 272,0 313,8 Industri- och nätverkstjänster 74,8 90,2 93,1 100,9 85,6 100,7 Övriga poster -9,3 -12,2 -11,1 -14,7 -13,2 -17,4 YIT-koncernen totalt 669,9 729,2 658,9 722,1 663,9 745,1
RÖRELSEVINST PER SEGMENT (miljoner euro)
IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS I/ II/ III/ IV/ I/ II/ 2004 2004 2004 2004 2005 2005 Fastighetstekniska tjänster 4,5 7,4 8,5 13,7 8,2 14,3 Byggtjänster 32,7 25,4 27,9 15,9 29,4 33,9 Industri- och nätverkstjänster 1,4 6,5 11,9 7,7 6,3 9,3 Övriga poster -1,1 -1,4 -0,9 -3,0 -3,8 -2,1 YIT-koncernen totalt 37,5 37,9 47,4 34,3 40,1 55,4
ORDERSTOCK PER SEGMENT VID PERIODENS UTGÅNG (MILJONER EURO)
IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS IFRS I/ II/ III/ IV/ I/ II/ 2004 2004 2004 2004 2005 2005 Fastighetstekniska tjänster 557,2 566,5 564,6 557,8 574,0 602,6 Byggtjänster 842,6 963,0 940,0 1 066,4 1 131,0 1 263,3 Industri- och nätverkstjänster 185,4 192,7 203,6 199,2 234,4 187,3 Övriga poster - - - - -30,0 -54,0 YIT-koncernen totalt 1 585,2 1 722,2 1 708,2 1 823,4 1 909,4 1 999,2
