YIT:s DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI-SEPTEMBER 2004: OMSÄTTNINGEN STEG MED 55 PROCENT OCH RÖRELSERESULTAT

BÖRSMEDDELANDE         2004-11-02 kl. 8.00

YIT:s DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI-SEPTEMBER 2004: OMSÄTTNINGEN STEG MED 55 PROCENT OCH RÖRELSERESULTATET FÖRBÄTTRADES AVSEVÄRT

YIT-koncernens omsättning under årets första nio månader ökade jämfört med samma period föregående år med 55 procent och var 2 223,9 miljoner euro (1-9/2003: 1 435,7 Me). Omsättningsökningen berodde i stor utsträckning på att koncernens verksamhet den 29 augusti 2003 utökats med Building Systems. Denna verksamhet som tillhört ABB erbjuder i Norden, Baltikum och Ryssland byggnads- och fastighetstekniska tjänster samt tjänster för industrin. En annan orsak till omsättningsökningen var att bostadsproduktionen ökat i Ryssland och i de baltiska länderna.

Den internationella verksamhetens andel av koncernens omsättning steg från 20 procent till 39 procent. Av omsättningen uppstod 61 procent i Finland, 30 procent i de övriga nordiska länderna, 5 procent i Baltikum och 3 procent i Ryssland.

Service- och underhållsfunktionernas andel av omsättningen ökade från 23 procent till 32 procent.

Betydligt ökad rörelsevinst

Alla segment gav vinstresultat. Koncernens rörelsevinst före avskrivningarna av goodwill och koncerngoodwill (EBITA) var 119,8 miljoner euro (95,2 Me) eller 5,4 procent (6,6 %) av omsättningen.
Rörelsevinsten (EBIT) var 97,2 miljoner euro (85,8 Me) och rörelsevinstprocenten 4,4 (6,0 %). Om engångsposterna (24,3 Me) under referensperioden inte medtas, var rörelsevinstens ökning 58 procent.
Resultatet före extraordinära poster och skatt var 85,1 miljoner euro (75,4 Me). Avkastningen på sysselsatt kapital för tolvmånadersperioden fram till periodens utgång var 15,8 procent (18,5 %).

Resultatet per aktie var 0,96 euro (0,86 e). Det egna kapitalet per aktie var 7,05 euro (6,73 e). Soliditeten var 29,5 procent (33,2 %).

Orderstocken en och en halv miljard

Koncernens icke intäktsförda orderstock uppgick vid periodens utgång till 1 521,0 miljoner euro (1 416,5 Me). Vid årsskiftet var orderstockens värde 1 490,1 miljoner euro. Den internationella orderstockens värde var 596,8 miljoner euro (291,9 Me). En del av koncernens service- och underhållsverksamhet är så beskaffad att den inte kan räknas in i orderstocken.

Resultatet har förbättrats varje kvartal

- Tack vare det stora strategiska företagsköpet i fjol blev YIT det största nordeuropeiska företaget för fastighetstekniska tjänster, i omsättning räknat. Varje kvartal i år har i tur och ordning varit det bästa någonsin i YIT:s historia, om vi ser på det operativa resultatet, konstaterar YIT:s koncernchef Reino Hanhinen.

- Av segmenten har särskilt Byggtjänster gjort väl ifrån sig i år.
Tjänster för industrin har varit vinstgivande under hela den industrirecession som fortgått de senaste åren. YIT har investerat i en ökning av prefabrikationskapaciteten av rörledningar, beroende på de väntade stora investeringarna inom industrin och energisektorn under decenniets senare hälft. Redan under nästa år kommer Tjänster för industrin och Fastighetstekniska tjänster att i högre grad bidra till resultatskapandet vid sidan om Byggtjänster och Datakomtjänster, fortsätter Hanhinen.

Resultaten för det tredje kvartalet tyngdes av en förlust på 4 miljoner euro till följd av ett krigsfartygsprojekt i segmentet Fastighetstekniska tjänster. Detta projekt ingick i köpet av Building Systems av ABB. Den kalkylerade förlusten av projektet har i sin helhet medtagits i resultatet för det tredje kvartalet i år. Trots detta var resultatet för årets tredje kvartal det bästa någonsin.

Marknadssituationen

BNP-tillväxten ökar enligt de ekonomiska forskningsinstituten såväl i år som nästa år och väntas i alla de nordiska länderna uppgå till 2,5 - 3,5 procent, vilket är högre än i EU i genomsnitt. Tillväxten planar år 2006 ut till nivån 2 - 3 procent. Den positiva utvecklingen av de nordiska privathushållens disponibla inkomst i kombination med de måttfullt ökande räntorna stödjer privatkonsumtionen och bostadsefterfrågan. Exporten har börjat ta fart och investeringarna beräknas öka i slutet av detta år och under år 2005.

I Norden kommer flera stora investeringar i trafikinfrastruktur igång i år och nästa år, likaså blir det stora investeringar i industri, petrokemi och i energisektorn, allt sådant som är av potentiellt stort intresse för YIT:s Fastighetstekniska tjänster och Tjänster för industrin. I Finland är det femte kärnkraftverket det mest betydande energiprojektet under de närmaste åren. I de baltiska länderna och i Ryssland är BNP-ökningen och investeringstakten klart högre än i Norden. Den ekonomiska tillväxten har stärkt medelklassen i dessa länder och det har i sin tur medfört ökad efterfrågan på moderna bostäder. De goda tillväxtutsikterna i Estland, Lettland och Litauen väntas bestå även på längre sikt, tack vare dessa länders EU- medlemskap.

Över 55 procent av omsättningen i YIT:s segment Fastighetstekniska tjänster och över 65 procent av omsättningen i segmenten Tjänster för industrin och Datakomtjänster består av service- och underhållsuppdrag, som utvecklas stabilt och är motståndskraftiga mot konjunkturväxlingar. YIT:s Byggtjänster är mer investeringsdominerade än de övriga segmenten och särskilt i Finland har bostadsbyggandet stor nytta av de stabila euroräntorna.

Utsikter för år 2004

YIT:s omsättning ökar betydligt i och med att Fastighetstekniska tjänster genererar omsättning under hela året. Resultatet före e.o.
poster och skatt blir betydligt bättre jämfört med år 2003.
Bostadsbyggandet i Finland fortsätter att ge gott resultat, med en volym som planat ut efter den tidigare efterfrågetoppen. I Ryssland och Baltikum fortsätter bostadsproduktionen att öka. Segmentet Fastighetstekniska tjänster beräknas bidra positivt till YIT:s resultat per aktie för hela 2004.

Utgivning den 2 november

Tisdagen den 2 november kl. 13.00 (finsk tid) håller YIT ett informationsmöte för investeringsanalytiker och portföljförvaltare på YIT:s huvudkontor, adress Panuvägen 11, 00620 Helsingfors.

Delårsrapporterna trycks inte utan de utges i form av börsmeddelanden och visas på bolagets webbplats, www.yit.fi. Utskrifter av delårsrapporterna kan beställas på adressen YIT Corporation Abp, Koncerninformation, PB 36, 00621 Helsingfors eller fax +358 20 433 3746.

YIT CORPORATION ABP



Reino Hanhinen Koncernchef

Närmare upplysningar ges av Koncernchef Reino Hanhinen, tfn +358 20 433 2454, reino.hanhinen@yit.fi Vice VD Esko Mäkelä, tfn +358 20 433 2258, esko.makela@yit.fi Informationschef Veikko Myllyperkiö, tfn +358 20 433 2297, veikko.myllyperkio@yit.fi Chef för investerarrelationer Petra Thorén, tfn +358 20 433 2635, petra.thoren@yit.fi

BILAGOR Delårsrapport för januari - september 2004 Resultat- och balansräkning för koncernen, finansieringsanalys, nyckeltal och ansvarsförbindelser, likaså omsättningen, rörelsevinsten och orderstocken för de olika segmenten samt koncernens utveckling kvartalsvis.

Distribution: Helsingfors Fondbörs, viktigare media, www.yit.fi



DELÅRSRAPPORT FÖR YIT CORPORATION ABP 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2004

YIT:s KONCERNSTRUKTUR

Efter förvärvet av Building Systems delades koncernens verksamhet i början av september 2003 upp i fyra segment: Fastighetstekniska tjänster (Building Systems), Byggtjänster, Tjänster för industrin samt Datakomtjänster.

Segmentet Byggtjänster bildades av YIT Byggnads och segmentet Datakomtjänster av YIT Primatel. F.d. YIT Installation delades upp i två nya segment. Segmentet Tjänster för industrin sammanställdes av enheterna YIT Industria Ab och YIT Service Ab, vilka ingått i YIT Installation, samt av det delägda bolaget Oy Botnia Mill Service Ab.

Segmentet Fastighetstekniska tjänster bildades av den förvärvade verksamheten Building Systems samt av YIT Installations divisioner Skandinavien och Fastighetsteknik. Till segmentet anslöts i början av år 2004 YIT Rapido Fastighetstjänster Ab, som tidigare hörde till YIT Byggnads Ab, samt den verksamhet med fastighetsnät som tidigare förekommit inom YIT Primatel Ab. De förvärvade affärsfunktionernas omsättning mellan den 29 augusti och årets slut 2003 var 335,1 miljoner euro. YIT Rapido Fastighetstjänster omsatte år 2003 27,7 miljoner euro och fastighetsnätsverksamheten 11,4 miljoner euro.

De nedan presenterade sifferuppgifterna – till den del de beskriver omsättningen och orderstocken år 2003 – baseras på pro forma-kalkyler till den del det gäller Fastighetstekniska tjänster och Tjänster för industrin.

YIT HAR ÄNDRAT SINA EKONOMISKA MÅLSÄTTNINGAR

Styrelsen för YIT Corporation Abp justerade den 23 september 2004 koncernens strategiska målsättningar för perioden 2005 - 2007 så att den eftersträvade avkastningen på sysselsatt kapital höjdes från tidigare 18 procent till 20 procent, medan målet för soliditeten sänktes från tidigare 40 procent till 35 procent. Det nya målet för avkastningen på sysselsatt kapital motsvarar bättre de mål som i övrigt ställts upp för strategiperioden och avkastningsvärdet förstärker den verksamhetslogik som ingår i YIT:s servicestrategi.
Det sänkta soliditetsmålet motsvarar bättre risknivån i YIT:s nuvarande affärsstruktur.

OMSÄTTNINGEN STEG MED 55 PROCENT

YIT-koncernens omsättning i januari-september 2004 steg till 2 223,9 miljoner euro (1-9/2003: 1 435,7 Me). Ökningen jämfört med samma period föregående år var 55 procent. Av denna omsättning uppstod 43 procent inom Fastighetstekniska tjänster, 47 procent inom Byggtjänster, 6 procent från Tjänster för industrin och 4 procent från Datakomtjänster.

Omsättningen per segment (miljoner euro)

1-9/2004 1-9/2003 Förändring % Fastighetstekniska tjänster 969,3 241,9 *) Byggtjänster 1 055,6 961,4 10 Tjänster för industrin 141,3 153,8 -8 Datakomtjänster 90,4 93,0 -3 Övriga poster -32,7 -14,4 *) YIT-koncernen totalt 2 223,9 1 435,7 55

*) Förändringen över 100 %

YIT:s servicekedja täcker investeringarnas hela livscykel. Avsikten med denna livscykelstrategi är att förbättra serviceförmågan, öka affärsverksamheten och ge ett jämnare produktionsflöde. En allt större andel av koncernens omsättning kommer i form av uppdrag som gäller service och underhåll av industri, fastigheter, datakommunikationsnät och traditionell infrastruktur. Under den granskade perioden steg denna verksamhets omsättning till 713,0 miljoner euro (324,5 Me), vilket utgör 32 procent (23 %) av hela omsättningen.

Den internationella verksamhetens andel av koncernens omsättning var 875,6 miljoner euro (291,5 Me) eller 39 procent (20 %). Av omsättningen uppstod 61 procent i Finland, 30 procent i de övriga nordiska länderna, 5 procent i Baltikum och 3 procent i Ryssland.

YIT har valt en strategi som går ut på att byggfunktionerna stärks i Baltikum och Ryssland, medan de fastighetstekniska tjänsterna och telekommunikationsverksamheten därtill stärks i alla de nordiska länderna.

BETYDLIGT ÖKAD RÖRELSEVINST

Rörelsevinsten före avskrivningarna av goodwill och koncerngoodwill (EBITA) var 119,8 miljoner euro (95,2 Me) eller 5,4 procent (6,6 %) av omsättningen. Rörelsevinsten (EBIT) var 97,2 miljoner euro (85,8 Me) och rörelsevinstprocenten 4,4 (6,0 %).

Rörelsevinsten för jämförelseperioden har förbättrats genom en försäljningsvinst på 30 miljoner euro som uppkommit genom försäljningen av Makroflex, men vinsten har också tyngts av en utgift på 5,7 miljoner euro som YIT bokförde som en förlust efter ett beslut av Helsingfors tingsrätt i februari 2003 i ett tvistemål. Målet gällde de år 1999 slutförda sanerings- och ombyggnadsarbetena i den Helsingforsfastighet där SOK tidigare hade sitt huvudkontor. YIT har överklagat beslutet. Om engångsposterna under referensperioden inte medtas, var rörelsevinstens ökning 58 procent.

Rörelsevinsten (EBIT) per segment (miljoner euro)

1-9/2004 1-9/2003 Förändring % Fastighetstekniska tjänster 1,0 - - Byggtjänster 82,9 78,9 5 Tjänster för industrin 5,3 - - Datakomtjänster 11,5 6,2 85 (YIT Installation) - 7,3 - Övriga poster -3,5 -6,6 -47 YIT-koncernen totalt 97,2 85,8 13

Resultatet före e.o. poster och skatt var 85,1 miljoner euro (75,4 Me). Resultatet efter skatt var 58,8 miljoner euro (50,2 Me) Avkastningen på sysselsatt kapital för tolvmånadersperioden fram till periodens utgång var 15,8 procent (18,5 %).

Resultatet per aktie var 0,96 euro (0,86 e). Det egna kapitalet per aktie var 7,05 euro (6,73 e). Soliditeten var 29,5 procent (33,2 %).

ORDERSTOCK FÖR EN OCH EN HALV MILJARD EURO

Koncernens marknadsställning är stark. Den icke intäktsförda orderstocken vid periodens utgång var värd 1 521,0 miljoner euro (1 416,5 Me). Vid årsskiftet var orderstockens värde 1 490,1 miljoner euro. Orderstocken för den internationella verksamheten steg till 596,8 miljoner euro (291,9 Me) och uppgick nu till 39 procent (21 %) av den totala orderstocken. Orderstockens bidragsbestånd är gott. En del av koncernens service- och underhållsverksamhet är så beskaffad att den inte kan räknas in i orderstocken.

Orderstocken per segment (miljoner euro)

9/2004 9/2003 Förändring % Fastighetstekniska tjänster 564,6 419,9 34 Byggtjänster 752,8 868,7 -13 Tjänster för industrin 115,5 62,6 85 Datakomtjänster 88,1 65,3 35 YIT-koncernen totalt 1 521,0 1 416,5 7

Byggtjänsters orderstock minskade till följd av dålig efterfrågan på kontorshusbyggande, så att vissa projekt fick byggstarten uppskjuten.
Den viktigaste bidragande orsaken till att orderstocken för Tjänster för industrin ökade med 85 procent är de stora leverans- och installationsentreprenaderna i samband med Fortums Dieselprojekt.

KONCERNEN HAR BEVARAT SITT GODA FINANSIELLA LÄGE

Koncernens finansiella position förblev god under den granskade perioden. De räntebärande krediterna vid periodens utgång var 291,6 miljoner euro (281,8 Me) och nettoskulderna 251,4 miljoner euro (246,9 Me). Nettofinansieringskostnaderna var 12,1 miljoner euro (10,4 Me) eller 0,5 procent (0,7 %) av omsättningen. De likvida medlen vid periodens utgång var 40,2 miljoner euro (34,9 Me). Skuldsättningsgraden vid periodens utgång var 57,8 procent.

Andelen lån med fast ränta av koncernens hela låneportfölj var 70 procent (56 %). 71 procent (34 %) av lånen hade upptagits direkt på kapital- och penningmarknaden.

Summan av alla de leverantörsfordringar för byggperioderna som sålts till finansieringsbolag var vid periodens utgång 187,4 miljoner euro (180,5 Me). De till finansieringsbolagen erlagda räntorna för dessa fordringar, 4,4 miljoner euro (3,7 Me), är medtagna bland nettofinansieringskostnaderna.

Koncernens balansomslutning vid periodens utgång var 1 618,7 miljoner euro (1 323,9 Me). Den viktigaste orsaken till ökningen är köpet av Building Systems.

INVESTERINGAR OCH FÖRETAGSKÖP

Bruttoinvesteringarna i fasta tillgångar i balansräkningen var i januari-september 21,4 miljoner euro (187,6 Me) eller 1,0 procent (13,1 %) av omsättningen. Investeringarna i byggmateriel var 5,6 miljoner euro (5,4 Me) och i datateknik 3,5 miljoner euro (3,2 Me).
De övriga investeringarna i produktionsmedel var 1,5 miljoner euro (0,5 Me). Mängden övriga investeringar, inklusive koncerngoodwillvärdet för köpta företag, var 10,8 miljoner euro (178,5 Me). Goodwillvärdet som uppstått i samband med köpet av ABB Building Systems avskrevs under perioden med 13,3 miljoner euro och koncernvärdet med 1,2 miljoner euro. Avskrivningarna av koncernvärdena från övriga företagsförvärv var 7,8 miljoner euro.

FÖRÄNDRINGAR AV KONCERNSTRUKTUREN

YIT Building Systems Ab:s svenska dotterbolag YIT Building Systems AB och YIT Calor AB har sammanslås. De bildar från den 1 oktober 2004 tillsammanslagits bolaget YIT Sverige AB.

YIT Rapido Fastighetsservice Ab fusionerades med YIT Kiinteistötekniikka Oy den 30 augusti och YIT Safetytec Oy fusionerades med YIT Kiinteistötekniikka Oy den 1 oktober 2004.

Inom Byggtjänster upptogs AS FKSM:s båda lettländska dotterbolag YIT Latvija SIA och TOP Maja SIA den 31 augusti av YIT-dotterbolaget SIA FKSM, och det nya bolaget döptes till YIT Celtnieciba SIA. YIT Byggnads Ab verkar alltså numera i Lettland genom bolaget YIT Celtnieciba SIA.

ANTALET ANSTÄLLDA

Under den granskade perioden hade koncernen i medeltal 22 012 (13 846) anställda. Antalet vid periodens utgång var 22 013 (22 144).
Orsaken till den stora ökningen av medeltalet under referensperioden är att Building Systems köptes då. Av YIT:s anställda arbetar 55 procent i Finland, 36 procent i de övriga nordiska länderna och 9 procent i Baltikum och Ryssland.

De anställda enligt segment den 30 september 2004

Antal Andel av koncernens personal Fastighetstekniska tjänster 12 451 57 % Byggtjänster 4 934 22 % Tjänster för industrin 2 992 14 % Datakomtjänster 1 341 6 % Koncerntjänster 295 1 % YIT-koncernen totalt 22 013 100 %

Antalet anställda landsvis den 30 september 2004

Antal Andel av koncernens personal Finland 11 993 55 % Sverige 4 322 20 % Norge 2 513 11 % Danmark 1 164 5 % De baltiska länderna 1 188 5 % Ryssland 833 4 % YIT-koncernen totalt 22 013 100 %

AKTIEKAPITAL OCH AKTIER

Aktiekapitalet i YIT Corporation Abp var i den granskade periodens inledning 61 046 750 euro och antalet emitterade aktier var 30 523 375. Med beslut av bolagsstämman ändrades aktiernas nominella värde den 26 mars från två till en euro, med andra ord fördubblades antalet aktier. Till följd av att aktieteckningar gjordes med C- optioner från år 2002 höjdes aktiekapitalet den 6 maj med 35 130 euro, den 28 juni med 78 060 euro och den 23 augusti med 18 780 euro.
Vid periodens utgång var aktiekapitalet 61 178 720 euro och antalet aktier 61 178 720.

Under den granskade perioden omsattes 250 305 st. C-optioner från år 2002, till medelpriset 19,49 euro/st.

Under perioden företog bolaget inga aktieemissioner, och några emissioner av konvertibla skuldebrev eller optionslån förekom inte heller. Vid periodens utgång hade styrelsen inga gällande fullmakter att företa aktieemission, konvertibla skuldebrevslån eller optionslån.

Under perioden innehade bolaget inga egna aktier, inte heller hade styrelsen fullmakt att förvärva egna aktier. Dotterbolagen ägde inga aktier i moderbolaget.

AKTIERNAS KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING

Aktiens medelkurs under perioden var 15,78 euro (9,27 e). Den högsta kursen under perioden var 17,53 euro (11,38 e) och den lägsta 13,51 euro (7,01 e). Avslutskursen vid periodens slut var 15,85 euro (11,00 e). Värdet av de omsatta aktierna under perioden var 492,5 miljoner euro (187,6 Me) och mängden av dessa aktier var 31 206 346 (20 245 866). Värdena har omräknats så att de motsvarar det nya, fördubblade antalet aktier.

Aktiestockens marknadsvärde var vid periodens utgång 969,7 miljoner euro (662,6 Me).

FORTSATT ÖKNING AV ANTALET AKTIEÄGARE

Mängden registrerade aktieägare var i periodens början 4 928 (3 271) och vid dess slut 7 059 (3 997). Antalet privata investerare ökade under det första halvåret med ca 1 900.

Enligt innehavarregistren var i början av perioden 19,9 procent (22,1 %) av aktierna i utländsk ägo, och vid periodens utgång 24,5 procent (20,1 %). De övriga utländska aktieägarna innehade 2,0 procent (3,6 %) av aktierna vid periodens utgång, varför det utländska ägandet totalt var 26,5 procent (23,7 %) av hela aktiestocken.

Under årets tredje kvartal gjordes inga anmälningar på börsen om ändringar i aktieinnehavet.

IBRUKTAGNING AV BOKFÖRING ENLIGT IAS/IFRS

YIT-koncernen inledde i december 2001 förberedelserna inför vvergången till bokföring enligt IAS-standard. Det projekt som då påbörjades utredde vilka skillnader som förekommer mellan den finländska bokföringspraxis som bolaget tillämpar och IAS- principerna. Förberedelser inleddes inför upprättandet av bokslut enligt den kommande standarden IFRS. Utbildningen av bokföringspersonalen inleddes på våren 2003 och i november samma år inleddes ett systemprojekt för kalkylering av ändringarna.

YIT kommer att utarbeta sina rapporter enligt IAS/IFRS från inledningen av år 2005. Bland förberedelserna kan nämnas att det under det första och andra kvartalet år 2004 har IFRS-jämförelsetal uträknats enligt gällande standard för balansräkningen från den 1 januari 2004. Före årets utgång skall också delårsboksluten år 2004 konverteras så att de uppfyller IFRS-kraven.

De viktigaste ändringarna i beräkningsprinciperna är att den dubbla omsättning som uppstått i grynderentreprenader avskaffas, likaså blir det ändringar i den partiella resultatföringen och i bokföringen av tioåriga ansvarsförbindelser. IFRS säger att intäkter och kostnader till inga delar får bokföras två gånger, utan en grynderentreprenad ses som en enda helhet. Den partiella resultatföringen görs enligt principen öfärdigställandegrad gånger försäljningsgradö, medan nuvarande praxis går ut på att projektbidraget bokförs i resultatberäkningen antingen enligt färdigställandegraden eller enligt försäljningsgraden, beroende på vilkendera som är lägre.
Tioåriga ansvarsförbindelser bokförs enligt IFRS i form av avsättningar i balansräkningen, medan de nuvarande reglerna anger att de skrivs som kostnader enligt utfall. Det nya intäktsförfarandet för grynderentreprenader kommer att leda till att de räntebärande skulderna i balansräkningen ökar, medan balansomslutningen minskar. I den lagstiftning som fortfarande är under beredning väntas invaliditetsdelen i APL-försäkringen preciseras och bygger på premier, vilket gör att den kalkylerade skuld som sänker bolagets egna kapital bortfaller. En mera ingående utredning av förändringarna kommer att ingå i nästa årsredovisning.

MARKNADSSITUATIONEN

Det starka internationella ekonomiska uppsvinget har lett till ökad export och stigande investeringstakt i Norden. Enligt de ekonomiska forskningsinstituten uppgår BNP-tillväxten både i år och nästa år till 2,5 - 3,5 procent i alla de nordiska länderna, vilket är mer än i EU totalt. År 2006 väntas tillväxten plana ut och stanna vid 2 - 3 procent. BNP och investeringarna ökar i Ryssland, Estland, Lettland och Litauen ungefär dubbelt så snabbt som i Norden. Hoten mot det ekonomiska uppsvinget är framför allt råoljans och vissa råmaterials snabba prisutveckling och den inflationsrisk och de ränteeffekter som den för med sig, likaså en eventuell försämring av USA-dollarns kurs och den bromsande effekt som denna medför för den europeiska ekonomiska utvecklingen. Å andra sidan skulle ett högre oljepris förstärka ett ekonomiskt uppsving i Norge och i Ryssland.

Finland

Enligt den konjunkturbarometer som Finlands Näringsliv EK utgav i september är konjunkturutsikterna för industrin, byggandet och servicebranscherna ljusa. Näringslivets Forskningsinstitut ETLA spår i sin konjunkturöversikt i september att det nuvarande uppsvinget kulminerar år 2005. Den snabbaste investeringsökningen väntas infalla år 2006. Investeringarna minskade fortfarande i fjol, med 2,1 procent. I år stiger de med 2,5 procent, år 2005 med 4,1 procent och med 4,9 procent år 2006. ETLA räknar med att byggproduktionen åren 2003 - 2008 stiger med 3,5 procent i medeltal per år eller klart snabbare än under den föregående femårsperioden. Mark- och vattenbyggnadsproduktionen beräknas öka snabbare än husbyggandet till följd av en rad stora infrastrukturella projekt för trafik och energi.

Byggnadsindustrin RT bedömde i oktober att husbyggandet både i år och nästa år ökar med 3 procent. Antalet bostäder som börjar byggas blir omkring 32 000 vartdera året. Efterfrågan på bostäder stärks av den fortsatt livliga flyttningsrörelsen inom landet, privathushållens ökande disponibla inkomster och den fortfarande låga, om än måttfullt stigande räntenivån. VTT, som är Finlands representant i Euroconstruct, bedömer att renoveringarna under de närmaste tio åren kommer att öka med 3 - 4 procent varje år. Fler renoveringsprojekt leder till ökad efterfrågan på den fastighetstekniska marknaden (värme, vatten, luftkonditionering, el, säkerhet och automation) både entreprenader och underhållsuppdrag.

Underhållsmarknaden för industri, fastigheter och infrastruktur expanderar, i och med att detta slags uppdrag allt oftare ges ut på entreprenad. Den totala marknaden för byggande och underhåll av data- och telekommunikationsnät kommer inte ännu att öka i år. Däremot består den starka efterfrågan på bredbandsanslutningar. Det beräknas också att telekomoperatörerna fortsätter med att ge ut fältuppdragen på entreprenad, vilket ökar YIT:s potentiella marknad.

Sverige

Den svenska ekonomin har börjat förbättras, med en exportökning som pådrivande kraft. Nordea bedömde i september att BNP ökar med 3,4 procent i år, med 3,2 procent nästa år och med 2,5 procent år 2006.
Exportökningen var i fjol 5,5 procent. Nordea uppskattar att den svenska exporten i år ökar med 8,4 procent, nästa år med 7,0 procent och år 2006 med 5,9 procent. En följd av den starka exportökningen är att industriinvesteringarna, som i två år minskat kraftigt, nu vänder till en ökning så att det redan under år 2004 förväntas en uppgång med 2,5 procent. Nästa år väntas industrins investeringar öka med hela 9,5 procent och året därpå med 7,0 procent.

Den snabba ökningen av bygginvesteringarna i år bromsas upp nästa år till 4,7 procent och vidare till 2,9 procent år 2006. Industrins bygginvesteringar skjuter däremot fart i år och de ökar nästa år enligt Sveriges Byggindustrier med 10 procent. Sveriges Byggindustrier konstaterade i september i år att lågkonjunkturen inom byggandet var över. Under årets första sex månader inleddes byggandet av 25 procent fler bostäder än under motsvarande tid föregående år.
Enligt Byggindustriers bedömningar minskar antalet påbörjande byggen under årets senare hälft, så att antalet påbörjade bostäder under hela året uppgår till 24 500. Under de närmast följande åren väntas omkring 25 000 bostäder påbörjas varje år. Det övriga husbyggandet börjar öka först år 2006. Renoveringsprojekten fortsätter sin stadiga ökning med cirka 2 procent årligen.

Konjunkturinstitutet KI gav i slutet av oktober ut en konjunkturbarometer där det sägs att industrins konjunkturutsikter fortsätter att förbättras. Barometerns indikator för industrins förväntningar pekar på det högsta värdet på fyra år. Byggindustrin meddelar att antalet nya order gått upp betydligt under det senaste halvåret, så att fyra byggföretag av fem är nöjda med sin nuvarande orderstock. Byggandet väntas växa under årets sista kvartal. Två tredjedelar av företagen i branschen räknar med livligare verksamhet år 2005. Det finns redan beslut om nya stora industriinvesteringar.
Den höga kapacitetsutnyttjandegraden inom industrin och de goda finansieringsmöjligheterna stimulerar investeringsökningen.

Norge

Sedan sommaren 2003 är det ekonomisk högkonjunktur i Norge. Den norska statistikcentralen publicerade i slutet av oktober en konjunkturbarometer som visar en ökning av industriproduktionen, orderingången och marknadspriserna under detta års tredje kvartal.
Kapaciteten utnyttjades till 80 procent. Konjunkturindikatorn för industrin pekade på ett värde som motsvarade högkonjunkturen år 2 000.

Enligt en ekonomisk översikt som den norska statistikcentralen SSB gav ut i september väntas BNP på det norska fastlandet i år öka med 3,9 procent och med 2,9 procent nästa år. År 2006 spås ökningen bli 2,8 procent. De fasta investeringarna ökar i år med 8,4 procent, medan ökningen de två följande åren blir 4,7 och 4,4 procent. Det stigande oljepriset har lett till stigande offshore-investeringar.
Privatkonsumtionen ökar i år med 5 procent och nästa år med 4,7 procent, År 2006 väntas privatkonsumtionen stiga till 5,1 procent.
Den norska centralbanken har under de senaste två åren sänkt sin styrränta från 7 procent till 1,75 procent, vilket är till stöd för konsumtionen och investeringarna. Prognosesenteret beräknas att styrräntan på sin höjd stiger till 2,5 procent fram till utgången av år 2005. Den måttfulla ränteutvecklingen stöds av att konsumentprisernas ökning bromsas upp, ökningen i år blir endast 0,6 procent, nästa år 1,6 och året därpå 2 procent.

Det norska byggindustriförbundet BNL uppskattade i slutet av september att antalet påbörjade bostäder år 2004 kommer att öka till 28 000 varefter det årliga antalet stabiliseras kring 27 000 byggstarter per år under de två följande åren. Prognosesenteret säger att de påbörjade nya bostäderna under årets tre första kvartal var 19 235, en ökning med 28 procent sedan motsvarande period i fjol.
Bara i Oslo ökade byggstarterna under det tredje kvartalet med 57 procent räknat på ett år. Särskilt den starka inflyttningen till Oslo har ökat andelen bostäder i flervåningshus, medan andelen villor minskat. Under årets första hälft såldes en betydande del av bostäderna redan innan byggandet hade hunnit påbörjas. Försäljningen väntas plana ut under slutet av året, säger Boligprodusentenes Forening.

Inom den övriga byggproduktionen inleddes enligt SSB byggandet av 2,4 miljoner kvadratmeter i januari-augusti, vilket är 22 procent mer än under motsvarande tid i fjol. Konjunkturutvecklingen för de övriga byggnadernas del är enligt BNL snarlik utvecklingen för bostädernas del. BNL bedömer att 3,3 miljoner m2 övriga byggnader kommer att påbörjas; under de följande åren väntas detta värde sjunka till 3,1 miljoner m2.

Danmark

Nordea ställde i september en prognos som anger att ett uppsving börjat i den danska ekonomin, med den privata konsumtionen och exporten som pådrivande krafter. Investeringsökningen blir 3,4 procent i år. Under de två följande åren väntas investeringsökningen stanna vid ca 2,5 procent. Skattelättnader ökar den disponibla inkomsten åren 2004 - 2007. De ekonomiska forskningsinstituten bedömer att BNP-ökningen i år blir 2,2 och nästa år 2,4 procent. Den privata konsumtionen ökar i år med 3,4 och nästa år med 2,8 procent.
Euroconstruct bedömde i juni att de fasta investeringarna ökar med i snitt 4 procent åren 2004 - 2006.

Det danska arbetsgivarförbundet för byggbranschen Dansk Byggeri bedömde i juli att utsikterna för 2004 och 2005 är stabila. Ytan för påbörjad bostadsbyggnation ökar med 3 procent både i år och nästa år.
Den fritt finansierade bostadsproduktionen håller bostadsbyggandet på en stabil nivå, tack vare privathushållens goda inkomstutveckling och de låga räntorna. Antalet byggstarter av bostäder blir i år 23 500 och nästa år 24 500. Kontors- och industribyggandet minskar.
Renoveringsprojekten ökar i år med 3 procent och nästa år bara något.
Aktiviteterna koncentreras till Köpenhamn och till övriga större städer. Dansk Byggeri har i oktober ifrågasatt det danska statistikcentrets tillförlitlighet när det gäller byggstatistik, på grund av flera större korrigeringar som försvårat ställandet av prognoser. Dansk Byggeri bedömer med stöd av de senaste uppgifterna att utvecklingen för byggandets del kan bli sämre än vad som sägs i juliprognosen. Den i oktober utgivna konjunkturbarometern om byggindustrin var dock försiktigt positiv.

Baltikum och Ryssland

I de baltiska länderna och i Ryssland ökar BNP och investeringarna klart snabbare än i de nordiska länderna. Den ryska ekonomin kommer i år att öka med omkring 7 procent, tack vare ett högt oljepris och stark inhemsk efterfrågan. Nordea uppskattar att investeringarna i Ryssland stiger med 10 procent i år och med 7 procent nästa år.

Det faktum att Estland, Lettland och Litauen i maj 2004 intogs i EU bidrar till att hålla en hög investeringstakt med över 10 procent både i år och nästa år. Estland och Litauen ingår redan i valutakurssystemet ERM2 och Lettland ansluter sig till systemet vid ingången av år 2005. Stöden från EU och de direkta investeringarna som inkommit tack vare medlemskapet ger de nya medlemsländerna stärkt ekonomisk tillväxt i flera år framöver. De baltiska ländernas BNP- ökning har fortgått med inhemsk konsumtion och investeringar som lokomotiv, men exporten får en allt större betydelse tack vare dess snabba tillväxt under de kommande åren. Samtidigt bör problemen med bytesbalansen lindras.

Medelklassens tilltagande välstånd har lett till stärkt efterfrågan på fritt finansierade bostäder i Moskvas omgivningar, i S:t Petersburg och i de baltiska ländernas huvudstäder.

RESULTATUTVECKLINGEN I DE OLIKA SEGMENTEN

FASTIGHETSTEKNISKA TJÄNSTER

Omsättningen för Fastighetstekniska tjänster var 969,3 miljoner euro (241,9 Me). Service- och underhållsuppdragens andel av segmentets omsättning var 56 procent. 37 procent av omsättningen uppstod i Sverige, 33 procent i Finland, de baltiska länderna och Ryssland, 22 procent i Norge och 8 procent i Danmark.

Balansräkningen för den förvärvade verksamheten Building Systems konsoliderades för första gången i koncernbalansräkningen per den 31 december 2003. Inledningsvis upptogs verksamheten i bokföringen för en fyramånadersperiod från den 29 augusti 2003 och dessa uppgifter ingår i rapporteringen från det fjärde kvartalet 2003.

Fastighetstekniska tjänster nådde en rörelsevinst före nedskrivningen av goodwillvärdena (EBITA) på 19,1 miljoner euro. Nedskrivningen av goodwillvärdet och koncernvärdet efter förvärvet av Building Systems var 14,5 miljoner. Segmentets rörelseresultat (EBIT) blev 1,0 miljoner euro.

I periodens resultat för den danska enheten ingår en avsättning för förlust, totalt 4 miljoner euro, med anledning av ett elektrifieringsprojekt för två krigsfartyg för den danska flottan.
Detta projekt ingick när YIT övertog Building Systems av ABB. Det ena fartyget är färdigt och överlåtet, det andra skall vara klart i juni 2005. Förlusten har bokförts för hela projektet, båda fartygen, och belastar resultatet för den granskade perioden.

Orderstockens värde vid periodens utgång var 564,6 miljoner euro (419,9 Me). I slutet av perioden hade segmentet 12 451 anställda. Av dem arbetade 4 311 i Sverige, 4 022 i Finland, 2 513 i Norge, 1 164 i Danmark och 441 i Baltikum och Ryssland.

Sammanslagningen av de svenska bolagen ger starkare utbud

Omsättningen för de bolag som nu ombildats till YIT Sverige AB var 362,5 miljoner euro. Av omsättningen bestod 49 procent av service och underhåll. Orderstocken var värd 184,2 miljoner euro (197,1 Me).

De svenska bolagen inom segmentet Fastighetstekniska tjänster sammanslogs den 1 oktober 2004 till YIT Sverige AB. Sammanslagningen gör att YIT nu på den svenska marknaden som ett enhetligt bolag kan erbjuda en unik helhet tekniska installationstjänster, drift- och underhållstjänster samt fastighetsförvaltningstjänster, det som också heter Facility Management.

Marknadsutvecklingen har på det hela taget varit positiv i Sverige.
Byggmarknaden har börjat återhämta sig men utvecklingsutsikterna är ojämna i branschen. Bostadsbyggandet har ökat snabbt men den övriga byggsektorn är svag. Med den stigande exporten har investeringarna och olika industriprojekt påbörjats under året och expanderat marknaden för fastighetsteknik. För helåret kommer den fastighetstekniska marknaden att kvarstå på fjolårsnivån. Åren 2005 och 2006 är en ökning på 3 - 4 procent att vänta. Marknaderna för byggnadssanering och modernisering samt fastighetstjänster utvecklas stadigt och en viss ökning väntas under de närmaste åren.

Under perioden London & Regional Properties har förnyat sitt kontrakt med YIT om förvaltning och utveckling av fastigheter. Storleken av bolagets fastigheter är 1 250 000 kvadratmeter och de befinner sig på olika håll i Sverige. Det nya kontraktet gäller till slutet av februari 2009.

Ett nytt uppdrag var installationen av ventilationssystemet för AstraZenecas GMP-anläggning i Södertälje. Luftväxlingen och regleringen av lufttrycket sker med YIT:s system Optilab.

YIT har också ett rörinstallationsprojekt för Stora Ensos nya pappersmaskin i Kvarnsveden. Uppdraget fortsätter in på år 2005.

Ökad efterfrågan förväntas inom industrin i Finland

YIT Kiinteistötekniikka Oy:s omsättning i Finland, Baltikum och Ryssland var under perioden 317,5 miljoner euro. Andelen service- och underhållsuppdrag av omsättningen var 65 procent. Orderstocken vid periodens utgång var värd 219,2 miljoner euro (121,4 Me).

Det allmänna marknadsläget har i huvudsak varit på motsvarande nivå som under föregående period. Efterfrågan på affärslokaler väntas förbli god under årets sista månader, men byggandet av kontor kommer fortfarande att vara svagt under den närmaste tiden. Det offentliga byggandet bibehålls på skälig nivå på orter med inflyttning, men på andra håll är det svag efterfrågan på uppdrag. Nyproduktionen av bostäder förblir stabil under slutet av året. Ett uppsving för industriuppdragens del väntas. Inom fastighetstjänsterna är det gott om service- och underhållsuppdrag samt uppdrag som gäller fastighetsförvaltning.

Tillväxten på den baltiska marknaden är klart snabbare än i Finland.
I alla dessa länder pågår inom affärsverksamheten en anpassning till situationen som en del av EU-marknaden. I Ryssland är marknadsutvecklingen positiv, med stark marknadspotential för fastighetsteknik och fastighetstjänster.

Under årets tredje kvartal inledde vi VVS- och elinstallationerna för ett vårdhem i Vasa för utvecklingsstörda på uppdrag av mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt; i uppdraget ingår system för att höja patienttryggheten. I Kajana inleddes VVS- och elinstallationerna för Wetters bilhus, i Helsingfors universitets byggnad Porthania inleddes VVS-saneringsarbeten, likaså ett inleddes uppdrag för installation av ett släckningssystem i Nordens största Bauhaus i Tammerfors.
Släckningssystem installeras också i Finnforest Oy:s modulfabrik i Gustav Adolfs och i centrallagret för Kokkolan Halpahalli Oy i Karleby. Bland industriuppdragen kan nämnas projekt Siistaamo för UPM Kymmene Abp:s avsvärtningsanläggning i Kaipola, luftkonditioneringsinstallationen i en industrihall för M-real Abp:s projekt Helmi i Kaskö samt elkablarna för Helsingfors Energi vid elstationen i Viksbacka. I Litauen inledde YIT Technika VVS- och elarbetena i ett 14 våningar högt kontorshus i anslutning till köpcentret Akropolis.

Bland underhållsuppdrag som undertecknats kan nämnas ett med Vägaffärsverket för förlängning av underhållet av de kameror som används för fjärrövervakning av väderförhållanden och trafik. Avtalet med TeliaSonera Abp om fastighetsförvaltning förlängdes till år 2005 med optioner för åren 2006 och 2007. Vidare ingicks avtal om underhållet av Wärtsiläs fastigheter i Vasa.

Ett YIT-internt samarbetsprojekt är byggandet av YIT Centra i Rovaniemi, Jyväskylä, Karleby och Åbo. Dessutom tillkommer flera bostadsprojekt på olika håll i Finland och i S:t Petersburg och t.ex.
Pursiala kraftverk för Etelä-Savon Energia Oy i S:t Michel. Ett betydande samprojekt i Helsingfors fortgick: kontorshusprojektet för Meteorologiska institutet och Havsforskningsinstitutet. I lokalerna installeras ett av YIT utvecklat s.k. öppet automationssystem som ger möjligheter till många slags intressanta servicekoncept.

I augusti ingicks ett samarbetsavtal med svenska Envac Group. Med detta avtal skall YIT introducera ett av Envac utvecklat avancerat undertryckssystem för omhändertagande av hushålls- och kontorsavfall på marknaderna i Finland och Ryssland. YIT Byggtjänster skall undersöka möjligheterna att utnyttja systemet i sina större områdesbyggprojekt i Finland. Samarbetet har väckt intresse även i samband med vissa bostadsprojekt av högsta standard i Moskva och också bland sjukhus.

I Norge har byggandet av bostäder och affärslokaler tagit fart

YIT Building Systems AS hade en omsättning på 213,2 miljoner euro.
Service- och underhållsuppdragens andel av omsättningen var 72 procent. Orderstockens värde var 75,1 miljoner euro (54,4 Me).

Nybyggnationen av bostäder har hittills i år ökat med en tredjedel jämfört med motsvarande period i fjol; för hela årets del förväntas mängden vara en femtedel större än år 2003. Likaså har marknaden för modernisering av bostäder ökat jämfört med för ett år sedan. Viktigt ur YIT:s synpunkt är utvecklingen i flervåningshusprojekten.

Även byggandet av affärslokaler har börjat öka, när vi ser på antalet påbörjade byggen. Också de påbörjade byggenas areal är en femtedel högre än i fjol. Särskilt hög byggaktivitet gäller för affärslokaler i Osloregionen.

Euroconstruct beräknas marknaden öka år 2004 med knappt 8 procent.
Eftersom det finns en fördröjning mellan byggstarterna och den tidpunkt när de tekniska installationerna blir aktuella, kommer utvecklingen att inverka på YIT:s verksamhet först vid tiden kring årsskiftet.

Under det tredje kvartalet tog YIT hem ett uppdrag i anslutning till ett projekt för Heimdal Entreprenør som i Trondheim bygger över hundra energivänliga bostäder; YIT:s andel är en teknisk totallösning för rör- och elarbetena samt luftcirkulationen. Ett annat uppdrag kom från NCC och gäller bostadsbyggande i Stavanger. Skanska har av YIT beställt rörarbeten, avlopp, kyl- och släckningssystem för sitt nya huvudkontor i Oslo. PEAB har beställt en totallösning för ett vårdhem i Oslo där det skall ingå ventilation, el- och rörarbeten samt avlopp, värme och släckningssystem.

Under kvartalet ingicks tre nya ramavtal om tekniska tjänster. Ett avtal med Forsvarsbygg, som har hand om utvecklingen och underhållet av militärens fastigheter, gäller för alla militära anläggningar i sydöstra delen av landet. Ett avtal med CG Holding gäller 55 detaljhandelsaffärer, tre stora köpcentra samt två glas- och porslinsfabriker. Ett avtal med NetCom gäller kraftförsörjning och datakommunikation.

Samarbetet med universitetet Carnegie Mellon fortsätter. Ett projekt gäller utredning av möjligheterna att utnyttja el- och ventilationskanaler för trådlös kommunikation. I projektet som får statligt stöd undersöker YIT möjligheterna att utnyttja det finländska tekniska ishallskonceptet i Norge, t.ex. i fotbolls- och handbollshallar. Utvecklingen av det patenterade el- och ventilationssystemet ClimaCeil fortsätter, så att det skall kunna tas i bruk i hela koncernen.

Positiva utsikter för den danska ekonomin

YIT A/S hade en omsättning på 76,1 miljoner euro. Av omsättningen var 36 procent service- och underhållsuppdrag. Orderstocken var vid periodens utgång värd 86,0 miljoner euro (47,0 Me).

I periodens resultat för den danska enheten ingår en avsättning för förlust, totalt 4 miljoner euro, med anledning av ett elektrifieringsprojekt som gäller två krigsfartyg för den danska flottan. Detta projekt ingick när YIT övertog Building Systems av ABB. Det ena fartyget är färdigt och överlåtet, det andra skall vara klart i juni 2005. Förlusten har bokförts för hela projektet, båda fartygen, och belastar resultatet för den granskade perioden.

Enligt prognoser av Nordea har den danska ekonomin utvecklats enligt förväntningarna, med den privata konsumtionen som pådrivande kraft.
Exporten ökar småningom, men investeringarna har än så länge inte kommit i gång.

Arbetslösheten väntas börja minska. De största ekonomiska osäkerhetsfaktorerna har att göra med prisutvecklingen för olja. Den ekonomiska balansen väntas bestå eftersom det inte finns några tecken på problem med bytesbalansen eller inflation.

Den danska statistikcentralen räknar med positiv utveckling för bygg- , produktions- och servicenäringarna under följande kvartal.

Under årets tredje kvartal tog YIT hem en ventilationsentreprenad för A.P. Møller – Mærsks nya huvudkontor i Köpenhamn. Likaså nåddes en överenskommelse om en omfattande teknisk leverans av el-, ventilations- och rörsystemen till Danmarks pedagogiska universitet i Köpenhamn. I avtalet ingår också projektstyrning i ett projekt för modernisering av en universitetsbyggnad.

BYGGTJÄNSTER

Omsättningen för segmentet Byggtjänster steg med 10 procent jämfört med samma period föregående år och blev 1 055,6 miljoner euro (961,4 Me). Underhållsverksamhetens andel av omsättningen var 2 procent (3 %) och de utländska uppdragens andel 18 procent (14 %) av omsättningen. I omsättningen ingår 143,2 miljoner euro (168,4 Me) som räknats dubbelt, i form av försäljning av aktielägenheter som koncernen själv producerat.

Rörelsevinsten blev 82,9 miljoner euro (78,9 Me). I referensperiodens rörelsevinst ingår 24,3 miljoner euro i form av engångsposter.
Orderstocken vid periodens utgång var värd 752,8 miljoner euro (868,7 Me). Orderstockens minskning berodde på den dåliga efterfrågan på kontorshusbyggande, så att vissa projekt fick byggstarten uppskjuten.
Segmentet hade vid periodens utgång 4 934 anställda.

Under det tredje kvartalet gjordes satsningar på höjning av den finländska verksamhetens lönsamhet och på utökning av byggandet i form av grynderentreprenader i Ryssland och Baltikum.

Bostadshandeln planade ut

I Finland i Helsingforsregionen, liksom i de delar av Ryssland och Baltikum som präglas av internationella affärer, planade kurvan för bostadshandeln ut från toppnivån under början av året. I kommunerna runt Helsingfors och i tillväxtstäderna på andra håll i landet var bostadshandeln stark även under det tredje kvartalet. Under perioden såldes 1 788 (1 685) fritt finansierade ägarbostäder i Finland, i Ryssland och Baltikum var antalet 785 (349). Det beräknas att efterfrågan på nybyggda bostäder fortsätter på en god nivå även under det fjärde kvartalet.

I Finland inledde Byggtjänster under perioden byggandet av 2 099 (2 509) bostäder. Av dem var 1 980 (2 227) fritt finansierade. Vid periodens utgång var totalt 2 889 (3 534) bostäder under byggnad, därav 2 770 (2 977) med fri finansiering. 2 429 (1 444) fritt finansierade bostäder blev färdigställda under perioden. Antalet färdiga men osålda bostäder den sista juni var 234 (119).

Inom den internationella verksamheten fortgick den ökning av bostadsbyggandet som anges i koncernstrategin. Under det första halvåret inleddes byggandet av 3 167 nya bostäder i Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. Motsvarande antal under samma period i fjol var 199. Antalet bostäder som färdigställdes var 199 (214). Vid periodens utgång var antalet fritt finansierade bostäder under byggnad 3 815 (973). Antalet färdiga men osålda bostäder vid periodens slut var 9 (19).

I Ryssland har bostadspriserna under det gångna året stigit betydligt. Prisuppgången blev jämnare under årets tredje kvartal.
Försäljningspriserna för de YIT-byggda fritt finansierade bostäderna på den ryska och baltiska marknaden har under det senaste året i medeltal varit en knapp tredjedel av priserna för bostäder som är till salu i Finland.

Marknadsutsikterna för bostadsbyggandet med grynderentreprenader beräknas stanna på god nivå på alla marknadsområden där YIT verkar.
Utsikterna får i Finland stöd av flyttningen inom landet, konsumenternas tro på fortsatt god personlig ekonomi och den låga räntenivån. I Ryssland och i de baltiska länderna får bostadsefterfrågan gott stöd av den snabba ekonomiska utvecklingen.
YIT kan svara på efterfrågan på bostäder tack vare ett gott bestånd av lämpliga byggtomter. Antalet fritt finansierade bostäder som YIT påbörjat i Finland beräknas år 2004 bli omkring 2 600 (år 2003 var antalet 2 826). I Ryssland och Baltikum är motsvarande siffror 3 700 (351).

YIT:s bestånd av byggtomter 2004-09-30

YIT:s bestånd av byggtomter 2004-09-30

Byggrätter och Kapital som plan bundits i läggningsmöjlighet tomtbestånde er, tusental t, miljoner vånings-m2 euro Finland Bostadstomter 1 415 157 Kontorstomter 883 118 Totalt 2 298 275 Baltikum och Ryssland Bostadstomter 401 18 Totalt 2 699 293

Övrigt husbyggande

I Finland bromsade de stora mängderna lediga kontorslokaler igångsättningen av nya kontorshusbyggen. Efterfrågan på lokaler för handel och logistik hölls på skälig nivå. Kontorshusprojekten gavs ut på entreprenad efter anbudsförfarande, och konkurrensen var skarp både för nybyggande och för renoveringsprojekt. På området för industrins investeringar väntas en återhämtning, något som kan ge bättre efterfrågan på industribyggnadsprojekt redan under detta år.

Bland husbyggnadsentreprenader som YIT under årets tredje kvartal tog hem kan nämnas en BCTMP-anläggning för M-real Abp i Kaskö, Kartanonkoski skola för Vanda stad, sanering av Aurorahemmet för Esbo stad, en utbyggnad av Helsingfors stads byggnadskontors hus TAVI, byggstommeuppdraget för konstfacksfakulteten vid Lapplands universitet på uppdrag av Senatfastigheter, en Lidl-butik i Lundo, ett hyreshus vid namn Kiinteistö Oy Vihdin Haapakyläntie 2 i Vichtis på uppdrag av YH Suomi Oy, bostadshuset Kiinteistö Oy Oulun Isokatu 4 på uppdrag av Oulun Osuuspankki i Uleåborg, ett bostadshus, Vuorela, för Siilinjärven Vuokratalot Oy, avloppsreningsverket Paikus i Pernau, Estland, köpcentret Ärimaja i Tallinn, ett gaskompressionsverk för Öresundskraft i Sverige, Johvi Konserthus för Eesti Kontsert, ett badhotell i Jurmala, Lettland för SIA Ärimaja, en lagerbyggnad till ZAO Ford Motor Companys motorfabrik i Vsevolodsk i Ryssland samt en utbyggnad av en fabriksbyggnad i Kaunas för UAB Lietlinen i Litauen.

Flera nya distriktsentreprenader för underhållet av allmänna vägar

Mängden mark- och vattenbyggnadsuppdrag har ökat sedan i fjol, men priskonkurrensen är fortfarande skarp. Marknadsläget för bergbygge antas utvecklas positivt i och med att anbudsförfarandena för flera stora projekt kommer i gång.

Till de nya hemtagna entreprenaderna under perioden hör förbättringsarbeten på Österleden på uppdrag av Helsingfors stads byggnadskontor, transformatorstation M120 för Neste Engineering och de underjordiska konstruktionerna till sydvästra Finlands fängelse på uppdrag av Senatfastigheter. Vidare kan nämnas iståndsättningen av den tidigare soptippen i Kvarnbäcken i Helsingfors och en byggnad för instrumenteringskoppling på uppdrag av Neste Jacobs Oy.

YIT har stärkt sin marknadsställning inom underhållet av allmänna vägar. Till de nya underhållsentreprenaderna som bekräftats under perioden hör Esbo distrikt för åren 2004 - 2009, Nummidistriktet för 2004 - 2007, distriktet Jakobstad åren 2004 - 2009, distriktet Imatra åren 2004 - 2009, Reso distrikt 2004 - 2007 och distriktet Idensalmi för åren 2004 - 2007.

Utvecklingsarbete

Under kvartalet inleddes vissa program för utveckling av personalhanteringen, särskilt med tanke på rekrytering och introduktionen i arbetet, likaså ett program för finslipning av kundprocesserna och skötseln av kundrelationerna i samband med varumärket YIT Koti.

Under perioden sålde YIT till Graphisoft, ett ungerskt företag, sin teknologi med produktmodeller inklusive know-how, samt ingick med detta bolag ett partnerskapsavtal om vidareutveckling av produktmodellsteknologin.

YIT deltar också tillsammans med flera betydande kommunala uppdragsgivare och byggföretag i ett projekt under ledning av byggnadsindustriförbundet RT för utveckling av livscykelmodeller för husbyggnadsbranschen.

TJÄNSTER FÖR INDUSTRIN

Omsättningen för segmentet Tjänster för industrin var 141,3 miljoner euro (153,8 Me). Underhållsfunktionerna stod för 67 procent av omsättningen, och uppdragen utanför Finland stod för 7 procent.

Rörelsevinsten var 5,3 miljoner euro. Orderstocken vid årets utgång var värd 115,5 miljoner euro (62,6 Me), varav 12,9 miljoner euro bestod av uppdrag utanför Finland. Vid periodens utgång hade segmentet 2 992 anställda.

Efterfrågan på investeringstjänster ser ut att börja öka

Omsättningen för segmentet Tjänster för industrin blev mindre än under motsvarande period i fjol, vilket till största delen beror på minskade investeringar. Efter en lång period av svag efterfrågan väntas nu investeringarna börja öka ännu detta år.

Segmentets orderstock ökade under det tredje kvartalet med 57 procent och i slutet av september var dess värde 85 procent högre än ett år tidigare. Den kraftiga ökningen berodde bl.a. på hemtagningen i skarp internationell konkurrens av stora order för Fortums Dieselprojekt, med leveranser av stålkonstruktioner i tungolje- och väteenheterna samt rör och installationsuppdrag. En landvinning för finländska förhållanden var också leveransen av rörledningarna till en ny avsvärtningsanläggning för UPM i Kaipola, ett uppdrag som inleds omedelbart. På exportsidan inflöt flera betydande uppdrag för reparation av ångpannor samt leveranser av kraftverksrör och cisterner, till Sverige, Mellaneuropa, Irland, Sydamerika och Kina.

De första kommersiella anbudsförfrågningarna med anledning av de kommande investeringsprojekten inför byggandet av OL3, det femte kärnkraftverket i Olkiluoto, är för tillfället föremål för beräkningar.

Trots de relativt sett goda framtidsutsikterna kommer YIT:s segment Tjänster för industrin fortfarande under första kvartalet av år 2005 att belastas av dålig kapacitetsutnyttjandegrad. Därefter blir utnyttjandegraden betydligt bättre i och med att Dieselprojektet realiseras.

Stora leveranser till panntillverkare

Under perioden gjorde segmentet flera betydande leveranser av rörledningar och pannkomponenter till alla de finländska tillverkarna av ångpannor; Andritz Oy, Foster Wheeler Energia Oy, Kvaerner Power Oy och Noviter Oy. Leveranserna var avsedda för kundföretagens exportprojekt med köpare bl.a. i Estland, Tyskland, Portugal, Brasilien och Kina.

Den viktigaste leveransen på export gällde rörledningarna till ett stort gaskombikraftverk i Riga, på beställning av Demag Delaval Industrial Turbomachinery AB. Leveranserna pågick också till Irland för Foster Wheeler Energia Oy och det nyaste uppdraget är för Celulosa Arauco y Constitución S.A. i Chile.

Under perioden slutfördes leveranserna av process- och värmeåtervinningsrören till en enhet för termomekanisk massa inom Stora Ensos projekt WARMA samt entreprenaden för kraftverksrör till Wisapower Oy.

På Fortums raffinaderi i Borgå fortsatte installationen av råoljeledningar på hamnpiren, likaså byggandet av de underjordiska rören för väte- och tungoljeenhetena inför Dieselprojektet. De övriga leveranserna i anslutning till Dieselprojektet väntas fortgå till första halvåret 2006. Rörleveranserna till Stora Ensos pappersmaskin PM2 i Summa kommer att pågå fram till mitten av år 2005. Monteringen av rörbryggan på M-reals fabrik i Kaskö fortgår till januari 2005.

Samarbetet inom YIT har breddats för underhållets del

Inom industriunderhåll har marknadsutvecklingen varit positiv; liksom under de föregående somrarna har sommaren varit livlig. Under perioden har stora mängder underhåll företagits under de årliga reguljära driftsstoppen inom skogsindustrin och på kärnkraftverken.

Inom kärnkraftsunderhållet inleddes i år förberedelserna inför Timo, ett mycket krävande projekt som har att göra med förnyandet av högtrycksturbinerna i Industrins Krafts kärnkraftverk. Leveranserna kommer övervägande att ske under driftsuppehållen åren 2005 och 2006.
Till övriga delar flyttades tyngdpunkten för kärnkraftsunderhållet under perioden till anläggningarna i Lovisa och i Sverige.

Inom industriunderhåll har samarbete utökats med YIT Sverige AB:s industrienhet, som i YIT:s organisation hör till segmentet Fastighetstekniska tjänster. Under början av hösten gjorde enheterna tillsammans flera betydande leveranser under de reguljära driftsstoppen för skogsindustrin på den svenska östkusten, bl.a. M- real i Örnsköldsvik och Husum samt för SCA i Obbola. Det sistnämnda uppdraget pågår fortfarande.

Installationsuppdragen som gäller instrumentering fick betydligt ökad efterfrågan jämfört med läget under årets första månader. Vår mest betydande leverans i denna sektor är på uppdrag av Linde AG, för en luftgasfabrik i Torneå för AGA. För M-reals BCTMP-projekt i Kaskö har en överenskommelse om projekterings- och planeringstjänster ingåtts.

DATAKOMTJÄNSTER

De tre första kvartalen år 2004 har för segmentet Datakomtjänster förbättrats jämfört med samma period ett år tidigare. Omsättningen i januari-september var 90,4 miljoner euro (93,0 Me, omräknat jämförbart referensvärde 84,6 Me). Av omsättningen baserades omkring 76 procent (60 %) på långvariga kundkontrakt medan 24 procent (40 %) bestod av projektartad produktion. Rörelsevinsten var 11,5 miljoner euro (6,2 Me). Orderstocken vid periodens utgång var 88,1 miljoner euro (65,3 Me). Segmentet hade 1 341 anställda i slutet av perioden.

Den förbättrade resultatutvecklingen är närmast ett resultat av segmentets egna åtgärder för utveckling och höjd effektivitet.
Service- och underhållsfunktionernas ökade andel av omsättningen beror på att projektarbetena för mobiltelenät minskat betydligt och på att efterfrågan på tjänster förskjutits så att de gäller mindre underhålls- och ombyggnadsuppdrag.

Konkurrensen mellan teleoperatörerna skärps kontinuerligt. Utveckling sker för bredbandsnätens och -anslutningarnas del och i de datatekniska tjänster som erbjuds i samband med bredband. Den hårda konkurrensen leder till att marknaden för installationstjänster också håller på att öppnas för utomstående företag. För mobilnätens del leder konkurrensen mellan olika teleoperatörer till att investeringarna minskar och därmed också efterfrågan på installationstjänster.

Bredbandsanslutningar säljs i rekordtakt

För närvarande köps bredbandsanslutningarna i rekordtakt. Bidragande orsaker till efterfrågan är att slutanvändarnas månadsavgifter sänkts betydligt och att operatörerna hela tiden går ut med lockande introduktionserbjudanden. Operatörerna marknadsför fullständiga lösningar av typen nycklarna i handen, och det har ökat antalet fältuppdrag för YIT.

Bredbandsutvecklingen har i viss mån också lett till ökad efterfrågan på fasta telenätsprojekt. Den ökande mängden bredbandsabonnemang leder också till ett ökat behov av nätunderhåll och datatekniskt lokalstöd.

Det antas allmänt att bredbandsabonnemangen fortsätter i nuvarande takt under den närmaste tiden. Det ökande behovet av underhållstjänster väntas bli uppenbart redan nästa år.

Marknaden för installationstjänster blir öppnare

Marknaden för installationsuppdrag håller efter hand på att öppnas för utomstående företag i samband med att konkurrensen teleoperatörerna emellan skärps. Utvecklingen har ökat YIT:s möjligheter att erbjuda sina tjänster, men samtidigt har ett starkt pristryck uppstått.

Utgivningen av installationsuppdrag på entreprenad ("outsourcing") väntas stiga, i vissa fall redan inom kort. De förändrade förfaringssätten inverkar på installationsmarknadens utveckling, men verklig efterfrågan i öppen konkurrens väntas uppstå först inom några år, när de garantitider som slagits fast för de tidigare arrangemangen löper ut.

Under början av året ingick YIT nya avtal med olika operatörer. De nya avtalen har vidgat kundkretsen, något som också resulterat i ökad uppdragsvolym för YIT:s installationstjänster.

Investeringarna i 3G-mobilnät sker etappvis

Den skarpa konkurrensen mellan mobilnätsoperatörerna har lett till minskade investeringar och det har i sin tur minskat efterfrågan på installationstjänster. Den teknologiska omvälvningen som nu pågår bidrar också till att göra marknaden recessionsartad.

3G-nätinvesteringarna som möjliggör snabbare datakommunikation väntas inte ge någon särskilt intensiv efterfrågetopp. Investeringsbehovet beräknas inte komma revolutionsartat utan snarare i form av en långsammare evolution, efter hand som nya tjänster erbjuds och leder till en ökad efterfrågan på nätkapacitet. Under den granskade perioden har i Finland de första 3G-näten tagits i bruk, på vissa begränsade områden.

Serviceprocesserna och fältarbetet görs effektivare

Utvecklingsinsatserna har inriktats på utveckling av nya serviceenheter inom det tekniska stödet samt på åtgärder som bidrar till att installationsmarknaden öppnas, både inom lokalstödstjänsterna och för telekomnätens del.

En av tyngdpunkterna för det interna YIT-samarbetet har varit den utveckling som gör det möjligt att dra gemensam nytta av kundförhållandena. I det utvecklingsarbete som bedrivs på bolags- och lokalnivå har särskit intresse fästs vid kunder som har verksamhet på flera orter och på den offentliga förvaltningen.

Den datatekniska plattformen för tjänsterna i telekombranschen har moderniserats, i syfte att skapa effektivare serviceprocesser och höjd servicenivå. Den operativa verksamheten utvecklas i ett samprojekt med Tekes; projektens mål är att skapa effektivare produktionsstyrning och logistik i fälttjänsterna. Samarbetet med olika skolor har utökats i syfte att trygga tillgången på ny arbetskraft under de kommande åren.

UTSIKTER FÖR ÅR 2004

YIT:s omsättning ökar betydligt i och med att Fastighetstekniska tjänster genererar omsättning under hela året. Resultatet före e.o.
poster och skatt blir betydligt bättre jämfört med år 2003.
Bostadsbyggandet i Finland fortsätter att ge gott resultat, med en volym som planat ut efter den tidigare efterfrågetoppen. I Ryssland och Baltikum fortsätter bostadsproduktionen att öka. Segmentet Fastighetstekniska tjänster beräknas bidra positivt till YIT:s resultat per aktie för hela 2004.

Helsingfors den 1 november 2004

Styrelsen KONCERNBOKSLUT 30 SEPTEMBER 2004 (oreviderat)

RESULTATRÄKNING (milj. euro)

1-9/2004 1-9/2003 förändr., 1-12/2003 % Omsättning 2 223,9 1 435,7 55 2 389,7 - andelen internationell verksamhet 875,6 291,5 *) 672,5 - försäljning av aktier i den egna produktion 143,2 168,4 -15 243,1 Rörelseintäkter och - kostnader -2 091,4 -1 328,2 57 -2 253,3 Av- och nedskrivningar -12,7 -12,3 3 -17,7 Rörelsevinst före avskrivningar av goodwill och koncerngoodwill (EBITA) 119,8 95,2 26 118,7 i procent av omsättningen 5,4 % 6,6 % - 5,0 % Avskrivningar av goodwill och koncerngoodwill -22,6 -9,4 *) -20,1 Rörelsevinst (EBIT) 97,2 85,8 13 98,6 i procent av omsättningen 4,4 % 6,0 % - 4,1 % Finansiella intäkter och kostnader, netto -12,1 -10,4 16 -14,2 Vinst före extraordinära poster 85,1 75,4 13 84,4 i procent av omsättningen 3,8 % 5,3 % - 3,5 % Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Vinst före skatt 85,1 75,4 13 84,4 i procent av omsättningen 3,8 % 5,3 % - 3,5 % Räkenskapsperiodens vinst 58,8 50,2 17 48,4 i procent av omsättningen 2,6 % 3,5 % - 2,0 %

*) Förändringen över 100 %

Projekten har upptagits i resultaträkningen enligt färdigställandegrad eller försäljningsgrad, beroende på vilken som är lägre. Efter övergången till bokföringspraxis enligt IAS vilket sker i början av år 2005 sker den partiella intäktsföringen enligt principen färdigställandegrad multiplicerad med försäljningsgrad.

I posten Räkenskapsperiodens vinst har den kalkylerade skatteskulden och minoritetsandelen av avskrivningsdifferensen beaktats. Inkomstskatten har beaktats proportionellt till den granskade periodens längd, utgående från den kalkylerade skatten för hela räkenskapsperioden.

RESULTATRÄKNING (det tredje kvartalet i 2004 jämförs med det tredje i 2003) milj. euro

7-9/2004 7-9/2003 förändr., %

Omsättning 719,5 503,6 43 - andelen internationell verksamhet 293,8 109,9 *) - försäljning av aktier i den egna produktion 35,4 57,2 -38 Rörelseintäkter och - kostnader -670,4 -467,9 43 Av- och nedskrivningar -4,4 -4,0 10 Rörelsevinst före avskrivningar av goodwill och koncerngoodwill (EBITA) 44,7 31,7 41 i procent av omsättningen 6,2 % 6,3 % - Avskrivningar av goodwill och koncerngoodwill -7,7 -3,8 *) Rörelsevinst (EBIT) 37,0 27,9 33 i procent av omsättningen 5,1 % 5,5 % - Finansiella intäkter och kostnader, netto -4,8 -4,0 20 Vinst före extraordinära poster 32,2 23,9 35 i procent av omsättningen 4,5 % 4,7 % - Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 Vinst före skatt 32,2 23,9 35 i procent av omsättningen 4,5 % 4,7 % - Räkenskapsperiodens vinst 23,8 14,7 62 i procent av omsättningen 3,3 % 2,9 % -

*) Förändringen över 100 %

BALANSRÄKNING (milj. euro) 2004- 2003- förändr, 2003- 09-30 09-30 % 12-31 TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar - Goodwill 155,9 0,5 *) 168,9 - Övriga immateriella tillgångar 12,1 147,8 -92 11,8 Koncerngoodwill 75,4 66,2 14 78,0 Materiella tillgångar 66,9 57,9 16 66,8 Placeringar - Övriga placeringar 7,7 35,3 -78 7,9 Omsättningstillgångar 451,1 395,4 14 380,8 Fordringar 809,4 585,9 38 781,0 Finansiella värdepapper 0,9 9,4 -90 11,9 Kassa och bank 39,3 25,5 54 48,4 Summa tillgångar 1 618,7 1 323,9 22 1 555,5 EGET KAPITAL OCH SKULDER Aktiekapital 61,2 60,2 2 61,0 Övrigt eget kapital 370,2 345,1 7 347,3 Minoritetens andel 3,3 2,4 38 3,4 Avsättningar 22,7 8,8 *) 27,3 Långfristigt främmande kapital 225,8 113,5 99 210,9 Kortfristigt främmande kapital 935,5 793,9 18 905,6 Summa eget kapital och skulder 1 618,7 1 323,9 22 1 555,5

*) Förändringen över 100 %

FINANSIERINGSANALYS (milj. euro)

1-9/2004 1-9/2003 förändr., 1-12/2003 % Rörelsens kassaflöde Vinst före extraordinära poster 85,1 75,4 13 84,4 Korrektivposter 38,1 -1,5 *) 30,7 Kassaflöde före förändring i rörelsekapital 123,2 73,9 67 115,1 Förändring i rörelsekapital -83,2 -12,6 *) 25,4 Rörelsens kassaflöde före finansieringsposter och skatt 40,0 61,3 -35 140,5 Betalda räntor -13,7 -12,1 13 -14,7 Influten utdelning 0 0,3 - 0,3 Erhållna räntor 1,0 1,0 0 2,7 Betalda skatter -23,2 -20,4 14 -31,2 Rörelsens kassaflöde 4,1 30,1 -86 97,6 Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -22,4 -159,4 -86 -230,5 Vinst vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar 2,9 34,7 -92 37,5 Investeringar i placeringar -0,5 -28,7 -98 -2,4 Vinst/förlust vid avyttring av placeringar 1,5 0,3 *) 1,4 Investeringarnas kassaflöde -18,5 -153,1 -88 -194,0 Finansieringens kassaflöde Aktieemission mot betalning 0,9 4,5 -80 9,5 Inköp/försäljning av egna aktier - 12,4 - 12,4 Förändring i lånefordningar 2,1 -5,2 *) 0,1 Förändring av kortfristiga lån 26,7 126,9 -79 23,6 Upplåning i form av långfristiga lån 59,9 15,5 *) 117,7 Amortering på långfristiga lån -58,6 -8,9 *) -19,2 Dividendutdelning -36,8 -26,3 40 -26,3 Finansieringens kassaflöde -5,8 118,9 - 117,8 Förändring av likvida medel -20,2 -4,1 *) 21,4 Likvida medel i början av 60,3 38,9 55 38,9 perioden Likvida medel vid periodens 40,1 34,8 15 60,3 utgång

*) Förändringen över 100 %

NYCKELTAL

9/2004 9/2003 förändr. 12/2003 , % Resultat/aktie, euro 0,96 0,86**) 12 0,82**) Resultat/aktie, euro, efter utspädning 0,95 0,84**) 13 0,82**) Eget kapital/aktie, euro 7,05 6,73**) 5 6,69**) Aktiens medelkurs under perioden, euro 15,78 9,27**) 70 10,35**) Aktiens kurs vid periodens utgång, euro 15,85 11,00**) 44 13,45**) Aktiestockens marknadsvärde vid periodens utgång, milj. euro 969,7 662,6 46 821,1 Vägt medeltal av det emissionskorrigerade antalet utestående aktier, 1 000 st 61 095 58 576**) 4 59 104**) Vägt medeltal av det emissionskorrigerade antalet utestående aktier, 1 000 st, efter utspädning 61 711 59 678**) 3 59 248**) Emissionskorrigerat antal utestående aktier vid periodens utgång, 1 000 st 61 179 60 236**) 2 61 047**) Räntebelagda nettoskulder vid periodens utgång, milj. euro 251,4 246,9 2 204,4 Avkastning på sysselsatt kapital av senaste 12 månader, % 15,8 % 18,5 % - 16,8 % Soliditet, % 29,5 % 33,2 % - 28,3 % Skuldsättningsgrad, % 57,8 % 60,6 % - 49,6 % Bruttoinvesteringar i bestående tillgångar, milj.
euro 21,4 187,6 -89 232,9 i procent av omsättningen 1,0 % 13,1 % - 9,7 % Orderstock vid periodens utgång, milj. euro 1) 1 521,0 1 416,5 7 1 490,1 - varav utländska order, milj. euro 596,8 291,9 *) 569,5 Medeltal anställda 22 012 13 846 59 16 212

*) Förändringen över 100 % **) Fördubbling av antalet aktier som skedde den 26 mars 2004 har iakttagits.
1) Den icke intäktsförda delen av bindande, hemtagna order.

ANSVARSFÖRBINDELSER (milj. euro)

9/2004 9/2003 förändr. 12/2003 , % Beviljade inteckningar i lån - För egna förbindelser Övriga säkerheter givna för egen del 29,3 29,8 -2 29,8 - Pantsatta värdepapper 0 0,2 - 0,2 Leasingsansvar 45,0 19,6 *) 50,7 Övriga ansvar - Återköpsansvar 180,8 129,7 39 7,3 - Ansvar för externa skulder som beviljades till bolag som räknas till 42,5 0 - 44,5 omsättningstillgångar - Övriga ansvar 0,6 0,5 20 1,2 Borgen - För intressebolag 0,7 0,9 -22 0,7 - För andra 2,6 17,3 -85 9,0 Inteckningar beviljade av bolag som räknas till omsättningstillgångar för koncernbolags och egen del 4,0 2,1 90 2,1 Derivatavtal 2) - Värde för objektnyttigheter -- Avtal om ränteutbyte (swap) 70,0 0 - 20,0 -- Valutaterminavtal 70,1 75,7 -7 70,8 - Gängse värde -- Avtal om ränteutbyte (swap) 69,5 0 - 19,7 -- Valutaterminavtal 68,2 74,4 -8 72,1

*) Förändringen över 100 % 2) Derivatavtalen har övervägande gjorts i avsikt att skydda valutalån och valutaflödet i vissa projekt.

OMSÄTTNINGEN PER SEGMENT (milj. euro)

I början av september 2003 uppdelades YIT-koncernens verksamhet i fyra segment: Fastighetstekniska tjänster, Byggtjänster, Tjänster för industrin och Datakomtjänster. Byggtjänster består av YIT Byggnads Ab och Datakomtjänster av YIT Primatel Ab. Det som var YIT Installation delades upp i två segment: Fastighetstekniska tjänster och Tjänster för industrin. Uppgifterna som beskriver omsättningen och orderstocken år 2003 baseras på pro forma-kalkyler till den del de gäller Fastighetstekniska tjänster och Tjänster för industrin.
Balansräkningen för den förvärvade verksamheten Building Systems konsoliderades för första gången i koncernbalansräkningen per den 31 december 2003. Inledningsvis upptogs verksamheten i bokföringen för en fyramånadersperiod från den 29 augusti 2003 och dessa uppgifter ingår i rapporteringen från det fjärde kvartalet 2003.

1-9/2004 1-9/2003 förändr., 1-12/ % 2003

Fastighetstekniska tjänster 969,3 241,9 *) 681,0 Byggtjänster 1 055,6 961,4 10 1 398,5 Tjänster för industrin 141,3 153,8 -8 209,7 Datakomtjänster 90,4 93,0 -3 130,0 Övriga poster -32,7 -14,4 *) -29,5 YIT-koncernen totalt 2 223,9 1 435,7 55 2 389,7

*) Förändringen över 100 %

RÖRELSEVINST FÖRE AVSKRIVNINGAR AV GOODWILL OCH KONCERNGOODWILL (EBITA) PER SEGMENT (milj. euro)

1-9/2004 1-9/2003 förändr., 1-12/ % 2003

Fastighetstekniska tjänster 19,1 - - -7,1 Byggtjänster 84,4 81,1 4 111,1 Tjänster för industrin 5,8 - - 9,7 Datakomtjänster 14,0 8,7 61 14,0 (YIT Installation) - 12,0 - - Övriga poster -3,5 -6,6 -47 -9,0 YIT-koncernen totalt 119,8 95,2 26 118,7

RÖRELSEVINST (EBIT) PER SEGMENT (milj. euro)

1-9/2004 1-9/2003 förändr., 1-12/ % 2003 Fastighetstekniska tjänster 1,0 - - -19,7 Byggtjänster 82,9 78,9 5 107,8 Tjänster för industrin 5,3 - - 8,8 Datakomtjänster 11,5 6,2 85 10,7 (YIT Installation) 7,3 Övriga poster -3,5 -6,6 -47 -9,0 YIT-koncernen totalt 97,2 85,8 13 98,6

ORDERSTOCK PER SEGMENT VID PERIODENS UTGÅNG (milj. euro)

9/2004 9/2003 förändr. 12/2003 , % Fastighetstekniska tjänster 564,6 419,9 34 502,3 Byggtjänster 752,8 868,7 -13 817,7 Tjänster för industrin 115,5 62,6 85 67,2 Datakomtjänster 88,1 65,3 35 102,9 YIT-koncernen totalt 1 521,0 1 416,5 7 1 490,1

KONCERNENS UTVECKLING KVARTALSVIS I/2003-III/2004

I/ II/ III/ IV/ I/ II/ III/ 2003 2003 2003 2003 2004 2004 2004 Omsättning, milj. euro 431,5 500,6 503,6 954,0 713,1 791,3 719,5 Rörelsevinst (EBIT), milj. euro 6,9 51,0 27,9 12,8 28,0 32,2 37,0 i procent av omsättningen 1,6 10,2 5,5 1,3 3,9 4,1 5,1 Finansiella intäkter och kostnader, netto -3,6 -2,8 -4,0 -3,8 -3,7 -3,6 -4,8 Vinst före skatt, milj. wuro 3,3 48,2 23,9 9,0 24,3 28,6 32,2 i procent av omsättningen 0,8 9,6 4,7 0,9 3,4 3,6 4,5 Balansomslutning vid periodens utgång, milj. 1067,7 1323,9 1520,0 1618,7 euro 1176,3 1555,5 1587,6 Resultat/aktie, euro **) 0,03 0,58 0,25 -0,04 0,27 0,30 0,39 Eget kapital/aktie, euro **) 5,85 6,43 6,73 6,69 6,36 6,66 7,05 Aktiens kurs vid periodens utgång **) 7,35 8,50 11,00 13,45 15,40 16,74 15,85 Marknadsvärde vid periodens utgång, milj. euro 428,6 497,1 662,6 821,1 940,1 1023,8 969,7 Kassaflöde från rörelsen, milj. euro 12,5 -40,7 58,3 67,5 20,2 -12,4 -3,7 Avkastning på sysselsatt kapital av senaste 12 månader, % 17,0 20,4 18,5 16,8 20,8 16,5 15,8 Soliditet, % 34,7 34,8 33,2 28,3 27,7 28,1 29,5 Räntebärande nettoskuld vid periodens utgång, milj. Euro 122,4 139,5 246,9 204,4 220,5 243,1 251,4 Skuldsättningsgrad, % 35,6 36,9 60,6 49,6 56,3 59,1 57,8 Bruttoinvesteringar, milj. euro 5,1 9,1 173,4 45,3 6,1 10,9 4,4

Orderstock vid periodens utgång, milj. 1008,3 1416,5 1478,2 1521,0 euro 1091,8 1490,1 1569,8

Antal anställda vid periodens utgång 12459 13087 22144 21939 21654 21952 22013

**) Fördubbling av antalet aktier som skedde den 26 mars 2004 har iakttagits.

OMSÄTTNINGEN PER SEGMENT (milj. euro)

I/ II/ III/ IV/ I/ II/ III/ 2003 2003 2003 2003 2004 2004 2004 Fastighetstekniska tjänster 80,8 75,7 85,4 439,1 316,9 336,0 316,4 Byggtjänster 280,6 343,8 337,0 437,1 338,3 387,7 329,6 Tjänster för industrin 48,4 55,4 50,0 55,9 42,7 49,2 49,4 Datakomtjänster 25,5 30,9 36,6 37,0 24,4 30,8 35,2 Övriga poster -3,8 -5,2 -5,4 -15,1 -9,2 -12,4 -11,1 YIT-koncernen totalt 431,5 500,6 503,6 954,0 713,1 791,3 719,5

Uppgifterna som gäller Fastighetstekniska tjänster och Tjänster för industrin för år 2003 under årets tre första kvartal är pro forma- kalkyler. I värdet för Fastighetstekniska tjänster för det fjärde kvartalet ingår omsättningen för den köpta verksamheten för årets sista tertial.

RÖRELSEVINST (EBIT) PER SEGMENT (milj. euro)

I/ II/ III/ IV/ I/ II/ III/ 2003 2003 2003 2003 2004 2004 2004 Fastighetstekniska tjänster -19,7***) -1,3 1,6 0,7 Byggtjänster 9,5 47,8 21,6 28,9 30,1 26,8 26,0 Tjänster för industrin 8,8***) -0,1 2,4 3,0 Datakomtjänster -1,7 2,4 5,5 4,5 0,6 2,9 8,0 (YIT Installation) 1,8 3,7 1,8 Övriga poster -2,7 -2,9 -1,0 -2,4 -1,3 -1,5 -0,7 YIT-koncernen totalt 6,9 51,0 27,9 12,8 28,0 32,2 37,0

***) 7,3 milj. euro har för årets tre första kvartal upptagits i rörelsevinsten för YIT Installation.

ORDERSTOCK PER SEGMENT (milj. euro)

I/ II/ III/ IV/ I/ II/ III/ 2003 2003 2003 2003 2004 2004 2004 Fastighetstekniska tjänster 133,5 145,6 419,9 502,3 557,2 566,5 564,6 Byggtjänster 699,3 784,9 868,7 817,7 735,6 810,6 752,8 Tjänster för industrin 81,0 71,3 62,6 67,2 76,0 73,5 115,5 Datakomtjänster 94,5 90,0 65,3 102,9 109,4 119,2 88,1 YIT-koncernen 1008,3 1416,5 1478,2 1521,0 totalt 1091,8 1490,1 1569,8

Prenumerera