Ärrbildning från stamceller hjälper efter ryggmärgsskada

Enligt en ny studie från Karolinska Institutet har ärrvävnaden som bildas av stamceller efter en ryggmärgsskada inte en negativ effekt på funktionsåterhämtningen. Tvärtom behövs ärrbildningen från stamceller för att begränsa skadan. Fynden, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, pekar på att ärrvävnaden motverkar att skadan blir större och hjälper skadade nervceller att överleva.

Vid ryggmärgsskador kapas de nervfibrer som leder signaler mellan hjärnan och resten av kroppen. Beroende på var skadan sitter och hur utbredd den är resulterar en ryggmärgsskada i olika grader av förlamning. Funktionsnedsättningen är oftast livslång, eftersom de nervfibrer som gått av inte växer ut igen. Den ärrvävnad som bildas vid ryggmärgsskadan har ansetts hindra återväxt av nervfibrer. Det har föreslagits att nervfibrerna skulle kunna återväxa och funktionen förbättras om ärrbildningen hämmas och många föreslagna behandlingsstrategier har riktats in på att minska bildningen av ärrvävnad.

I den aktuella studien tittade forskarna närmare på stamceller som finns i ryggmärgen, vilka utgör en av de huvudsakliga källorna till ärrvävnaden. Forskarna hindrade stamcellerna i ryggmärgen hos möss från att bilda nya celler efter en skada. De fann att när ärrbildningen blockerats på detta sätt sprack skador på ryggmärgen med tiden upp allt mer, vilket resulterade i att ytterligare nervfibrer gick av. Dessutom dog fler nervceller i ryggmärgen hos de djur där stamcellerna hämmats, jämfört med de möss som kunde bilda normal ärrvävnad.

– Ärrbildning från stamceller visade sig vara nödvändigt för att stabilisera skadan och motverka att den blir ännu större. Ärrvävnaden stimulerade också överlevnaden av skadade nervceller. Våra resultat tyder på att ökad, snarare än minskad, ärrbildning från stamceller skulle kunna begränsa konsekvenserna av en ryggmärgsskada, säger Jonas Frisén, vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, som är ansvarig för studien.

Enligt tidigare studier i försöksdjur kan funktionen förbättras genom att stamceller transplanteras till den skadade ryggmärgen. Ett alternativ till celltransplantation skulle enligt de nya resultaten kunna vara att utveckla sätt för att stimulera ryggmärgens egna stamceller.

Studien har finansierats med anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Tobias Stiftelsen, AFA Försäkringar, StratRegen och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Publikation: “Resident Neural Stem Cells Restrict Tissue Damage and Neuronal Loss After Spinal Cord Injury in Mice”, Hanna Sabelström, Moa Stenudd, Pedro Réu, David O. Dias, Marta Elfineh, Sofia Zdunek, Peter Damberg, Christian Göritz, Jonas Frisén, Science, online 1 November 2013.

Se en film om forskningen på YouTube

För rörligt bildmaterial kontakta Karolinska Institutets presstjänst: 08-524 860 77 eller pressinfo@ki.se.
Porträttbilder på forskarna och en animering finns att ladda ner i pressrummet: ki.se/pressrum

För frågor om forskningen, kontakta:

Hanna Sabelström, doktorand
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Telefon: 08-524 872 71 eller 0707-574 907
E-post: hanna.sabelstrom@ki.se

Moa Stenudd, doktorand
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Telefon: 08-524 875 62 eller 0738-408 966
E-post: moa.stenudd@ki.se

Jonas Frisén, professor
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
E-post: Jonas.Frisen@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Om oss

KAROLINSKA INSTITUTETS PRESSTJÄNST Öppettider: vardagar 8–20 och helger 9–17. Karolinska Institutet – ett medicinskt universitet. Läs mer på ki.se.

Prenumerera

Snabbfakta

Karolinska Insttitutet - ett medicinskt universitet Läs mer på ki.se
Twittra det här