Bara gamla nervceller i människans luktbulb

Report this content

Forskning från Karolinska Institutet visar att människans luktbulb – ett område i hjärnan som behövs för att tolka doftintryck – skiljer sig från andra däggdjurs genom att det hos människa inte bildas några nya nervceller i detta område efter födseln. Fynden, som publiceras i vetenskapstidskriften Neuron, bygger på åldersbestämning av cellerna med den så kallade kol-14-metoden och kan förklara varför människans luktsinne normalt är så mycket sämre än djurens.

– Jag har sällan blivit så förvånad över ett forskningsresultat. Det man kunnat vänta sig är annars att människan i detta avseende skulle vara lik andra däggdjur, framförallt apor, säger Jonas Frisén, Tobiasstiftelsens professor i stamcellsforskning vid Karolinska Institutet, som lett studien.

Länge trodde man att samtliga nervceller i hjärnan bildades fram till tiden kring födelsen, och att inga nya nervceller tillkom senare i livet. Ett paradigmskifte skedde när forskare fann att nervceller hos däggdjur nybildas kontinuerligt från stamceller i vissa delar av hjärnan. Detta förändrade synen på hjärnans formbarhet och har väckt förhoppningar om att kunna ersätta förlorade nervceller vid vissa typer av neurologiska sjukdomar.

Nervceller hos vuxna däggdjur nybildas i två regioner i hjärnan: hippocampus och luktbulben. Hippocampus är viktig bland annat för minnet, medan luktbulben är avgörande för att vi ska kunna uppfatta och tolka dofter. Men på grund av svårigheten att studera nybildning av nervceller hos människa, har det varit oklart i vilken omfattning nervcellsnybildning också sker i den vuxna människohjärnan. I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med österrikiska och franska forskare, dragit nytta av att kärnvapentester under det kalla kriget ledde till kraftigt förhöjda halter av kol-14 i atmosfären för att ge svar på denna fråga.

Kol-14 lagras i DNA i cellkärnan och genom att mäta halten av denna isotop kan cellerna åldersbestämmas. Forskarna fann att nervcellerna i luktbulben i den vuxna människohjärnan hade kol-14-halter i DNA som motsvarade de som fanns i atmosfären vid tiden för individens födelse. Detta talar starkt för att det inte sker någon nervcellsnybildning av betydelse i denna del av hjärnan. Något som alltså skiljer människan från övriga däggdjur.

– Människan är mindre beroende av luktsinnet för sin överlevnad än vad många djur är. Möjligen är förlusten av nervcellsnybildning i luktbulben relaterat till det, men det är bara spekulationer, säger Jonas Frisén.

Tillsammans med sin forskargrupp planerar han nu att studera omfattningen av nervcellsnybildning även i hippocampus, en del av hjärnan som är viktig för högre hjärnfunktioner hos människa. Den nu publicerade studien har finansierats med bidrag från Tobiasstiftelsen, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), amerikanska NARSAD, Hjärnfonden, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, AFA Försäkring, EU och Stockholms läns landsting genom ALF-avtalet med Karolinska Institutet.


Publikation:
“The age of olfactory bulb neurons in humans”, Olaf Bergmann, Jakob Liebl, Samuel Bernard, Kanar Alkass, Maggie S.Y. Yeung, Peter Steier, Walter Kutschera, Lars Johnson, Mikael Landén, Henrik Druid, Kirsty L. Spalding & Jonas Frisén, Neuron print issue 24 May 2012.

För frågor, kontakta:

Jonas Frisén, professor
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 08-524 875 62
E-post:
jonas.frisen@ki.se

Kirsty Spalding, forskare
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 08-524 87464 eller 070-437 15 42
E-post:
kirsty.spalding@ki.se

Kontakta KI:s presstjänst och hämta bilder: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Prenumerera

Snabbfakta

Karolinska Institutet - ett medicinskt universitet
Twittra det här