Barn till fetmaopererade föds oftare för tidigt

Barn till kvinnor som genomgått fetmakirurgi föds oftare för tidigt och är oftare lätta för sin graviditetsvecka. Samtidigt är de mer sällan stora för tiden. Forskarna anser att dessa graviditeter bör betraktas som riskgraviditeter och att mödravården bör följa dem extra noggrant. Det framgår av en omfattande registerstudie, gjord av forskare från Karolinska Institutet och som publiceras i vetenskapstidskriften BMJ.

Antalet fetmakirurgiska ingrepp har ökat mycket kraftigt. År 2002 gjordes i Sverige färre än 1 000 ingrepp, att jämföra med nära 8 000 under 2012. De flesta operationerna görs på kvinnor. Som en följd ökar antalet graviditeter där mamman tidigare fetmaopererats. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur tidigare fetmakirurgi hos mamman påverkar barnet. Studien är den i särklass mest omfattande hittills och bygger på samkörning av svenska hälsodataregister, som medicinska födelseregistret och patientregistret.

I studien ingår drygt 2 500 barn som fötts av en tidigare fetmaopererad mamma någon gång mellan 1992 och 2009. De har jämförts med nära 12 500 barn till mammor som inte fetmaopererats. Graviditeterna matchades individuellt, så att mammornas BMI, ålder, utbildningsnivå, tobaksvanor och antal tidigare födda barn var jämförbara i båda grupperna. 

För barnen med fetmaopererade mammor är hela tillväxtkurvan är förskjuten mot lägre vikt. Vid födelsen var 5,2 procent av dem var lågviktiga för sin graviditetslängd och låg minst två standarddeviationer under normalkurvan. I kontrollgruppen var endast 3,0 procent så lätta för tiden. Samtidigt var färre barn till fetmaopererade mammor stora för tiden, 4,2 procent jämfört med 7,3 procent i kontrollgruppen. Det var också fler barn till de opererade mammorna som föddes för tidigt. 9,7 procent av dem föddes före graviditetsvecka 37, att jämföra med 6,1 procent i den icke opererade gruppen. De fetmaopererade mammornas barn hade ingen ökad risk för intrauterin fosterdöd eller död under de första levnadsmånaderna.

– Mammor med samma BMI födde alltså barn av olika födelsevikt beroende på om de genomgått fetmakirurgi eller inte, så på något sätt påverkar fetmaoperationer barnens tillväxt. Hur det går till vet vi inte i dag, men vi vet att personer som genomgår fetmakirurgi kan få problem med näringsbrist till följd av ingreppet, säger Olof Stephansson, förlossningsläkare och docent vid enheten för klinisk epidemiologi på Karolinska Institutet.

Forskarna anser att fetmaopererade kvinnor bör betraktas som riskgraviditeter när de väntar barn. Det innebär att de bör få särskild omsorg från mödravården, till exempel genom extra ultraljud för att kontrollera tillväxten eller särskilda rekommendationer av kosttillskott. Forskarna lyfter samtidigt fram att fetmakirurgi har en lång rad positiva effekter för mamman, som sänkt risk för diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och stroke. Dessutom är obehandlad fetma en känd faktor för att öka risk för både mamma och barn under graviditet och förlossning.

Studien är finansierad av Karolinska Institutet, Svenska Läkaresällskapet och med ALF-medel från Stockholms läns landsting.

Publikation: ”Perinatal outcomes after bariatric surgery: nationwide population-based matched cohort study”, Nathalie Roos, Martin Neovius, Sven Cnattingius, Ylva Trolle Lagerros, Maria Sääf, Fredrik Granath och Olof Stephansson, British Medical Journal (BMJ), online 12 November 2013.

För mer information om studien, kontakta:

Olof Stephansson, docent
Enheten för klinisk epidemiologi, Karolinska Institutet
Tel: 070-748 78 25
E-post: olof.stephansson@ki.se.

Martin Neovius, docent
Enheten för klinisk epidemiologi, Karolinska Institutet
Tel: 073-903 3774
E-post: martin.neovius@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Om oss

KAROLINSKA INSTITUTETS PRESSTJÄNST Öppettider: vardagar 8–20 och helger 9–17. Karolinska Institutet – ett medicinskt universitet. Läs mer på ki.se.

Prenumerera

Snabbfakta

Karolinska Institutet -– ett medicinskt universitet
Twittra det här