Brustet hjärtat kopplat till andra riskfaktorer än hjärtinfarkt

Report this content

Brustet hjärta är kopplat till vissa andra sjukdomar, medan riskfaktorer som ökar risken för hjärtkärlsjukdom är mindre vanliga hos dessa patienter. Det visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet som gjorts på svenska patienter. Resultaten, som publiceras i tidskriften Journal of American College of Cardiology, bekräftar att prognosen vid brustet hjärta är jämförbar med prognosen för patienter med hjärtinfarkt.

Intresset för brustet hjärta har vuxit sig stort under 2000-talet, men kunskapen har hittills byggt framför allt på kliniska iakttagelser av mindre grupper patienter. Sjukdomen kallas även takotsubo, ett japanskt ord för bläckfiskfälla, på grund av hjärtats utseende vid insjuknandet. Vid brustet hjärta är det vanligt att en av hjärtats kammare, oftast den vänstra, har vidgats och fått en ballongliknande form. Vid insjuknandet är det mycket svårt att skilja brustet hjärta från hjärtinfarkt. Cirka två procent av alla hjärtinfarkter visar sig senare vara brustet hjärta. Diagnosen ställs med bildundersökningar, som visar att hjärtfunktionen är påtagligt nedsatt men kranskärlen är normala.

Tillståndet utlöses ofta av psykisk eller fysisk stress. Prognosen har tidigare ansetts vara god, men nyare studier har pekat på att brustet hjärta-syndrom är farligare än man tidigare trott. Under 2015 kom rapporter som visade att prognosen liknade den vid hjärtinfarkt, men studierna saknade friska kontrollgrupper.

I den nya, omfattande registerstudien har forskarna studerat 500 svenska patienter med brustet hjärta i det Svenska kranskärls- och angioplastikregistret (SCAAR). Patienterna, som inte hade kranskärlsförträngningar, jämfördes med ålders- och könsmatchade patienter med hjärtinfarkt. Forskarna gjorde även jämförelser med kontrollpersoner som gjort kranskärlsröntgen på grund av bröstsmärta och som visat sig vara utan kranskärlsförträngningar. Information om individernas utbildning, inkomst, läkemedel och övriga sjukdomar hämtades från olika register.

– Studien visar att brustet hjärta är associerat till andra sjukdomar inklusive medicinering, framför allt kronisk obstruktiv lungsjukdom, psykiatriska sjukdomar och migrän. Däremot är traditionella riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som rökning, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes mindre förekommande, säger Per Tornvall, hjärtläkare och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, en av forskarna bakom studien.

De flesta, mer än åtta av tio, som fått diagnosen brustet hjärta var kvinnor. Studien visar också att patienter med brustet hjärta är välutbildade och har högre inkomster, särskilt jämfört med patienter med hjärtinfarkt. Studien bekräftar att prognosen är likvärdig den för patienter med hjärtinfarkt och sämre än för patienter med bröstsmärta.

– Studien har stor betydelse för att identifiera riskindivider. Den ger även indikationer avseende orsaker som kan utnyttjas för behandling. Till exempel ger studien stöd för att behandling med så kallade betablockerare skulle vara av nytta för patienter med brustet hjärta, säger Per Tornvall.

Studien har finansierats med stöd från Hjärt-Lungfonden.

Publikation: "A Case-Control Study of Risk Markers and Mortality in Takotsubo Stress Cardiomyopathy", Per Tornvall, Olov Collste, Ewa Ehrenborg, Hans Järnbert-Petterson, Journal of American College of Cardiology, published online April 18 2016, doi: 10.1016/j.jacc.2016.02.029

För mer information, kontakta: 

Per Tornvall, professor, överläkare
Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset
Karolinska Institutet
Telefon: 072-218 05 60
E-post: per.tornvall@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Taggar:

Prenumerera

Media

Media