Fetma hos modern kopplad till ökad risk för CP hos barnet

Ett högt BMI under graviditeten är kopplat till ökad risk for cerebral pares, CP, hos barnet. Det visar en stor svensk-amerikansk registerbaserad studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA. Ju högre BMI den gravida kvinnan hade desto högre var den statistiska risken att hennes barn skulle få CP.   

– För den enskilda mamman som är överviktig eller fet är risken att barnet ska få CP mycket liten, men på befolkningsnivå är våra fynd viktiga. Förekomsten av övervikt och fetma har ökat under de senaste decennierna, och idag är en tredjedel av alla gravida kvinnor överviktiga eller feta i början av graviditeten. Övervikt och fetma är riskfaktorer som kan förebyggas, säger professor Sven Cnattingius vid enheten för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Studien är resultatet av ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och University of Michigan, USA och omfattar information från 1,4 miljoner barn registrerade i det svenska befolkningsbaserade medicinska födelseregistret under perioden 1997 till 2011. Uppgifter om moderns vikt och längd gjorde det möjligt att beräkna BMI (body mass index), ett enkelt mått på kroppsmassan. Ett BMI mellan 18,5 och 24,9 räknas som normalviktig, som övervikt räknas BMI 25-29,9 och som fetma BMI 30 eller högre. För en ung, normallång kvinna (167 cm) motsvarar övervikt en vikt mellan 70 och 83 kilo och fetma en vikt på mer än 83 kilo.

Jämfört med barn till normalviktiga kvinnor hade barn till överviktiga kvinnor 22 procent ökad risk för CP. Barn till kvinnor med måttlig fetma, BMI 30-34,9, eller uttalad fetma, BMI 35-39,9, hade 28 procents respektive 54 procents ökad risk för CP, medan motsvarande risk hos barn till kvinnor med extrem fetma, BMI över 40, var fördubblad. Resultaten kunde statistiskt säkerställas endast hos barn till mödrar som födde i fullgången tid vilket i studien var 72 procent av alla barn med CP.

För barn som fötts i fullgången tid var nästan hälften, 45 procent, av sambandet mellan moderns BMI och barnets risk för CP kopplat till komplikationer i nyföddhetsperioden relaterade till syrebrist. Övervikt och fetma var också framför allt associerat med ökad risk för den formen av CP som oftast sätts i samband med syrebrist runt förlossningen, så kallad dyskinetisk CP.

– Övervikt och fetma ökar också riskerna för graviditetskomplikationer hos modern och komplikationer för barnet i nyföddhetsperioden såsom sjukdomar relaterade till syrebrist. Våra fynd antyder att sambandet mellan moderns BMI och risken för CP hos fullgångna barn till stor del kan bero på syrebristrelaterade komplikationer i nyföddhetsperioden, säger professor Sven Cnattingius.

I Sverige föds årligen omkring 100 000 barn. Av dessa barn kommer 200-250 barn att utveckla CP, och 140-175 av dessa barn föds i fullgången tid.

Studien har finansierats genom anslag från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, och anslag från Karolinska Institutets Distinguished Professor Award, DPA till Sven Cnattingius.

Publikation: ‘Association between maternal body mass index in early pregnancy and incidence of cerebral palsy’ , Villamor E, Tedroff K, Peterson M, Johansson S, Neovius M, Petersson G, Cnattingius S., JAMA , publicerad online 7 mars, 2017, doi:10.1001/jama.2017.0945

För frågor om forskningen, kontakta: 
Sven Cnattingius
Enheten för klinisk epidemiologi
Institutionen för medicin Solna
Karolinska Institutet
Tel: 08-51776181 eller 076-2820997
E-post: sven.cnattingius@ki.se   

Kristina Tedroff, docent
Enheten för neuropediatrik

Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Karolinska Institutet
Tel: 08-51777374 eller 070-9285380
E-post: kristina.tedroff@ki.se

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Presstjänsten Karolinska Institutet
08-524 860 77
pressinfo@ki.se

Porträttbild på Sven Cnattingius

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Om oss

KAROLINSKA INSTITUTETS PRESSTJÄNST Öppettider vardagar 8–20 och helger 9–17. Karolinska Institutet – ett medicinskt universitet. Läs mer på ki.se.

Prenumerera