Flyktingar har högre risk för psykos

Jämfört med andra utrikesfödda och svenskar löper flyktingar väsentligt högre risk för psykos, enligt en ny stor registerstudie från Karolinska Institutet. Fynden, som publiceras i tidskriften BMJ, stödjer teorier om att traumatiska upplevelser kan öka risken för att utveckla schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar.

Det är välkänt att flyktingar utgör en särskilt utsatt grupp med sämre hälsa än både svenskfödda personer och andra invandrargrupper som inte är flyktingar. I den nya studien använde sig forskarna av nationella register för att undersöka om flyktingar löper större risk än andra utrikesfödda grupper och svenskfödda att drabbas av psykossjukdom. Schizofreni och andra icke-affektiva psykoser är allvarliga psykiatriska sjukdomar, som drabbar ungefär 2 procent av befolkningen. Sjukdomen debuterar ofta under övergången till vuxenliv och innebär ett stort lidande.

Många studier i både Sverige och i andra länder, har samstämmigt visat att utlandsfödda och deras barn har en betydligt högre risk för psykossjukdom jämfört med inrikes födda, men orsakerna är outforskade. Fram till nu har det varit okänt om flyktingar, som ju är en extra utsatt grupp bland de utrikesfödda, har en ännu större risk att drabbas av just psykos.

I den nu aktuella studien följde forskarna 1,3 miljoner unga svenskar födda antingen i Sverige eller utomlands i som mest 13 år.  Alla uppgifter var anonymiserade. Personerna följdes från det att de fyllde 14 år, eller kom till Sverige, beroende på vilket som inträffade först. Under studieperioden fick 3 700 av dem diagnosen icke-affektiv psykos.

– Risken för icke-affektiv psykos visade sig vara 66 procent högre för flyktingar än för andra utrikesfödda från samma regioner som flyktingarna. Jämfört med svenskfödda var risken nästan tre gånger så hög, säger studiens förstaförfattare Anna-Clara Hollander, vid institutionen för folkhälsovetenskap.

Mönstret gällde både män och kvinnor, men var tydligast för män. Flyktingar från alla regioner hade högre risk än personer som kom från samma områden men som inte var flyktingar. Ett undantag var personer som kom från Afrika söder om Sahara, där båda grupperna hade lika förhöjd risk jämfört med den svenskfödda gruppen.

Forskarna bakom studien drar slutsatsen att det är en högre risk för icke-affektiva psykoser bland flyktingar jämfört med invandrare som inte är flyktingar. Alla invandrare, både flyktingar och de som inte är flyktingar, har en förhöjd risk jämfört med svenskfödda. Forskarna menar att sett i ett större sammanhang stöder deras fynd hypotesen att traumatiska livshändelser kan spela en roll för risken att insjukna i schizofreni och icke-affektiva psykoser.

– Läkare, sjuksköterskor, psykologer och personer som planerar framtida vård behöver vara uppmärksamma på den höga psykosrisken hos flyktingar. Det är särskilt viktigt med tanke på att tidiga interventioner kan vara av yttersta vikt hos denna redan så utsatta grupp, säger Anna-Clara Hollander.

Studien har gjorts i samarbete med forskare vid University College London i Storbritannien. Forskningen har finansierats med stöd av FORTE, Vetenskapsrådet och Sir Henry Dale Fellowship grundat av the Wellcome Trust och the Royal Society.

Publikation: "Refugee migration and risk of schizophrenia and other non-affective psychoses: a cohort study of 1.3m people in Sweden", Anna-Clara Hollander, Henrik Dal, Glyn Lewis, Cecilia Magnusson, James B Kirkbride, Christina Dalman,  BMJ, online 15 March 2016, doi: 10.1136/bmj.i1030.

För frågor, kontakta:

Anna-Clara Hollander, postdoktor, psykolog
Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Telefon: 08-524 80 119
E-post: anna-clara.hollander@ki.se

Christina Dalman, professor, läkare, forskningsgruppsledare
Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Telefon: 072-242 68 92
E-post: christina.dalman@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Taggar: