Forskare förhindrade diabetes hos möss
Ett svenskt forskarlag lett från Karolinska Institutet har lyckats förhindra insjuknande i typ 1-diabetes hos möss, som är särskilt framavlade för att få sjukdomen. Genom att injicera särskilt preparerade celler i mössen kunde forskarna avbryta pågående, långt gångna angrepp på de insulinproducerande betacellerna.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar plötsligt angriper de insulinproducerande betacellerna, som förstörs. Därmed hämmas möjligheten att producera insulin, som patienter med typ 1-diabetes i stället får injicera. Varför immunförsvaret angriper kroppens egna betaceller, är inte känt.
Det är däremot känt att makrofager, en viss typ av cell som förekommer i kroppens immunförsvar, har en aktiv roll i att förgöra betaceller vid typ 1-diabetes. Men makrofagernas roll kan vara den motsatta; enligt tidigare studier kan just dessa celler höra till dem som skyddar mot inflammatorisk vävnadsskada.
Immunförsvarets celler använder signalämnen som kallas cytokiner för att kommunicera. Cytokinerna talar alltså om för immuncellerna hur de ska agera. Nu har forskare vid Karolinska Institutet velat ta reda på vilka cytokiner som behövs för att få makrofagerna att utvecklas till skyddande celler.
– Det har vi lyckats med. Vi har upptäckt en ny kombination av cytokiner som framkallar skyddande makrofager, något som kan hindra insjuknande i typ 1-diabetes. Det har aldrig tidigare visats hur en sådan här cellterapi kan användas vid diabetes och därför kan denna studie vara ett stort kliv framåt när det gäller att förhindra sjukdomen, säger Robert Harris, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och verksam vid Centrum för molekylär medicin (CMM).
Forskarna använde sig av så kallade NOD-möss, som är särskilt framavlade för att utveckla typ 1-diabetes efter tolv till 30 veckors levnad. Från dessa möss odlade forskarna fram makrofager ur stamceller som hämtades ur benmärg. Makrofagerna stimulerades med den kombination av cytokiner som forskarna tagit fram. När NOD-mössen var 16 veckor gamla fick en del av dem cellterapi med de preparerade makrofagerna, andra fick ingen behandling alls.
Mössen följdes upp tolv veckor efter den cellterapeutiska behandlingen. Med en särskild teknik framtagen vid Umeå universitet avbildades mössens bukspottskörtlar tredimensionellt, så att angreppen på betacellerna tydligt visas. Vid uppföljningen hade 25 procent av mössen som fått cellterapi utvecklat typ 1-diabetes. I kontrollgruppen var motsvarande siffra 83 procent.
– Cellterapin gjordes så sent som två veckor innan mössen normalt utvecklar diabetes. Då återstår endast ett fåtal betaceller, men dem lyckades vi rädda och det räckte för att mössen inte skulle bli diabetiska. Behandling i detta sena skede har aldrig rapporterats tidigare och det är ett viktigt resultat i vår studie. Många patienter får sin diagnos sent under sjukdomsförloppet, först när de flesta insulinproducerande celler redan har förstörts, säger Robert Harris.
Studien är finansierad med medel från Vetenskapsrådet, Barndiabetesfonden och Karolinska Institutet.
Publikation: ”Adoptive Transfer of Immunomodulatory M2 Macrophages Prevents Type 1 Diabetes in NOD Mice”, Roham Parsa, Pernilla Andresen, Alan Gillett, Sohel Mia, Xing-Mei Zhang, Sofia Mayans, Dan Holmberg och Robert A. Harris, Diabetes, online 28 juni 2012.
För mer information, kontakta:
Robert Harris, forskare
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Centrum för molekylär medicin
Tel: 08-517 765 61 eller 070-763 07 32.
E-post: robert.harris@ki.se.
Kontakta presstjänsten och hämta bilder: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: