Forskare transplanterar odlad matstrupe (indragen artikel)
[Den 21 mars 2017 drog Nature Communications tillbaka artikeln “Experimental orthotopic transplantation of a tissue-engineered oesophagus in rats” av Sjöqvist S, et al, på grund av osäkerhet kring studiens redlighet]
Forskare har skapat biologiska matstrupar som i kombination med stamceller från benmärg kunnat användas för säker och effektiv transplantation i råttor. Studien, som publiceras i tidskriften Nature Communications, visar att nerver, muskler, epitelceller och blodkärl återbildats i de transplanterade organen.
Den nya metoden har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet inom ett internationellt samarbete som letts av professor Paolo Macchiarini. Tekniken att odla mänskliga vävnader och organ, tissue engineering, har hittills använts för att skapa bland annat urinblåsor, luftstrupar och blodkärl, som också har använts kliniskt. Men trots flera tidigare försök har det hittills visat sig vara svårt att skapa vävnad för att ersätta en skadad matstrupe.
I den nya studien skapade forskarna de framställda organen genom att använda matstrupar från råttor och ”tvätta” bort alla cellerna. När cellerna är borta finns en stödstruktur kvar, där organets struktur och mekaniska och kemiska egenskaper har bevarats. För att återuppbygga vävnaden använde forskarna stamceller från benmärg. Dessa celler har låg immungenicitet, vilket minimerar risken för immunreaktioner och bortstötning och tar även bort behovet av immunhämmande läkemedel. Cellerna fäste till den biologiska stommen och började uppvisa organspecifika kännetecken inom tre veckor.
De odlade matstruparna transplanterades in i råttor, där de ersatte en del av djurets egna matstrupe. Alla djuren överlevde och efter två veckor fann forskarna tydliga tecken på att viktiga komponenter, som epitel, muskelceller, blodkärl och nerver, hade återbildats.
– Vi tror att dessa mycket lovande fynd är ett stort steg framåt mot klinisk användning av matstrupar framställda genom tissue engineering, säger Paolo Macchiarini, chef för Centrum för Translationell Regenerativ Medicin (ACTREM) vid Karolinska Institutet.
Organ som tagits fram med tissue engineering skulle kunna förlänga överlevnaden och förbättra livskvaliteten för de hundratusentals människor som varje år drabbas av skador i matstrupen orsakade av cancer, medfödda missbildningar eller yttre våld. I dag används patientens egen tarm- eller magsäcksvävnad för att reparera matstrupen, men en stor del av patienterna återfår inte god funktion i matstrupen. Odlad vävnad skulle kunna ersätta behovet att använda dessa vävnader och troligtvis förbättra överlevnad, sjuklighet och organfunktion efter operation.
Den nya studien har genomförts i samarbete med universitet i Italien, Ryssland, Tyskland och USA. Den har finansierats med anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Stockholms läns landsting genom ALF-avtalet samt EU:s sjunde ramprogram. Den utrustning som används vid försöken har utvecklats av företaget Harvard Apparatus Regenerative Technology.
Publikation: "Experimental orthotopic transplantation of a tissue-engineered oesophagus in rats", Sebastian Sjöqvist, Philipp Jungebluth, Mei Ling Lim, Johannes C. Haag, Ylva Gustafsson,Greg Lemon, Silvia Baiguera, Miguel Angel Burguillos, Costantino Del Gaudio, Alexander Sotnichenko, Karolina Kublickiene, Henrik Ullman, Heike Kielstein, Peter Damberg, Alessandra Bianco, Rainer Heuchel, Ying Zhao, Domenico Ribatti, Cristián Ibarra, Bertrand Joseph, Doris A. Taylor & Paolo Macchiarini, Nature Communications, 15 April 2014, doi:10.1038/ncomms4562.
För frågor, kontakta:
Paolo Macchiarini, professor
Centrum för Translationell Regenerativ Medicin (ACTREM)
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC)
Telefon: 0760503213
E-post: paolo.macchiarini@ki.se
Kontakta presstjänsten och hämta bilder
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
