Från en enda cell till ett nervsystem
Forskningen har länge kretsat kring ett av livets stora mysterier, hur en enda cell kan bilda en mänsklig hjärna. De senaste åren har kunskapen om nervsystemets utveckling växt enormt med hjälp av nya metoder och teknik. Under en konferens vid Karolinska Institutet får vi veta var fronten befinner sig.
Journalister är välkomna till konferensen och att intervjua forskarna.
Konferens: The Developing Brain
Tid: 4 september 2014 klockan 08.30- 17:00
Plats: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet Campus Solna
Program
Konferensen fokuserar på det som händer i hjärnans utveckling från befruktning och under fosterstadiet. Om något går fel under den här tiden kan det få stora konsekvenser och sådana fel är kopplade till många av de psykiatriska sjukdomar vi känner till.
– Schizofreni, autism, adhd, bipolär sjukdom och ångestsyndrom är några exempel på det. Hjärnan är plastisk och anpassar sig efter en förändring. Det räcker därför inte att veta vad som gått fel i en vuxen hjärna, utan man måste förstå vad som gick fel på ett tidigt stadium och hur hjärnan sedan anpassade sig efter felet, säger Jens Hjerling-Leffler, forskare i molekylär neurobiologi vid Karolinska Institutet och en av arrangörerna till konferensen.
På senare år har det gjorts banbrytande upptäckter inom nervcellsområdet. Tidigare har det till exempel närmast varit en dogm att en nervcell enbart innehåller en signalsubstans som på det sättet ger identitet till nervcellen. Nicholas Spitzer, Univ. California San Diego, USA, har utmanat detta och istället kunnat visa att nervcellerna i själva verket kan byta identitet genom att växla vilken signalsubstans de kommunicerar med. Upptäckten har lett till en diskussion om hur olika nervceller ska definieras. Spitzer är en av talarna under konferensen.
Det är inte bara nervcellerna som har betydelse för hur nervsystemet utvecklas och fungerar. De så kallade gliacellerna, eller stödjecellerna, spelar också en helt avgörande roll. En av målsättningarna med konferensen är att lyfta gliacellernas funktion i nervsystemets utveckling och flera av talarna är experter på gliaceller. Det är till exempel William Richardson, Univ. College London, Storbritannien, som har visat att en viss sorts gliaceller bildas i flera omgångar och fortsätter att bildas in i vuxen ålder. Dessa oligodendrocyter förser nervceller med ett sorts isoleringsskikt, myelin, som innebär att signaleringen mellan cellerna kan ske snabbare. Gliaceller ökar alltså effektiviteten hos nervceller.
Även gliaceller innehåller substanser som har stor betydelse för nervcellernas överlevnad och mognad. En sorts gliaceller som heter astrocyter förser dessutom nervcellerna med kolesterol som gör cellmembranen mjukare. Detta behövs för att bygga upp synapserna mellan nervceller.
Progenitorer är några av de allra första cellerna i utvecklingen av hjärnan. De har ännu inte fått en given funktion och kan bilda många olika sorters celler. Hur får de information om vilken sorts nervcell de ska bilda och hur många som behövs? Stefan Thor vid Linköpings universitet har forskat på detta och finns på plats på konferensen.
För frågor, kontakta:
Forskargruppsledare Jens Hjerling-Leffler
Tel 08 - 524 869 74 eller 070-778 62 01
E-post: jens.hjerling-leffler@ki.se
Forskargruppsledare Gonçalo Castelo-Branco
Tel 08-524 879 36 eller 070-091 59 22
E-post: Goncalo.castelo-branco@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.