Fria radikaler inte bara farliga
Rädslan för så kallade fria radikaler kan vara överdriven, menar forskare vid Karolinska Institutet. En ny studie, som publiceras i vetenskapstidskriften The Journal of Physiology, visar att fria syreradikaler fungerar som signalsubstanser som får hjärtat att slå med rätt kraft.
Fria radikaler är molekyler som lätt reagerar med andra ämnen i kroppen, vilket under vissa omständigheter kan få negativa hälsoeffekter genom att celler skadas. Fria radikaler kan motverkas genom så kallade antioxidanter som är en vanlig ingrediens i olika kosttillskott. Föreställningen om att fria radikaler är generellt farliga och ska motverkas är dock en myt, menar forskarna bakom en ny studie av fria radikalers roll i hjärtats fysiologi.
– Det är som vanligt att lagom är bäst. Under normala förhållanden fungerar fria radikaler som viktiga signaleringssubstanser, men mycket höga nivåer under lång tid kan leda till sjukdom, säger professor Håkan Westerblad, som har lett studien.
När kroppen utsätts för olika typer av stress stimulerar det sympatiska nervsystemet så kallade beta-adrenerga receptorer på hjärtmuskelcellernas yta. Detta leder till en rad förändringar inne cellerna, bland annat fosforylisering av proteiner, med resultatet att cellernas sammandragningar blir starkare och att hjärtat slår hårdare.
I den nu aktuella studien, som är gjord på möss, visar forskarna att stimuleringen av receptorerna också leder till en ökad produktion av fria radikaler i cellernas mitokondrier, och att dessa bidrar till att stimulera sammandragningar i cellerna.
När forskarna exponerade cellerna för antioxidanter så försvann en stor del av effekten av beta-adrenerg stimulering på hjärtmuskelcellerna.
Resultaten avslöjar en tidigare okänd reglermekanism av hjärtats slagkraft och kan ge ökad förståelse för olika typer av hjärtfel.
– Fria radikaler har en viktig funktion eftersom de bidrar till att hjärtat kan pumpa mer blod i stressituationer. Å andra sidan kan långvarig stress leda till hjärtsvikt och där kan kroniskt förhöjda nivåer av fria radikaler vara en del av problemet, säger Håkan Westerblad.
Publikation “Mitochondrial production of reactive oxygen species contributes to the beta-adrenergic stimulation of mouse cardiomycytes”, Daniel C Andersson, Jérémy Fauconnier, Takashi Yamada, Alain Lacampagne, Shi-Jin Zhang, Abram Katz & Håkan Westerblad, The Journal of Physiology, online 28 February 2011, paper issue 1 April 2011.
För mer information, kontakta:
Professor Håkan Westerblad
Institutionen för fysiologi och farmakologi
Tel: 08-524 872 53 eller 070 753 5456
E-post: hakan.westerblad@ki.se
Mer om Håkan Westerblads forskning
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Hämta bilder: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: