Genanalys kan ge bättre behandling mot depression

Att SSRI-preparat ibland inte fungerar mot depression kan bero på genvariationer hos patienterna. En ny studie som publiceras i The American Journal of Psychiatry visar att variationer i den gen som kodar för enzymet CYP2C19 gör att en del patienter får för höga och andra för låga nivåer av läkemedlet escitalopram. Genom dosering baserat på patientens specifika genuppsättning skulle behandlingsresultatet kunna förbättras markant. Studien har gjorts vid Karolinska Institutet tillsammans med forskare vid Diakonhjemmets Sjukhus i Oslo.

När depression behandlas medicinskt är selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, den vanligaste typen av läkemedel och av dessa används escitalopram mest kliniskt. Men behandlingsresultatet med escitalopram begränsas i dag av att en del patienter inte svarar så bra på medicinen, medan andra får biverkningar som gör att de slutar ta läkemedlet.

För att kunna individualisera läkemedelsbehandlingen bättre försöker forskare hitta genetiska biomarkörer som kan identifiera hur väl medicinen fungerar på olika individer. I en ny studie har forskare upptäckt att de som har en variant av genen som ger ökat uttryck av det enzym som omsätter escitalopram i levern (CYP2C19), får för låga escitalopramnivåer i blodet för att det ska ha effekt på depressionen, medan personer med defekt CYP2C19-gen får för höga läkemedelsnivåer. Av de 2 087 personer som studerats handlar det om totalt en tredjedel av patienterna som antingen fick för höga eller för låga nivåer av läkemedlet.

Intressant nog fann forskarna att 30 procent av patienterna med genvarianter som åstadkom för hög eller för låg nivå av enzymet slutar behandlingen med escitalopram och övergår till andra preparat inom ett år. Endast 10-12 procent av patienter med den vanliga genotypen bytte medicin.

– Vår studie visar att genotypning av CYP2C19 skulle kunna vara till stor klinisk hjälp för att individualisera dosen escitalopram så att man uppnår en totalt bättre antidepressiv effekt för patienterna. Eftersom CYP2C19 medverkar i nedbrytningen av många olika SSRI-preparat är fynden också applicerbara på andra typer av antidepressiva läkemedel, säger professor Magnus Ingelman-Sundberg vid Institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet som lett studien tillsammans med professor Espen Molden. 

Studien har finansierats med medel från Hjärnfonden, Vetenskapsrådet och Horisont 2020 (EU:s ramprogram för forskning och innovation). Medförfattare Espen Molden har mottagit arvode från företaget Lundbeck för att undervisa läkare i psykofarmakologi. De övriga författarna rapporterar inga kommersiella intressen. 

Publikation: ”Impact of CYP2C19 Genotype on Escitalopram Exposure and Therapeutic Failure: A Retrospective Study Based on 2,087 Patients”. Marin M. Jukic, Tore Haslemo, Espen Molden, Magnus Ingelman-Sundberg. The American Journal of Psychiatry, online 12 januari 2018, doi: 10.1176/appi.ajp.2017.17050550.

För mer information, kontakta:
Magnus Ingelman-Sundberg, professor
Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 877 35
Mobil: 070-601 75 90
E-post: magnus.ingelman-sundberg@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Om oss

KAROLINSKA INSTITUTETS PRESSTJÄNST Öppettider under sommaren: Vardagar 8–17 (från 29/6 till 6/8, 2018) Karolinska Institutet – ett medicinskt universitetki.se

Prenumerera

Multimedia

Multimedia