Gener kopplas till ”skräddarsydd” tarmbakterieflora

Sammansättningen av miljarder bakterier i tarmen är viktig för människors hälsa, och förändringar i tarmfloran har kopplats ihop med sjukdomar som övervikt och inflammatorisk tarmsjukdom. En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och University of Glasgow talar nu för att våra gener kan bidra till att forma bakteriefloran i tarmen. Resultatet publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut.

– Hypotesen att generna bidrar till att skräddarsy vår bakterieflor är mycket intressant. Vi vet fortfarande inte säkert om vissa genetiska variationer resulterar i en specifik bakterieprofil i tarmfloran, men om det är på det viset kan den här upptäckten ha betydelse för framtida behandling av vanliga sjukdomar genom terapeutisk modifiering av tarmfloran, säger Mauro D'Amato, docent vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet och den forskare som ledde studien.

I den mänskliga magtarmkanalen finns den sammansatta och varierade tarmfloran, som består av flera miljarder bakterier. Bakterierna har olika funktion i tarmen, som till exempel att bryta ner proteiner eller ta upp och bearbeta kolhydrater. I den nu publicerade studien kartlade forskarna tarmfloran hos 51 friska personer i förhållande till 30 gener, kända för att öka risken för den kroniska tarmsjukdomen Crohns sjukdom och som antas spela en viktig roll i samspelet mellan tarm och bakterier.

Forskarna fann då ett samband mellan en bakterieflora i tarmen dominerad av prevotellabakterier och en variant av den så kallade IRGM-genen, som indirekt är inblandad i immunförsvaret mot bakterier genom en process där cellen bryter ner bakterierna.

– Det här ger statistiska bevis för att det mänskliga genomet har betydelse för bakteriefloran i kroppen. Att det är just prevotella som förknippas med IRGM är särskilt intressant, eftersom vi vet att tarmfloran hos vissa människor domineras av bacteroides medan den hos andra domineras av prevotella. Nu kan vi ha hittat ytterligare en ingång till att försöka förstå varför, säger Christopher Quince vid University of Glasgow, en annan av forskarna bakom studien.

– Det här är fortfarande bara en pilotstudie, men studien stärker idén om att storskaliga analyser behöver göras för att ta reda på hur variationer i människans genom eller arvsmassa avspeglar sig i variationer i bakteriefloran, säger Mauro D'Amato.

Utöver forskarna vid Karolinska Institutet och University of Glasgow har även forskare vid Science for Life Laboratory i Stockholm, Stockholms universitet, KTH och University of Newcastle, Storbritannien. Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, AFA Försäkring, Svenska läkaresällskapet, Ragnar Söderbergs stiftelse, EU:s sjunde ramprogram genom forskningsprojektet Tornado samt EPSRC Career Acceleration Fellowship.

Publikation: “The impact of Crohn’s disease genes on healthy human gut microbiota: a pilot study”, Christopher Quince, Elin Lundin, Anna N Andreasson, Dario Greco, Joseph Rafter, Nicholas J Talley, Lars Agreus, Anders F Andersson, Lars Engstrand, Mauro D’Amato, Gut, online 7 januari 2013.

Tidskriftens webbplats: gut.bmj.com

För ytterligare information, kontakta:

Mauro D'Amato, docent
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Tel: 08-5248 10 46 eller 070-435 55 14
E-post: mauro.damato@ki.se

Christopher Quince, forskare
School of Engineering, University of Glasgow
Tel: +44 (0)141 330 6458
E-post: christopher.quince@glasgow.ac.uk

Kontakta presstjänsten och hämta ett foto: www.ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.