Heparin nyckeln till mastcellorsakad allergi och inflammation

Heparin spelar en nyckelroll i allergiska och inflammatoriska reaktioner som orsakas av så kallade mastceller. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med tyska och schweiziska kollegor. Studien, som publiceras i senaste numret av vetenskapstidskriften Immunity, sprider delvis nytt ljus över heparinets biologiska funktion.

Det var vid Karolinska Institutet som heparinet 1935 framställdes i ren form för första gången och dess kemiska struktur beskrevs av professor Erik Jorpes. Med sin kunskap om substansens terapeutiska möjligheter, blev Jorpes en av pionjärerna när det gäller att behandla patienter som drabbats av blodpropp genom att injicera heparin. Fortfarande idag är heparin ett av de vanligast förekommande blodförtunnande läkemedlen.

Erik Jorpes visade att heparin produceras i de så kallade mastcellerna, en celltyp som ingår i kroppens immunförsvar. Dessa mastceller bidrar till att öka vaskulär genomsläpplighet och har en central funktion i uppkomsten av allergiska och inflammatoriska sjukdomar. I den aktuella studien identifierar forskarna den underliggande mekanismen och dess terapeutiska möjligheter. De visar att heparin initierar produktionen av hormonet bradykinin, som i sin tur bidrar till svullnad, allergiska och inflammatoriska symptom – vilka brukar associeras med onormal aktivitet hos mastcellerna. Värt att notera är att mastcellproducerat heparin genererar inflammatorn bradykinin genom att aktivera den så kallade faktor XII (även kallad Hagemanfaktorn), som utgör en viktig del i blodets koaguleringssystem.

På så sätt presenterar studien en oväntad länk mellan koagulerande blodkroppar och mastcellorsakade inflammatoriska reaktioner. Läkemedel som blockerar aktiviteten hos bradykinin respektive faktor XII, skyddar också mot onormala mastcellorsakade reaktioner både hos människa och genförändrade möss. Forskarna hoppas nu att dessa läkemedel ska erbjuda nya behandlingsstrategier mot allergi.

Publikation: “Mast cells increase vascular permeability by heparin-initiated bradykinin formation in vivo”, Chris Oschatz, Coen Maas, Bernd Lecher, Thomas Jansen, Jenny Björkqvist, Thomas Tradler, Reinhard Sedlmeier, Peter Burfeind, Sven Cichon, Sven Hammerschmidt, Werner Müller-Esterl, Walter A. Wuillemin, Gunnar Nilsson & Thomas Renné, Immunity, February 25, 2011, Volume 34, Issue 2.

För ytterligare information, kontakta:

Thomas Renné, professor
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel: 08 517 733 90
Mobil: 070 773 01 09
E-post: thomas.renne@ki.se

Chris Oschatzm, doktorand
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel: +46 (0)8 517 73565
E-post: chris.oschatz@ki.se

Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se

Hämta bilder: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Mer information på ki.se

Taggar: