Högre risk för självmord efter avslutat fängelsestraff

Personer som har suttit i fängelse löper en 18 gånger högre risk att begå självmord, jämfört med normalbefolkningen. Allra högst är självmordsrisken de första månaderna efter frigivningen och hos individer med substansmissbruk och tidigare självmordsförsök bakom sig. Det visar en registerstudie av forskare från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Clinical Psychiatry.

Det är sedan tidigare känt att personer som vistas på svenska fängelser och häkten löper en ökad risk att begå självmord. Studier från Australien, England och USA har visat att självmordsrisken är förhöjd även efter frigivning från ett fängelsestraff. Den saken är inte studerad i Sverige, som på flera sätt skiljer sig från andra länder när det gäller fängelsevistelser. Till exempel är det en lägre andel av befolkningen som döms till fängelse i Sverige än i Australien, England och USA.

I den nu presenterade studien ingår nära 27 000 personer, som frigavs från svenska fängelser strax under 40 000 gånger under en femårsperiod från 2005 till 2009. De har jämförts med 270 000 odömda kontrollpersoner, matchade för kön och ålder, ur normalbefolkningen. Vid utgången av 2009 hade 920 av de frigivna personerna avlidit, och av dem hade 14 procent, eller nära 130 personer, tagit sitt eget liv. De som frigivits från ett fängelsestraff löpte därmed en 18 gånger högre risk att begå självmord än personer i normalbefolkningen. Risken var högst de fyra första veckorna efter frigivandet.

– Våra fynd kan vara vägledande vid bedömning av självmordsrisk och för självmordsförebyggande insatser för tidigare fängelsevårdade personer inom sjukvården, frivården och sociala myndigheter. Att ha frigivits från fängelse är en självständig riskfaktor för suicid, även om frigivningen ligger några år tillbaka i tiden, säger Axel Haglund, överläkare i psykiatri och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Ålder eller kön påverkade inte risken för självmord hos de tidigare frigivna personerna. Det gjorde däremot förekomst av vissa andra psykiatriska diagnoser och födelseland. Tidigare eller pågående missbruk, tidigare självmordsförsök och att vara född i Sverige ökade risken för självmord ytterligare hos personer som frigivits från ett fängelsestraff. Däremot var diagnosen depression mindre vanlig hos frigivna personer som begick självmord än i normalbefolkningen.

– Den här studien ger inga svar på vad det kan bero på. En möjlig förklaring är att de som suttit i fängelser inte har sökt eller fått vård för sina depressioner, som därmed skulle vara underbehandlade. En annan möjlig förklaring är att det framför allt är missbruk och inte depression som leder fram till självmord hos personer som avtjänat ett fängelsestraff. Det här är något som det finns anledning att titta vidare på i kommande studier, säger Axel Haglund.

Bo Runeson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har varit forskningsledare för studien, som är finansierad av Karolinska Institutet och Kriminalvården.

Publikation:Suicide after release from prison; a population‐based cohort study from Sweden”, Axel Haglund, Dag Tidemalm, Jussi Jokinen, Niklas Långström, Paul Lichtenstein, Seena Fazel & Bo Runeson, Journal of Clinical Psychiatry, 2014;75(10):1047–1053, doi:10.4088/JCP.13m08967.

För mer information om studien, kontakta:

Axel Haglund, överläkare, doktorand
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel: 0739-461354
E-post: axel.haglund@ki.se

Bo Runeson, överläkare, professor
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel: 070-203 44 58
E-post: bo.runeson@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Om oss

KAROLINSKA INSTITUTETS PRESSTJÄNST Pressjour: Vardagar 8–20, helger 9-17 Karolinska Institutet – ett medicinskt universitetki.se

Prenumerera

Media

Media