Känsla för rättvisa inbyggd i hjärnan
En ny studie från Karolinska Institutet visar att hjärnan har inbyggda mekanismer som gör att vi automatiskt reagerar mot någon som inte delar med sig. Reaktionen utgår från amygdala, en äldre del av hjärnan. Försökspersonernas känsla för rättvisa utmanades av en budgivare i ett ekonomiskt ”rättvisespel” samtidigt som deras hjärnaktivitet mättes med MR-kamera. Vid orättvisa förslag straffade försökspersonerna budgivaren även om det kostade dem själva pengar. Ett läkemedel som dämpar aktiviteten i amygdala minskade också reaktionen mot orättvisa.
Studien, som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Handelshögskolan, publiceras i PLoS Biology. Den utgår från det allmänmänskliga beteendet att reagera med aggressivitet när en annan människa agerar orättvist och därmed bryter mot normen att verka för gruppens bästa. Forskarna lät 35 försökspersoner spela ett ekonomiskt rättvisespel (Ultimatumspelet). Spelet går ut på att en person föreslår för en annan hur en bestämd summa pengar ska fördelas mellan dem båda. Personen som får förslaget kan tacka ja till fördelningen och då realiseras förslaget. Men personen kan också tacka nej till förslaget, vilket innebär att ingen av deltagarna får några pengar.
– Om summan som ska fördelas är 100 kronor och förslaget blir 50 kronor vardera så tackar alla ja till detta, eftersom det upplevs som rättvist. Men om förslaget är att du får 20 kronor och jag tar 80 kronor så upplevs det som orättvist. I ungefär hälften av fallen slutar det med att den som får det ojämnt fördelade förslaget tackar nej till hela uppgörelsen även fast det kostar dem 20 kronor. På det sättet straffar de personen som gav det orättvisa förslaget trots att de själva förlorade på det, säger Katarina Gospic, läkare.
Genom att mäta försökspersonernas hjärnaktivitet med MR-kameran under spelets gång kunde forskarna se att det område i hjärnan som styr dessa ekonomiska beslut återfinns i amygdala. Amygdala är en evolutionsmässigt äldre och därmed mer primitiv del av hjärnan som styr känslor av vrede och rädsla. Tidigare forskning har gjort gällande att förmågan att analysera och fatta beslut av ekonomisk karaktär återfinns i hjärnbarkens pannlober.
I den nu aktuella studien fick försökspersonerna antingen det lugnande läkemedlet oxazepam eller sockerpiller (placebo) samtidigt som de spelade rättvisespelet. Det visade sig då att de försökspersoner som fått lugnande läkemedel hade lägre aktivitet i amygdala samtidigt som de var mer benägna att acceptera en orättvis fördelning av pengarna. Detta trots att de på direkt förfrågan fortfarande upplevde förslagen som lika orättvisa.
I kontrollgruppen som bara fick sockerpiller var benägenheten att reagera med aggressivitet och straffa personen som föreslagit den orättvisa fördelningen av pengar direkt kopplad till ökad aktivitet i amygdala. Det fanns också en skillnad mellan könen, där män reagerade mer aggressivt på orättvisa förslag än kvinnor, med motsvarande skillnad i aktivitet i amygdala. Denna skillnad mellan könen återfanns inte i gruppen som fick lugnande läkemedel.
– Det är ett oerhört intressant resultat som visar att det inte bara är processer i hjärnbarken som avgör den här typen av ekonomiska rättvisebeslut, som man tidigare trott. Men våra fynd kan också ha etiska implikationer eftersom användning av vissa läkemedel helt uppenbart kan påverka vardagens beslutsfattande, säger professor Martin Ingvar.
Publikation: “Limbic Justice – Amygdala Involvement in Immediate Rejection in the Ultimate Game”, Katarina Gospic, Erik Mohlin, Peter Fransson, Predrag Petrovic, Magnus Johannesson & Martin Ingvar, PLoS Biology 9(5): e1001054, online 3 may 2011, doi:10.1371/journal.pbio.1001054.
För frågor, kontakta:
Katarina Gospic, läkare, doktorand
Tel: 08- 524 832 38 eller 073 97 44 026
E-post: Katarina.gospic@ki.se
Martin Ingvar, professor
Tel: 08-52483270 eller 070-4841247
E-post: martin.ingvar@ki.se
Kontakta KIs presstjänst och hämta bilder: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: