Krocksäkerhet eftersatt för barn i bil
Trots välutvecklade säkerhetssystem i moderna bilar kan mer göras för att skydda framåtvända barn mellan fyra och tolv år. Det visar en doktorsavhandling som nu presenteras vid Karolinska Institutet. Säkerhetssystemen ger i många fall ett bra skydd för de vuxna i framsätet, men barnen i baksätet är till stor del bortglömda.
Även om trenden är att färre dör i trafiken så är trafikolyckor fortfarande en stor orsak till att barn dör och får bestående, allvarliga hälsoproblem på grund av milda till allvarliga hjärnskador och whiplashskador. Det här beror enligt avhandlingen som inom kort läggs fram vid Karolinska Institutet delvis på att bilens säkerhetssystem inte är utvecklade för barnen.
– Vuxna är bättre skyddade än barnen. Avancerade bälten, krockkuddar och sidoskydd med mera skyddar i framsätet, men inte i baksätet. Många tror att de åker runt med en säker bil, men tänker inte på att det inte gäller barnen i samma utsträckning, säger Katarina Bohman, doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, till vardags forskningsingenjör på Autoliv.
I sitt avhandlingsarbete har hon bland annat undersökt 2619 barn i åldern fyra till tolv år och som suttit framåtvända i bilen och där flera fått huvudskador till följd av trafikolyckor. Barns hjärnskador vid frontala kollisioner sker då barnet slår i huvudet i stolsryggen framför eller i sidostrukturer, trots att de sitter fast i bälte.
– I en uppföljande körstudie såg vi att en förklaring är att barnen glider ur sina bälten. Därför måste man utveckla bilens skyddssystem där barnen förblir fastspända under en krock. Krocksäkerheten måste utvärderas i dynamiska krockprover, där man även tar hänsyn till hur barn sitter i sina bilbarnstolar. Sittpositionerna hos krockdockorna som används vid krockprover återspeglar inte barnens vanliga sittpositioner, säger Katarina Bohman.
Bristfällig bilsäkerhet är en bidragande orsak till att barn skadas vid en krock. Ett problem är att bilbarnstolar testas separat och inte är en naturlig del av bilens utrustning. Ett annat stort problem är att av alla de bälteskuddar som används idag så är 60 procent felanvända och det ökar också risken för allvarlig skada vid en krock. Men det går att minska olycksrisken.
– Bland annat kan bälteskuddar utformas annorlunda för att minimera risken för felanvändning även om barnet sätter på sig bältet själv. Avhandlingen visar att när bilkudden var inbyggd i bilen minskade felanvändningen till 4 procent jämfört med eftermonterbar bälteskudde, säger Katarina Bohman.
Hennes önskan är att man utvecklar bilens skyddssystem så att även barnen skyddas av bilen i framtiden och att biltillverkare har större fokus på barnen i baksätet. Och att man dessutom utvecklar bättre skydd så barnen förbli fastspända under en krock.
– Det här måste bli en prioriterad fråga. I slutet av 1990-talet satte regeringen upp ett mål om en nollvision. Människor skulle inte dödas eller skadas för livet i trafiken. En nollvision borde också rimligen gälla barnen. Tack och lov är det relativt få barn som dödas, men bilar byggs för vuxna och därför har barn inte fått ta del av den säkerhetsutveckling som skett i samma utsträckning, säger Katarina Bohman avslutningsvis.
Forskningen har finansierats av Autoliv och Vinnova. Handledare har varit Maria Krafft, docent vid Umeå universitet och professor Kristina Alexanderson vid Karolinska Institutet. Disputation sker den 5 juni 2013.
Doktorsavhandling: Car Safety for Children Aged 4-12; real world evaluations of long-term injury outcome, head injury causation scenarios, misuse, and pre-crash maneuver kinematics, Katarina Bohman, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet (2013), ISBN 978-91-7549-124-0.
För ytterligare information, kontakta:
Katarina Bohman, doktorand
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Telefon: 073- 361 43 19
E-post: katarina.bohman@ki.se
Kontakta presstjänsten och hämta bilder: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: