Miljö viktigare än arv för variation mellan individers immunförsvar
Människors immunförsvar varierar mer som konsekvens av miljöinflytande än av arv, visar en ny studie som gjorts i samarbete mellan svenska och amerikanska forskare. Fynden, som även pekar på att miljöns inflytande på immunförsvaret blir allt större under livets gång, publiceras i tidskriften Cell.
I den nya studien har forskare vid Karolinska Institutet, Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och Stanford University, USA genomfört en storskalig analys av immunsystemet hos friska individer och tittat på över 200 olika typer av vita blodkroppar och proteiner i blodet.
– Trots att vi i dag vet väldigt mycket om de enskilda proteiner och vita blodkroppar som utgör människans immunsystem, förstår vi väldigt lite om hur dessa samverkar vid hälsa och sjukdom. För att kunna förstå det behöver vi använda ny teknik som gör det möjligt att ur ett och samma blodprov analysera alla dessa immunsystemets komponenter samtidigt. Bara då kan vi få en mer fullständig bild över hur immunsystemet är sammansatt och fungerar hos olika individer, både friska och sjuka, säger Petter Brodin vid SciLifeLab och institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, huvudförfattare av studien.
Genom att analysera blod från 210 friska tvillingar har forskarna visat att majoriteten av immunförsvarets olika komponenter varierar avsevärt mellan individer. Forskarna upptäckte också att den individuella variationen är en konsekvens av miljöfaktorer, snarare än de genetiska anlag som individerna ärvt. Forskarna bakom studien menar att det dominerande inflytande av miljön troligen innefattar den normala bakteriefloran, infektioner, vacciner, födoämnen och andra faktorer som immunförsvaret känner av och anpassar sig till. Miljöinflytandet ökar även med tiden. Genetiskt identiska enäggstvillingar blir mer och mer olika varandra ju äldre de blir.
– Studien innebär ett genombrott i vår övergripande förståelse för de faktorer som påverkar människans immunsystem. Resultaten innebär även att de senaste årens fokus på genetiska anlag och deras inflytande över immunförsvarets funktion och risken för sjukdom nu behöver kompletteras med fler studier av icke-ärftliga faktorers inflytande, säger Petter Brodin.
Vårt immunförsvar spelar en viktig roll vid allt från infektioner, cancer och allergier till kroniska inflammationssjukdomar som hjärtkärlsjukdom och reumatisk sjukdom. Dessutom verkar många nya läkemedelsbehandlingar via immunförsvarets processer. Artikelförfattarna hoppas att fynden på sikt kan ge bättre möjligheter att förutsäga vilka individer som löper förhöjd risk att drabbas av immunrelaterade sjukdomar. Upptäckten kan också bidra till utveckling av behandlingar som bättre anpassas till individens unika immunsystem.
Studien har finansierats med stöd från National Institutes of Health, Howard Hughes Medical Institute, Wenner-Gren Stiftelserna och Sverige-Amerika Stiftelsen.
Publikation: “Variation in the human immune system is largely driven by non-heritable influences”, Petter Brodin, Vladimir Jojic, Tianxiang Gao, Sanchita Bhattacharya, Cesar J Lopez Angel, David Furman, Shai Shen-Orr, Cornelia L Dekker, Gary E. Swan, Atul J Butte, Holden T Maecker, Mark M Davis, Cell online 15 January 2015.
För frågor, kontakta:
Petter Brodin, läkare och forskare
SciLifeLab
Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Telefon: 08-524 813 96 (kopplas till mobil)
E-post: Petter.brodin@ki.se
Webb: http://brodinlab.com
Kontakta presstjänsten och hämta bilder
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
