Möjligt nytt läkemedel mot obotlig blodsjukdom

Report this content

Forskning från Karolinska Institutet visar att sorafenib, ett läkemedel som används vid långt framskriden cancer i njurarna och levern, även skulle kunna fungera mot multipelt myelom. Sjukdomen är en av de vanligare formerna av blodcancer och är i regel omöjlig att bota.

– De nya läkemedel som kommit på senare år, så som bortezomib, har ökat överlevnaden i denna svåra och komplexa sjukdom. Dock har heterogenitet i sjukdomsförloppet, behandlingssvar och utveckling av resistens mot aktuella läkemedel, som leder till återfall hos i stort sett alla patienter, gjort det nödvändigt att hitta nya och bättre behandlingar, säger Theocharis Panaretakis, docent i experimentell onkologi, som lett studien.

Myelom förekommer enbart hos vuxna; det är
ovanlig före 40 års ålder och de flesta patienter är över 60 år när de får sin diagnos. Sjukdomen kan ligga latent i kroppen i många år, men blir inte farlig eller behandlingsbar förrän patienten börjar uppvisa symptom. Myelomcellerna finns i första hand i benmärgen, och eftersom det är i benmärgen som blodcellerna bildas blir därmed den normala blodbildningen kraftigt störd. Det kan även uppstå ansamlingar av elakartade cancerceller eller tumörer utanför benmärgen och ordet multipelt syftar just på denna spridning.

En vanlig effekt av multipelt myelom är benskörhet och till följd av det benfrakturer och sammanpressade ryggkotor med kraftig ryggsmärta som resultat. Patienterna drabbas också av blodbrist (anemi), trötthet, njursvikt och ofta ökad infektionsbenägenhet.

Den aktuella studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Cancer Research, är gjord på cellprover från människa och i möss (cellinjer). De patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset som lämnade prover hade fått diagnosen multipelt myelom och hade med några undantag inte genomgått tidigare behandling mot sjukdomen.

Forskarna visar bland annat hur
sorafenib genom att förhindra viss aktivitet på proteinnivå framkallar celldöd i humana myelomcellinjer i laboratoriemiljö. Detta sker även när myelomcellerna utvecklat resistens mot bortezomib. Forskarna testade också sorafenib i levande möss och kunde då se att läkemedlet antingen förhindrade eller försenade sjukdomsförloppet. Sammantaget menar forskarna att resultaten stödjer användning av sorafenib i kombination med andra läkemedel vid behandling av multipelt myelom.

I arbetet med studien har även forskargrupper vid Uppsala universitet och Belgien deltagit. Forskningen har utförts med finansiellt stöd av
Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Cancerföreningen och Åke Wibergs Stiftelse.

Publikation:
Sorafenib has potent anti-tumor activity against multiple myeloma in vitro, ex vivo and in vivo, in the 5T33MM mouse model”, Pedram Kharaziha, Hendrik De Raeve, Charlotte Fristedt, Qiao Li, Astrid Gruber, Per Johnsson, Georgia Kokaraki, Maria Panzar, Edward Laane, Anders Österborg, Boris Zhivotovsky, Helena Jernberg-Wiklund, Dan Grandér, Fredrik Celsing, Magnus Björkholm, Karin Vanderkerken, Theocharis Panaretakis, Cancer Research, online first 4 September 2012, doi: 10.1158/0008-5472.CAN-12-0658.



För frågor, kontakta:

Theocharis Panaretakis, docent
Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet
Tel: 08 517 732 18 eller 070 628 06 34
E-post:
theoharis.panaretakis@ki.se
Webbsida: http://goo.gl/nX3fb


Kontakta presstjänsten:
http://ki.se/pressrum


Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Prenumerera

Snabbfakta

Karolinska Institutet - ett medicinskt universitet
Twittra det här