Ny kunskap om blodbrist och trötthet vid cancersjukdom

Många patienter med cancersjukdom får försämrade blodvärden, något som ger kraftlöshet och trötthet. Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor från Kina och Storbritannien upptäckt hur tumören gör för att lyckas påverka den sjuka individens blodvärde och benmärg. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports.

Försämrade blodvärden, anemi, är vanligt vid cancersjukdom och ger stor trötthet. Anemin beror ibland på att patienten tar cytostatika, som dödar även friska celler, som röda blodkroppar. Men även cancersjukdomen i sig påverkar blodvärdet, och det har saknats kunskap om orsakerna. Nu har forskare vid Karolinska Institutet lyckats kartlägga en viktig mekanism som förklarar hur en tumör gör för att påverka individens blodvärden och benmärg.

Det är proteinet VEGF och receptor VEGF-2 som är centrala i sammanhanget. VEGF, vaskulär endotelcellstillväxtfaktor, utsöndras av tumören och är viktig för angiogenes, det vill säga nybildning av blodkärl. En redan befintlig behandling vid cancersjukdom är att strypa tumörens VEGF-utsöndring och på så sätt hindra den från att bilda nya kärl. Det saknas dock mycket kunskap om VEGF och dess betydelse för cancersjukdom.

– Vi har bidragit med en pusselbit genom att vi har visat att VEGF inte är viktigt endast på mikronivå, alltså för tumörens tillväxt i närområdet. VEGF är viktigt även på makronivån, alltså för hur tumören lyckas fungera som en systemisk sjukdom och påverka centrala funktioner i kroppen som helhet, som nybildningen av röda blodkroppar, säger Yihai Cao, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Forskarnas förhoppning är att den nya kunskapen ska ge möjlighet att behandla försämrade blodvärden hos cancerpatienter, något som skulle ha stor effekt på patienternas livskvalitet. En hypotes inför kommande studier är också att blodvärdet skulle kunna användas som en markör för vilka patienter som har nytta av de VEGF-hämmande cancerläkemedel som redan finns på marknaden. Enligt forskarnas hypotes skulle de patienter vars blodvärden förbättras av behandlingen ha god nytta av den. Detta är ännu inte undersökt och forskarna vill pröva denna frågeställning i kommande studier.

I en annan studie, nyligen publicerad i Nature Communications, har professor Yihai Caos forskargrupp i försök på möss kunnat se hur VEGF tillsammans med annat protein, TNF, agerar för att påverka kärlsystemen i vävnaden. Forskarna har upptäckt ett tidigare okänt samspel mellan dessa proteiner, ett samspel som ger ökad metastasspridning, en process som ofta är orsaken till att en patient avlider.

Studierna är finansierade med medel från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Karolinska Institutet, Torsten Söderbergs Stiftelse, Novo Nordisk Fonden, European Research Council och the Tianjin Natural Science Foundation.

Publikationer:

• ”VEGFR2-mediated vascular dilation as a mechanism of VEGF-induced anemia
and bone marrow cell mobilization”, Sharon Lim, Yin Zhang, Danfang Zhang, Fang Chen, Kayoko Hosaka, Ninghan Feng, Takahiro Seki, Patrik Andersson, Jingrong Li, Jingwu Zang, Baocun Sun & Yihai Cao, Cell Reports, online 9 October 2014, 23 October issue 2014.

• ”NFR1 mediates T NF-α-induced tumour lymphangiogenesis and metastasis by modulating VEGF-C-VEGFR3 signalling”, Hong Ji, Renhai Cao, Yunlong Yang, Yin Zhang, Hideki Iwamoto, Sharon Lim, Masaki Nakamura, Patrik Andersson, Jian Wang, Yuping Sun, Steen Dissing, Xia He, Xiaojuan Yang & Yihai Cao, Nature Communications, online 17 September 2014, doi:10.1038/ncomms5944.

För mer information om forskningen, kontakta:
Yihao Cao, professor
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 875 96
E-post: yihai.cao@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: