Ny kunskap om hur immunceller bildas

Tvärtemot vad man tidigare trott är utvecklingen från blodstamceller till mastceller, en sorts specialiserade immunceller, inte beroende av tillväxtfaktorn stamcellsfaktor. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Blood . Resultaten kan bana väg för nya behandlingar mot vissa blodsjukdomar.

Allergi och astma drabbar en stor andel av befolkningen. Mastceller är specialiserade immunceller som spelar en viktig roll vid dessa tillstånd, men också vid andra sjukdomar som mastocytos, en hematologisk sjukdom med ett ökat antal mastceller. En gängse uppfattning har varit att tillväxtfaktorn stamcellsfaktor, som stimulerar mastcellsutvecklingen, är helt nödvändig för bildandet av mastceller. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet att detta inte stämmer. Forskarna har analyserat mastceller och deras förstadieceller i blod från patienter med blodsjukdomen kronisk myeloid leukemi.

– När patienterna behandlades med läkemedlet imatinib (Glivec), som blockerar effekten av stamcellsfaktor, så minskade antalet mogna mastceller medan antalet förstadieceller var oförändrat. Vi kunde då dra slutsatsen att mastcellens förstadiecell inte är beroende av stamcellsfaktor, säger professor Gunnar Nilsson vid institutionen för medicin, Solna och Centre of excellence för systemisk mastocytos vid Karolinska Institutet samt gästprofessor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, som har lett studien.

Genom att odla mastcellens förstadieceller som finns i blod, vilka är relativt ovanliga (cirka 10 celler per miljon vita blodkroppar), fann forskarna att mastcellernas förstadieceller kan överleva, dela sig och delvis mogna utan stamcellsfaktor. Utvecklingen kan i stället fortgå med faktorerna interleukin 3 och 6.

– Studien ökar vår förståelse för hur mastceller bildas, vilket kan få betydelse för utvecklingen av nya terapier för till exempel mastocytos där behandling med imatinib/Glivec inte fungerar. En hypotes som vi nu ska analysera är om interleukin 3 kan vara ett nytt mål för behandling av mastcellsdrivna sjukdomar, säger Joakim Dahlin, forskare vid institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.

Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Ollie och Elof Ericssons stiftelse, Hans von Kantzows stiftelse, Tore Nilsons stiftelse, Cancer- och Allergifonden, Radiumhemmets forskningsfonder och Karolinska Institutet.

Publikation: Joakim S Dahlin, Maria Ekoff, Jennine Grootens, Liza Löf, Rose-Marie Amini,  Hans Hagberg, Johanna S Ungerstedt, Ulla Olsson-Strömberg, Gunnar Nilsson. KIT signaling is dispensable for human mast cell progenitor development . Blood , online 8 augusti 2017. doi: 10.1182/blood-2017-03-773374.

För mer information, kontakta:
Gunnar Nilsson, professor
Institutionen för medicin, Solna,  Karolinska Institutet
Tel: 08-5177 02 05, 070-640 20 93
E-post: Gunnar.P.Nilsson@ki.se

Joakim Dahlin, forskare
Institutionen för medicin, Solna,  Karolinska Institutet
Tel: +44 (0) 7449 554 015
E-post: joakim.dahlin@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Om oss

KAROLINSKA INSTITUTETS PRESSTJÄNST Öppettider vardagar 8–20 och helger 9–17. Karolinska Institutet – ett medicinskt universitet. Läs mer på ki.se.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia