Nya nervceller i sjukdomsdrabbad del av hjärnan
Ny forskning från Karolinska Institutets visar att det hos människa bildas nya nervceller under hela livet i en del hjärnan som kallas striatum, något som skiljer oss från andra däggdjur. Bakom studien, som publiceras i tidskriften Cell, står professor Jonas Frisén som nu hoppas hitta ett sätt att stimulera nybildning av nervceller för att bota olika typer av neurologiska sjukdomar.
Vi föds och dör med samma nervceller, med undantag för några typer av nervceller som kontinuerligt byts ut under hela livet. En stor del av nybildningen hos både människa och däggdjur sker i ett område av hjärnan som kallas hippocampus och som är viktigt för många kognitiva funktioner. Hos alla däggdjur utom människa sker också nybildning av nervceller i luktbulben, den del av hjärnan som bearbetar luktintryck. Detta har Jonas Frisén och hans forskargrupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi visat i flera tidigare studier.
I den nu publicerade studien i Cell har forskarna gått vidare för att undersöka nervcellsnybildning i andra delar av hjärnan. För att avgöra när exakt nervcellerna bildas använde de sig av tekniken att mäta hur mycket av isotopen kol-14 från kärnvapensprängningar under det kalla kriget som tagits upp i nervceller i hjärnans olika delar. Resultaten visar att det hos människa även bildas nya nervceller i striatum, ett område centralt beläget i hjärnan som bland annat är viktigt för en viss typ av inlärning och koordinering av rörelser. Striatum är ofta påverkat vid neurologiska sjukdomar. Forskarna fann också att de nyfödda nervcellerna i detta område hade förlorats vid Huntingtons sjukdom, en ovanlig och ärftlig neurodegenerativ sjukdom.
– Striatum ligger precis bredvid ett område i hjärnan där de stamceller finns som hos andra däggdjur ger upphov till nya luktbulbsnervceller. Det är möjligt att nya nervceller bildas i samma del av hjärnan hos alla däggdjur, men att de vandrar till en unik del av hjärnan just hos människa. Att nervcellsnybildning sker i olika delar av hjärnan hos människa och övriga däggdjur kan möjligtvis bidra till att förklara den mänskliga hjärnans unika formbarhet och förmåga att anpassa sig till nya situationer, säger Jonas Frisén.
Tillsammans med sin forskargrupp ska han nu gå vidare och studera hur nervcellsnybildningen påverkas vid olika typer av sjukdomar – och om det är möjligt att stimulera nybildning för att ersätta förlorade nervceller i denna del av hjärnan vid exempelvis stroke.
Utöver forskare vid Karolinska Institutet har även forskare vid Uppsala Universitet och från USA och Frankrike deltagit i arbetet. Forskningen har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Tobiasstiftelsen, AFA Försäkring, Karolinska Institutets strategiska program för forskning om stamceller och regenerativ medicin (StratRegen), Europeiska forskningsrådet (ERC), Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Torsten Söderbergs stiftelse samt Stockholms läns landsting genom avtal med Karolinska Institutet (ALF).
Mer om Jonas Friséns forskning
Publikation: “Neurogenesis in the Striatum of the Adult Human Brain”, Aurélie Ernst, Kanar Alkass, Samuel Bernard, Mehran Salehpour, Shira Perl, John Tisdale, Göran Possnert, Henrik Druid, and Jonas Frisén, Cell online 20 Feb 2014.
För frågor om forskningen, kontakta:
Aurélie Ernst, forskare
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 08-524 87464 eller 524 87495
E-post: aurelie.ernst@ki.se
Henrik Druid, professor
Institutionen för onkologi-patologi
Tel: 08-524 877 70 eller 070-3447544
E-post: Henrik.druid@ki.se
Jonas Frisén, professor
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
E-post: Jonas.frisén@ki.se
Kontakta presstjänsten: 08-524 860 77 eller pressinfo@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: