Nya riskgener för schizofreni upptäckta
Forskningen om bakomliggande orsaker till schizofreni tar nu ett stort kliv framåt när forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med kollegor i USA lyckats kartlägga 13 nya genetiska varianter som ger ökad risk för schizofreni. Studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics bygger på blodprov från fler än 59 000 personer och ger de hitintills starkaste ledtrådarna till vad som orsakar schizofreni.
Blodprov från 11 200 personer i Sverige, 5000 med schizofreni och 6 200 friska kontrollpersoner, har analyserats tillsammans med blodprov från ytterligare 48 000 patienter och kontrollpersoner över hela världen. Genom att titta på vanligt förekommande förändringar i DNA, så kallade single nucleotide polymorphisms, SNP:ar (snippar), kunde forskarna identifiera riskgenerna.
– Vi fann 22 riskvarianter som var vanligare hos individer med schizofreni, tretton är helt nya upptäckter och en region har kopplats till bipolär sjukdom tidigare, säger Anna Kähler, forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.
Tio miljoner SNP:ar per studiedeltagare undersöktes och då fann forskarna de riskvarianter som var vanligare hos individer med schizofreni jämfört med kontrollerna. Det här ger forskarna helt nya möjligheter att förstå vilken typ av genetiska förändringar som ökar riskerna för schizofreni och pekar på nya biologiska hypoteser att undersöka vidare.
– Resultaten visar att genetisk variation i form av vanligt förekommande SNP:ar, till skillnad från ovanligare mutationer, utgör en betydande riskfaktor för schizofreni. Tusentals SNP:ar uppskattas vara involverade och som i sin tur påverkar ett mindre antal gener som är viktiga för biologiska och biokemiska reaktionskedjor, säger professor Christina Hultman, forskningsledare för studien och sistaförfattare tillsammans med Patrick Sullivan på University of North Carolina (UNC).
Bland annat fick de i studien ytterligare stöd för att kalciumsignallering kan vara involverad i utvecklandet av schizofreni. Även det tidigare rapporterade sambandet mellan schizofreni och ett område som framförallt har betydelse för hur immunsystemet fungerar, samt mikroRNA MIR137-signallering, får stöd i studien. Med en ökad förståelse av de underliggande mekanismerna för utvecklandet av schizofreni får forskarna möjligheter att utveckla nya terapeutiska strategier och där ett framtida mål är att kunna skräddarsy behandlingen efter varje enskild individ. Mycket talar för att antalet identifierade genetiska riskvarianter kommer att öka kraftigt inom en snar framtid.
– Framgångsrik genetisk forskning behöver stora material och väl matchat kontrollmaterial. Socialstyrelsens register ger oss här i Sverige unika resurser med en nationsövergripande insamling av blodprover som i sin tur möjliggör den här typen av studier, säger Christina Hultman.
Forskningen har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Stockholms läns landsting och Söderström-Königska Stiftelsen.
Publikation: ”Genome-wide association analysis identifies 13 new risk loci for schizophrenia”, Anna Kähler, Christina Hultman, Patrick F Sullivan med flera, Nature Genetics, online 25 August 2013, doi:10.1038/ng.2742.
För mer information, kontakta:
Christina Hultman, professor
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Telefon: 08-524 838 93 eller 073-620 77 88
E-post: Christina.Hultman@ki.se
Anna Kähler, postdoktor
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Telefon: 08-524 821 87 eller 073-968 72 58
E-post: anna.kahler@ki.se
Hämta bilder och kontakta presstjänsten: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: