Nytt angreppssätt hindrar propp utan ökad risk för blödning
Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med ett internationellt forskarlag tagit fram en antikropp, 3F7, som blockerar faktor XII, ett protein som verkar inom koagulationssystemet. Upptäckten gör det möjligt att förhindra proppbildning i kärlen utan att öka risken för blödning.
Blodpropp, eller trombos, beror på att blodet koagulerar i blodkärlen. Det kan stänga av ett eller flera blodkärl och på så sätt orsaka stroke, hjärtinfarkt eller lungemboli. För att förebygga eller behandla blodpropp ges i dag blodförtunnande läkemedel som hämmar koagulationen. Det finns en rad sådana läkemedel, till exempel trombocythämmare (som acetylsalicylsyra), vitamin K-hämmare (warfarin), antitrombotiska medel (som dagibatran) och läkemedel inom heparingruppen. Alla dessa läkemedel fungerar genom att på olika sätt hindra blodet från att levra sig. Därför innebär dessa läkemedel samtidigt en ökad risk för blödning hos patienten, något som i sin tur kan leda till stroke orsakad av en blödning.
Blockering av koagulationsfaktor 12 (FXII) fungerar på ett annat sätt än traditionella koagulationshämmare. Redan 2005 upptäckte Thomas Renné och hans forskargrupp att möss som saknade FXII inte kunde få vare sig stroke eller lungemboli, trots att de hade normala blödningsmönster.
– Sedan dess har vi haft som mål att på ett fungerande sätt blockera faktor XII. Nu har vi tagit fram en antikropp som blockerar faktor XII i möss och kanin. Det ger ett skydd mot blodpropp utan att öka blödningsrisken, säger Thomas Renné.
Tillsammans med barnkirurgen och doktoranden Magnus Larsson har forskarna prövat antikroppen, som kallas 3F7, bland annat på kaniner som fått ECMO-behandling. ECMO är en avancerad hjärt-lungmaskin som används vid livshotande tillstånd, till exempel svår lunginfektion. Flera av de patienter som får ECMO-behandling är nyfödda barn med kraftiga andningsstörningar.
Blodets kontakt med plastslangarna får blodet att levra sig, så patienterna får rutinmässigt blodförtunnande medel (heparin) vilket leder till en större blödningsrisk. Ungefär 20 procent av patienterna avlider till följd av blödningar.
I studien minskade kaninerna som fick 3F7 sin propprisk lika mycket som kaninerna som fick heparin, men blödningsrisken vid 3F7 var minimal.
– Att blockera faktor XII verkar vara en fungerande strategi mot proppbildning och det har vi visat i försök på kanin i ett kliniskt relevant sammanhang. Det finns ett stort behov av en behandling som minskar propprisken i akuta situationer, som under ECMO-behandling eller vid hjärt-kärlkirurgi. Den här antikroppen ska nu prövas i en fas I-studie. Det är möjligt att den kan vara användbar även vid förebyggande proppbehandling, så det är ett intressant område för kommande studier, säger Thomas Renné.
Studien har finansierats av Kronprinsessan Lovisas fond för sjuka barn, Vetenskapsrådet, Hjärt-lungfonden, Stockholms läns landsting, Cancerfonden, German Research Society samt European Research Council. Flera av dem som medverkar i studien är anställda av läkemedelsbolaget CSL Behring, som alltså medverkat till studiens tillkomst. Thomas Renné har sökt patent på användandet av F 12 som antikoagulationsmedel.
Publikation: ”A Factor XIIa Inhibitory Antibody Provides Thromboprotection in Extracorporeal Circulation Without Increasing Bleeding Risk”, Magnus Larsson, Veronika Rayzman, Msarc W. Nolte, Katrin F. Nickel, Jenny Björkqvist, Anne Jämsä, Matthew P. Hardy, Marion Fries, Stefan Schmidbauer, Patricia Hedenqvist, Michael Broomé, Ingo Pragst, Gerhard Dickneite, Michael J. Wilson, Andrew D. Nash, Con Panousis och Thomas Renné, Science Translational Medicine, 5 February 2014, Vol 6 Issue 222 222ra17.
För mer information om studien, kontakta:
Thomas Renné, professor i klinisk kemi
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
Tel: 070-773 01 09
E-post: thomas.renne@ki.se
Kontakta presstjänsten och hämta bild
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: