Proteiner bakom upplevd dålig hälsa

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar en koppling mellan självskattad dålig hälsa och en viss typ av proteiner, så kallade cytokiner. Förhoppningen är nu att den nya kunskapen i förlängningen ska kunna bidra till bättre omhändertagande av personer med upplevd dålig hälsa.

Forskarna har funnit att både cytokiner och det cytokinliknande ämnet leptin har samband med hur man skattar sin hälsa. Cytokiner är små proteiner som immunförsvaret använder för att kommunicera internt och med andra system i kroppen, till exempel nerv- och hormonsystemet. När cytokiner frisätts och når hjärnan gör de att vi mår dåligt, vilket tros underlätta tillfrisknandet vid akut sjukdom.

– Det finns starka vetenskapliga belägg för att personer som upplever sig sin hälsa som dålig löper större risk att drabbas av sjukdomar i framtiden och för tidig död. För att bättre kunna hjälpa de drabbade, som framför allt söker sig till primärvården, är det viktigt att få fram mer kunskap om riskfaktorer, menar avhandlingens författare, Anna Nixon Andreasson, verksam på Centrum för allmänmedicin (CeFAM).

I studierna som ligger till grund för fynden har drygt 800 deltagare ingått, där merparten var kvinnor. Majoriteten skattade sin hälsa som god, men omkring 20 procent skattade sin hälsa som dålig. De som skattade sin hälsa som sämre hade högre koncentration av cytokiner i blodet jämfört med de som skattade sin hälsa som god, även om de inte hade någon påvisbar sjukdom. Ju äldre man var, desto starkare var kopplingen mellan cytokiner och upplevd ohälsa. Enligt forskarna kan resultaten till viss del förklara varför vissa personer mår dåligt, när inga synliga tecken på medicinska orsaker går att finna.

– Orsakerna bakom upplevd ohälsa är komplex, där olika faktorer påverkar. Våra resultat är en pusselbit som pekar på att en immunologisk obalans kan spela en viktig roll för en del personer. En sådan obalans går kanske att komma till rätta med i framtiden antingen via medicinska eller psykologiska behandlingsmetoder, säger Anna Nixon Andreasson.

För första gången studerades även ett eventuellt samband mellan det cytokinliknande ämnet leptin och självskattad hälsa. Resultatet visar på skillnader mellan könen. Männen som skattade sin hälsa dålig hade höga doser av leptin, medan kvinnorna med låga nivåer av leptin däremot skattade sin hälsa som dålig.

På sikt hoppas forskarna att deras fynd kan leda till nya och bättre behandlingsmetoder mot upplevd ohälsa. Men det bygger på att de lär sig mer om huruvida proteinerna kan tolkas som primära orsaker till dålig självskattad hälsa eller omvänt – vara ett resultat av andra faktorers påverkan. I en liten men välkontrollerad experimentell studie där deltagarna bara fick sova fyra timmar per natt försämrades deras upplevda hälsa gradvis, en försämring som var kopplad till ökande nivåer av cytokiner.

– Vi vet rätt väl hur vi kan göra för att få människor att må dåligt. Nu är utmaningen hur vi kan få människor att uppleva sin hälsa som bättre genom att påverka nivåerna av cytokinerna. God sömn verkar till exempel vara en viktig faktor för en god upplevd hälsa, säger Anna Nixon Andreasson.

CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och det största utbildnings-, utvecklings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i landet. I avhandlingsarbetet har även medverkat forskare vid Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet.

Doktorsavhandling: Self-rated Health – Biobehavioral determinants with focus on inflammatory factors, Anna Nixon Andreasson. ISBN: 978-91-7409-972-0. Huvudhandledare har varit docent Mats Lekander.

Läs avhandlingen: http://diss.kib.ki.se/2010/978-91-7409-972-0/

För ytterligare information, kontakta:

Anna Nixon Andreasson, med dr, fysiolog
Tel: 0731 50 56 53
E-post: anna.andreasson@ki.se

Daphne Macris, informationsansvarig CeFAM
Tel: 073 914 52 45
E-post: daphne.macris@sll.se
Mer om CeFAM: www.cefam.se

Presskontakt Karolinska Institutet: 08 524 860 77 eller pressinfo@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.