Register höjer kvaliteten på vård och forskning
En konferens om vårdens kvalitetsregister på Karolinska Institutet fångar upp olika användares och länders perspektiv på registren och hur de kan användas och utvecklas. Nu finns också för första gången samlad information om vad olika svenska register innehåller, något som kommer att presenteras under konferensen.
Syftet med kvalitetsregister är att samla in data kring olika behandlingar och på så sätt kunna höja kvaliteten på vården. Men intresset för att använda kvalitetsregister i forskning växer. Vid konferensen diskuteras olika strategier för att utveckla de drygt hundra register som finns i Sverige idag för en bredare användning. Ett stort antal forskare från bland annat USA, Storbritannien, Norge och Finland deltar också i konferensen och förhoppningen är att forskarna ska kunna samarbeta mer internationellt. Det skulle till exempel göra det möjligt att jämföra behandlingsresultat mellan olika länder. Idag kan det vara en utmaning eftersom de olika registren är uppbyggda på olika sätt.
Charlotta Levay, Lunds universitet och Harvarduniversitetet, USA, talar om politiska åtgärder som kan stimulera och stödja kvalitetsregister. Stefan James, Uppsala universitet, är en av forskarna bakom en uppmärksammad klinisk studie där man prövade att randomisera, det vill säga lotta, patienter till olika behandlingar med hjälp av kvalitetsregister. Han berättar mer om hur registren kan användas för att effektivisera klinisk forskning.
Inom sjukhusvården i Sverige finns det idag kvalitetsregister för de flesta terapiområden. Men inom primärvården är det inte lika vanligt. Ett av problemen med kvalitetsregistren är att de innebär dubbelarbete eftersom patientdata både måste matas in i journalen och i registren. Så kallad text mining, alltså att använda data från journalen, skulle kunna vara ett alternativ till separata kvalitetsregister. Jyoti Pathak, Mayo Clinic, USA, är expert på hur man kan bearbeta stora textmassor i journaler och sammanställa informationen till statistik. Han pratar mer om det under konferensen.
– Ett annat alternativ är ju att standardisera journalerna i Sverige så att data kan ingå i kvalitetsregister direkt, utan dubbelinmatning, säger Jonas F Ludvigsson, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet och arrangör till konferensen.
I ett projekt mellan Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting och Karolinska Institutet har han sammanställt en förteckning över samtliga kvalitetsregister i Sverige och vad de innehåller. Arbetet ”Review of 103 Swedish Healthcare Quality Registries” publicerades nyligen i Journal of Internal Medicine och underlättar forskning betydligt. Den som till exempel undrar vilka av kvalitetsregistren som innehåller data om patienters hemoglobinvärde, kroppsvikt, njurfunktion, livskvalitet eller någon annan parameter kan få svar på frågorna i denna jättepublikation. Projektet kommer att presenteras under konferensen.
Journalister är välkomna att intervjua forskarna:
Konferens: Quality Registers (QRs)
Tid: 8 – 9 december 2014
Plats: Norra Latin, Drottninggatan 71B, Stockholm
För frågor, kontakta:
Professor Jonas F Ludvigsson
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
073-029 63 18
Jonas.Ludvigsson@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
08-524 860 66, 070-614 60 66
sabina.bossi@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: