Rummet runt andra uppfattas precis som vårt eget
En ny studie från Karolinska Institutet visar att nervceller i hjärnan “speglar” rummet eller utrymmet i närheten av andra människor precis på samma sätt som den tolkar rummet i närheten av oss själva. Studien som publicerats i vetenskapstidskriften Current Biology kastar nytt ljus på den klassiska frågan inom psykologin och neurovetenskapen om hur hjärnan tolkar andra människor och det som händer dem.
– Vi upplever normalt att andra människor är tydligt skilda från oss själva och att de uppfyller en helt annan del av rummet än vi själva. Den här studien visar dock att vi upplever utrymmet runt andra människor på samma sätt som vi upplever utrymmet runt vår egen kropp, säger Claudio Brozzoli, studiens huvudförfattare på institutionen för neurovetenskap.
Claudio Brozzolis forskning har visat att visuella händelser som sker i närheten av vår egen hand representeras i samma område i pannloben (premotoriska hjärnbarken) som händelser som sker i närheten av någon annans hand. Med andra ord uppfattar hjärnan det som sker kring en annan persons hand via samma nervceller som det som sker i närheten av vår egen hand. Denna delade representation av rummet kan hjälpa oss att interagera mer effektivt med andra, som till exempel när vi skakar hand med någon. Det kan även hjälpa oss att intuitivt förstå när andra människor är i fara, som till exempel när vi ser en boll komma flygande mot någons huvud.
Studien bestod av en serie experiment som utfördes med funktionell magnetisk resonanstomografi (fMRT) och omfattade fyrtiosex friska, frivilliga deltagare. I det första experimentet fick deltagarna observera en liten boll fäst på en pinne röra sig i utrymmet omkring deras egen hand och sedan kring någon annans hand. Forskarna upptäckte då ett område i pannloben med grupper av nervceller som endast reagerade på föremålet om det var i närheten av den egna eller andra personens hand. I det andra experimentet lyckades man återskapa dessa resultat och även visa att resultatet inte berodde på i vilken ordning stimuli presenterades kring de två olika händerna.
– Vi vet från tidigare studier att våra hjärnor representerar det andra människor gör via samma grupp nervceller som representerar det vi själva gör; det så kallade spegelneuron-systemet. Men i de här experimenten hittade vi en ny klass av nervcellspopulationer som representerar utrymmet kring andra personer på samma sätt som de representerar utrymmet kring oss själva, säger Henrik Ehrsson, medförfattare till studien.
Enligt forskarna gör studien det möjligt att förstå beteenderelaterade och känslomässiga interaktioner mellan människor från ett nytt perspektiv där utrymmet emellan är gemensamt. Studien sponsrades av Europeiska forskningsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, James S. McDonnell Foundation, Vetenskapsrådet, Söderbergsstiftelsen och Marie Curie Action
Publikation: “A shared representation of the space near oneself and others in the human premotor cortex”’, Claudio Brozzoli, Giovanni Gentile, Loretxu Bergouignan, H. Henrik Ehrsson, Current Biology, online 5 September 2013, 23 September issue, doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.cub.2013.07.004.
För mer information kontakta:
Claudio Brozzoli, med dr
Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08 - 524 87984
E-post: claudio.brozzoli@ki.se
Henrik Ehrsson, professor
Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08 - 524 87231
E-post: henrik.ehrsson@ki.se
Mer om Henrik Ehrssons forskargrupp
Kontakta presstjänsten och hämta bilder
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: