Så tar sig vanlig ”kattsmitta” in i hjärnan

Toxoplasmos är en känd ”kattsmitta” som tidigare uppmärksammats eftersom den under vissa omständigheter visat sig kunna påverka mänskligt beteende, bland annat genom ökad riskbenägenhet. Infektionen har även kopplats till förekomst av psykiska sjukdomar. Nu visar en studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet för första gången hur parasiten agerar i kroppen, alltså hur den gör för att ta sig till hjärnan och där påverka sitt värddjur.

– Vi tror att den här kunskapen kan ha betydelse för förståelsen av komplexa samband när det gäller stora folksjukdomar, som vetenskapen hittills inte klargjort till fullo. Samtidigt är det viktigt att framhålla att människan har levt med den här parasiten i många årtusenden, så dagens bärare av toxoplasma behöver inte vara särskilt oroliga, säger Antonio Barragan, forskare vid Centrum för infektionsmedicin vid Karolinska Institutet och även verkam vid Smittskyddsinstitutet (SMI).

Han har lett studien, som är gjord tillsammans med forskare från Uppsala universitet och publiceras i vetenskapstidskriften PLoS Pathogens.

Infektionen toxoplasmos orsakas av parasiten toxoplasma gondii, som är mycket vanligt förekommande. Mellan 30-50 procent av jordens befolkning tros vara infekterad, och i Sverige bär uppskattningsvis nära var femte person på smittan. Smittan förekommer även hos djur, till exempel ofta hos katter. Människor får i de flesta fall i sig parasiten genom att äta dåligt uppvärmt kött från smittade djur, eller via kontakt med kattavföring. Vid insjuknandet får vuxna och i övrigt friska personer endast lätta influensaliknande symtom. Därefter övergår infektionen till en kronisk och vilande fas, som tidigare har ansetts vara symtomfri.

Det är dock känt att toxoplasmos i hjärnan kan vara livshotande hos personer med nedsatt immunförsvar samt för ofödda foster, som kan infekteras av sin mamma. Därför rekommenderas gravida kvinnor att inte byta sand i kattlådan.

På senare år har det presenterats en rad studier som visar att toxoplasmos påverkar sitt värddjur även under den vilande fasen. Det är till exempel väl belagt att infekterade råttor blir orädda för katter och till och med dras till kattlukt, vilket gör dem till enkla byten. Det har tolkats som att parasiten på så sätt säkrar sin fortlevnad, eftersom den uppätna råttan smittar katten, som genom sin avföring kan infektera mat som nya råttor kan äta.

Det har också gjorts en lång rad studier som bekräftar att psykiska sjukdomar, som schizofreni, depression och ångestsyndrom, är vanligare hos personer med toxoplasmos. Det finns också studier som pekar på att toxoplasmos kan påverka på hur utåtriktat, aggressivt eller risktagande en individ beter sig.

– Vi har inte tittat på eventuella beteendeförändringar hos den som är infekterad med toxoplasma, utan det är undersökt i tidigare studier. Vi har i stället för första gången lyckats visa hur parasiten agerar i kroppen på sitt värddjur, alltså hur den gör för att ta kontrollen över en av hjärnans signalsubstanser och därmed nå in i hjärnan för att manipulera sitt värddjur, säger Antonio Barragan.

I en undersökning användes mänskliga dendritceller, som i laboratoriemiljö infekterades med toxoplasma. Efter smittotillfället började dendritcellerna, som är en viktig del av immunförsvaret, att utsöndra signalsubstansen GABA. I en annan undersökning, gjord på levande möss, kunde forskarna se hur de infekterade dendritcellerna rörde sig i kroppen. De förde parasiten in i hjärnan, där den spred sig vidare och fortsatte att påverka GABA-systemet.

GABA är en signalsubstans som bland annat verkar hämmande på rädsla och ångest. Rubbningar i GABA-systemet ses vid sjukdomar som depression, schizofreni, bipolär sjukdom och ångestsyndrom.

– Att toxoplasma kunde manipulera celler i immunförsvaret till att utsöndra hjärnans signalsubstans GABA var lika förvånande som oväntat och mycket smart av parasiten. Det finns anledning till vidare studier kring vilka kopplingar som finns mellan toxoplasmos, GABA-systemen och stora folksjukdomar, säger Antonio Barragan.

Studien är finansierad med anslag från Vetenskapsrådet.

Publikation: ”GABAergic signaling is linked to a hypermigratory phenotype in dendritic cells infected by Toxoplasma gondii”, Jonas M. Fuks, Romanico B. G. Arrighi, Jessica M. Weidner, Suresh Kumar Mendu, Zhe Jin, Robert P. A. Wallin, Bence Rethi, Bryndis Birnir och Antonio Barragan, PLoS Pathogens, online 6 December 2012 (open access).

Allmän information om toxoplasmos på SMI:s webbsida: www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/toxoplasmos/

För mer information om studien, kontakta:
Antonio Barragan, docent, överläkare
Institutionen för medicin, Huddinge
Centrum för infektionsmedicin
Tel: 08-457 25 24 och 070-379 25 24
E-post: antonio.barragan@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta ett foto: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: