Sant att kreativitet och psykisk sjukdom hänger samman

Personer med kreativa yrken har oftare än andra vårdats för psykisk sjukdom. Särskilt starkt är sambandet mellan författarskap och schizofreni. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en registerstudie, som är den hittills största i sitt sammanhang och som omfattar en stor del av den svenska befolkningen.

Redan förra året kunde forskarlaget visa att det var vanligare med konstnärer och vetenskapsmän i familjer där bipolär sjukdom eller schizofreni förekommer än i övriga befolkningen. Nu har samma forskare utvidgat studien till att omfatta många fler psykiatriska diagnoser: schizoaffektiv sjukdom, depression, ångestsyndrom, alkoholmissbruk, drogmissbruk, autism, ADHD, anorexia nervosa och självmord. Dessutom har forskarna inkluderat även öppenvårdens patienter – tidigare ingick endast patienter som varit inlagda på avdelning för sin psykiska sjukdom.

Totalt ingår i denna nya studie nära 1,2 miljoner patienter och dessutom deras släktingar ned på sysslingsnivå. Eftersom samtliga har matchats med friska kontrollpersoner ingår en stor del av den svenska befolkningen från de senaste decennierna. Alla uppgifter är förstås helt avidentifierade och kan inte knytas till individer.

I studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Journal of Psychiatric Research, bekräftas resultatet från tidigare studie, nämligen att viss psykisk sjukdom – bipolär sjukdom – är vanligare i hela gruppen av personer med konstnärliga eller vetenskapliga yrken, som till exempel dansare, forskare, fotografer och författare. Bland författare specifikt finns en ökad förekomst av de flesta psykiatriska sjukdomar: schizofreni, bipolär sjukdom, depression, ångestsyndrom, missbruk. Författare har också en närmare 50 procent ökad risk att begå självmord jämfört befolkningen i stort.

Även patienternas släktingar hade oftare kreativa yrken. Hos patienter med schizofreni, bipolär sjukdom, anorexia nervosa och i viss mån autism ses en ökad förekomst av kreativa yrken generellt bland patienternas släktingar. Enligt Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, väcker resultatet tankar om hur man egentligen bör se på psykisk sjukdom.

– Om man har synen att vissa saker kopplade till patientens sjukdom faktiskt är fördelaktiga, då öppnar det för ett nytt förhållningssätt i behandlingen. Då måste läkaren och patienten i samråd komma överens om vad som ska behandlas och i så fall på bekostnad av vad. Inom psykiatrin och medicinen generellt har det funnits en tradition av att se sjukdom i ett svart-vitt perspektiv, där man har strävat efter att bota patienten och få bort alla inslag som har betraktas som sjuka, säger Simon Kyaga.

Studien är finansierad med pengar från Vetenskapsrådet, Psykiatrifonden, Stiftelsen Professor Bror Gadelius minnesfond, Centrum för Psykiatriforskning och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Publikation: ”Mental illness, suicide and creativity: 40-Year prospective total population study”, Simon Kyaga, Mikael Landén, Marcus Boman, Christina M. Hultman och Paul Lichtenstein, Journal of Psychiatric Research, corrected proof online 9 October 2012.

För mer information om studien, kontakta:

Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och doktorand
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 08-524 822 77
E-post: simon.kyaga@ki.se

Paul Lichtenstein, professor
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 08-524 874 24
E-post paul.lichtenstein@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bild: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: